Uppsatsen är en kvalitativ studie. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares erfarenheter av övergångar används då övergången från förskolan till förskoleklass eller årskurs ett i grundsärskolan planeras för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studien beskrev hur några förskollärares praktiska erfarenheter kom till uttryck vid planeringen och organiseringen av övergångar från förskolan till förskoleklass och årskurs ett i grundsärskolan. Datainsamlingen bestod av fokusgruppintervjuer. Vid fokusgruppintervjuerna delade informanterna med sig av sina didaktiska och praktiska erfarenheter av övergångssammanhang. Problemformuleringen handlar om hur förskollärares erfarenheter används då övergången planeras och organiseras från förskolan till förskoleklass och årskurs 1 i grundsärskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ analys gjordes och resultatet visade att informanterna behövde mer kunskap generellt om intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visade att informanternas kunskap om varandras styrdokument behövde öka för att en bra samverkan skulle kunna utvecklas mellan de skolformer som informanterna arbetade inom. De förskollärare som deltog i studien behövde diskutera såväl ämnesdidaktik som allmän didaktik för att få mer inblick i varandras verksamheter. Exemplen i studien visade i riktningen att förskollärares praktiska erfarenheter och oreflekterade föreställningar om varandras uppdrag fick betydelse för elevernas välbefinnande och fortsatt kommande skolresultat. Studiens syfte var att bidra med mer kunskap som kan underlätta för samverkansaktörer, personal och ledning i förskola förskoleklass och grundsärskola. / The study examined the benefit of knowledge and experience of pre-school teachers´, when children with learning disabilities approach school start, and the transition context is planned for children with special educational needs. The study concerned the transition from pre-school to primary school. The focus area highlighted how some pre-school teachers´practical experiences were beneficial in the planning and organization of the transition context. The data collection consisted of qualitative interviews. During the focus group interviews, the informants shared their practical experiences of transition. The problem formulation was about how transition is planned and organized from pre-school to pre-school class and year 1 in the primary school for children with learning disabilities, based on pre-school teachers’ experiences of the transition between school forms. The results of the study showed that more knowledge about learning disabilities generally is needed in pre-school. Knowledge needs to be deepened both from an intercultural perspective and knowledge of each others´ governing documents is needed in order for a good collaboration between different forms of schools. Pre-school teachers in the respective activities need to discuss both subject matter didactics and generic didactics for more insight in each others´ activities. The study showed that pre-school teachers´ practical experiences and unreflected beliefs about each others´ assignments were of importance for the wellbeing of children´s future school results. The purpose of the study was to contribute more knowledge that can facilitate collaborators, staff and management in pre-, primary and lower secondary school. Knowledge can be helpful when routines are to be developed for children`s transition between school forms in early school years for children with learning disabilities.

När Lgr 11 infördes i grundsärskolan hamnade fokus på kunskapsutveckling och kunskapskrav mot den tidigare Lpo 94 som var mer inriktad på omsorg. När kraven höjdes genom den nya läroplanen så blev betyg och bedömningsfrågorna aktuella även på grundsärskolan. Bedömning och betygsfrågor är ofta svåra frågor att hantera för pedagoger i alla skolformer. Pedagoger arbetar oftast i någon form av arbetslag, men hur ser samarbetet ut i skolan bland pedagoger/kollegor när det gäller bedömning och betygssättning? Det finns inte så mycket studier kring hur bedömning och betygssättning hanteras i grundsärskolan, och på grund av detta så vill jag få en förståelse för pedagoger ser på dessa frågor. Jag vill genom studien vilken betydelsebedömning och betygssättning har i grundsärskolan, hur samarbetet ser ut och vilka förutsättningar är viktiga är för ett samarbete i denna fråga. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Informanterna var elva stycken, på två grundsärskolor och i två olika kommuner. Resultatet har analyserats ur det organisationspedagogiska perspektivet, och visar att pedagoger upplever att betyg inte är så viktiga för varken pedagoger, vårdnadshavare eller elever. Däremot upplever pedagogerna att formativ bedömning är grunden i hela undervisningen då den används för att eleven ska komma vidare i lärandet. Vidare ansåg de flesta att de skulle vilja diskutera pedagogiska frågor samt betyg och bedömning, men att de ansåg att de inte hade tid för detta. Min analys blev att de inte hade organisatoriska förutsättningarna till samarbete. Jag kunde också märka en större omedvetenhet hos pedagogerna i vad som styr att de får förutsättningarna till samarbete.

Personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar har ibland svårt att använda en vanlig webbläsare. Detta gör internet mindre tillgängligt för denna grupp. Med hjälp av en anpassad webbläsare med förenklat gränssnitt och funktionalitet finns förhoppning om att användarvänlighetsbarriärer för internetanvändning hos dessa personer skall minska och att användningen skall kunna vara mer självständig. Som teknisk målplattform används Microsoft Windows med Internet Explorer och utvecklingen genomfördes inom .NET med C#. Ett mål med den tekniska implementationen var att till så stor del som möjligt utnyttja redan installerad programvara på målsystemen och därmed minimera behovet av programuppdateringar, vilket skulle göra programmet mer framtidssäkert, samt minimera mängden administration av programmet.  Tester genomförda på Västmanlands läns landstings Datatek på Handikappcentrum i Västerås gav positivt resultat.  Användarna kunde fokusera på de webbsidor de besökte och personalen kunde snabbt ställa in programmet för användaren. / People with certain cognitive disabilities have sometimes difficulties using a standard web browser. This makes the Internet less accessible to this group. With the help of a custom web browser with simplified user interface and features there is hope that the usability barrier around internet usage can be lowered and allowing this group of user to use the Internet in a more independent manner. Microsoft Windows with Internet Explorer has been used as technical platform and the development was carried out using .NET with C #. One of the aims of the technical implementation was to use already installed software on the target system at the largest degree possible, thus minimizing the need for software updates, which makes the application more future-proof, and also minimizing the amount of administration needed. Tests conducted at the Västmanland County Council Datatek on Handikappcentrum in Västerås gave positive results. Users could focus on the websites they visited, and staff could quickly set up the application for the user.

Sammanfattning Undersökningen har strävat efter att besvara undersökningsfrågan ”Vad har förskollärare för strategier för att inkludera barn med kommunikativa funktionsnedsättningar?”. Allt fler barn i förskolan har kommunikativa funktionsnedsättningar, såsom en fastställd diagnos, annat modersmål eller är sen i talutvecklingen av andra orsaker. Det är därför viktigt att förskollärarna i förskolan hjälper dessa barn med kommunikationen samt inkluderar barnen i verksamheten och barngruppen. För att besvara undersökningsfrågan har intervjuer gjorts med sex förskollärare. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent. Därefter granskades det insamlade materialet och fem kategorier hittades och namngavs utifrån strategierna och informationen som de intervjuade förskollärarna gett vid intervjutillfället. I första delen av resultatet framkommer det vid vilka situationer barnens kommunikativa funktionsnedsättningar främst blir synliga. Det är först och främst i den fria leken som den bristande kommunikationen hos barnen blir märkbar. I den andra delen blir strategierna beskrivna med citat och exempel som förtydligar hur strategierna används. Strategierna som förskollärarna använder sig av för att inkludera och utveckla barnen i kommunikation är kommunikation med bilder och tecken, kommunikation med handdocka, turtagning, bjuda in barnen och inspelning. Strategierna är sammanställda i en tabell med en beskrivning i slutet av resultatet. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. I diskussionen som följer efter resultatet diskuteras strategierna och hur de kan hjälpa barnen i deras kommunikativa utveckling och i deras kommunikation med andra. Det diskuteras om varför kommunikativa verktyg ska användas och att de bör ske på en intensivare nivå med fokus på bilder och tecken.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts där fem kategorier utvecklades: Vårdkedjan före och efter hemrehabilitering - ingen garanti för stöd vid kognitiva svårigheter, Hemrehabilitering - en fråga om problemupptäckt, målsättning och integritet, Tid, prioritering, kreativitet och kompensation – ett måste vid interventioner, Samverkan med andra professioner - en förutsättning för bra hemrehabilitering och Anhöriga har betydelse på många sätt. Studiens resultat visar att arbetsterapeuterna såg många fördelar med rehabilitering i hemmiljö för personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Ett professionellt förhållningssätt krävdes dock med tanke på behovet av samverkan med klient, anhöriga och andra yrkesprofessioner, samt den risk som förelåg för intrång i klientens och familjens privatliv. Arbetsterapeuternas interventioner var till största delen av kompensatorisk art och betydelsen av en stimulerande miljö lyftes fram, liksom ett livslångt rehabiliteringsbehov hos klienterna. Arbetsterapeuternas långa erfarenhet gjorde att många aspekter framkom i studien, men ytterligare forskning om hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke behövs för att öka kunskapen om erfarenheter av hemrehabilitering ur olika perspektiv.

Denna studie syftar till att ta reda på hur fritidslärare beskriver att de arbetar med inkludering av barn med ADHD, Aspergers syndrom och autism på fritidshemmet. Forskningsfrågorna fokuserar vilka strategier fritidslärare beskriver att de använder sig av för att inkludera dessa barn samt vad de beskriver hindrar och möjliggör inkluderingsarbetet. Studien har ett sociokulturellt perspektiv. Metoden för studien är kvalitativ och sex fritidslärare har intervjuats. Resultatet som framkom i studien var att strategier som fritidslärare använder sig av är att arbeta på ett lösningsfokuserat och flexibelt sätt på fritidshemmet. Att använda sig av anpassningar som exempelvis bildscheman och timglas framkom i resultatet. Några av lärarna använde sig också av muntligt förbereda barnen. Relationskompetens var viktigt, att prata om olikheter är en viktig strategi där man jobbar med acceptans för olikheter. Det som hindrar och möjliggör inkluderingsarbetet beskrev fritidslärarna var personalens utbildning och kompetens kring ADHD, Aspergers syndrom och autism. Annat som studiens resultat visade var att lokaler, barngruppens storlek, skolans resurser och kontakten med föräldrar är viktiga hinder respektive möjligheter i arbetet med inkludering av barn med denna problematik.

Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella aktörer uppfattarsamverkan kring personer med intellektuella funktionsnedsättningar som harpsykisk ohälsa. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Personernasom intervjuades var: Enhetschef och teamledare för privat LSS-boende (autismoch intellektuell funktionsnedsättning), en samordnare/kurator och en enhetschefinom privat beroendemottagning, två arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, enenhetschef för kommunalt LSS-boende, en god man för personer med intellektuellfunktionsnedsättning, två omsorgspedagoger vid daglig verksamhet för personermed autism och intellektuella funktionsnedsättningar, en verksamhetschef förhabiliteringen, förbundsordförande på FINSAM (Finansiell samordning avinsatser) samt en samordnare/behandlare inom privat vuxenpsykiatri. Analysengjordes med hjälp av fyra teoretiska begrepp: Styrning, struktur och samsyn samtbegreppet handlingsutrymme. Resultatet av undersökningen är att samverkanuppfattas som fungerande i de allra flesta fall: Aktörerna har gemensamma målmed samverkan som alltid är klientens/brukarens bästa. Det finns dock situationerdär individer i behov av hjälp och stöd “hamnar mellan stolarna” på grund avolika regler, lagar och struktur som styr verksamheterna. Även bristande kunskapom varandras roller och ansvarsområden mellan aktörerna uppfattas somhindrande faktor för samverkansprocessen. För att samverkan ska fungera brakrävs det en bra styrning, en fungerande struktur samt gemensam samsyn vadgäller individen och de insatser som ges till individen. Samt kännedom omvarandras handlingsutrymme. / The aim of this thesis was to examine how different actors perceive interagencycollaboration around individuals with intellectual disabilities who have mentalhealth issues. In order to examine this field a qualitative study with interviews hasbeen made. The persons that we interviewed were as following: A unit managerand team leader for a private LSS housing facility (i. e permanent housing forpeople with autism, conditions similar to autism condition and intellectualdisability), a coordinator and a unit manager in a private reception for substanceabuse, two employment officers at the Employment Office, a unit manager for amunicipal LSS housing facility, a trustee for people with intellectual disability,two care educators at a daily activity center for people with autism and intellectualdisabilities, an operational manager for habilitation, a chairman for FINSAM(Financial coordination of efforts) and a coordinator/processor at a privatepsychiatric facility for adults. Analysis was conducted with the help of fourtheoretical concepts: Guiding, structure, and consensus and also the term room formanouvre. The result of this survey is that interagency collaboration is perceivedto be well functioning in most cases. The actors have share common goals withinteragency collaboration which is always for the patients’/clients’/users’ best.However, there are situations where individuals in need of help and support “fallsin between the chairs” due to different structures, legislations and laws that areguiding the organizations. Also lack of knowledge about each others’ assignmentsand the responsibility in between the actors are perceived as hindering factors inthe collaboration process. In order to make interagency collaboration work itrequires good guidance, a functioning structure, and consensus considering theindividual and the efforts given to the individual. Also a knowledge of eachothers’ room for manoeuvre.

Bakgrund: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är samlingsbegrepp för diagnoserna, ADHD, ADD, Tourettes, Asperger, Autism och språkstörning. En undersökning från Riksförbundet Attention visade att barn med NPF inom föreningsidrotten tenderar att sluta tidigare än genomsnittet med föreningsidrotten, framförallt i åldern mellan 9 – 12 år. En idrottsledare har en bidragande roll att behålla barnen med NPF inom föreningsidrotten med sitt bemötande. Att idrottsledare utbildar sig och skapar en förståelse för barnens behov i samband med NPF kan bidra med en mer tillmötesgående och positiv inställning till barn med NPF inom föreningsidrotten. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilken kunskap idrottsledare inom föreningsidrotten upplever att de har om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Metod: Studiens design har en kvalitativ inriktning där sju idrottsledare medverkade i form av semistrukturerade intervjuer. Idrottsledarna är verksamma från fotboll, ishockey, innebandy, orientering, friidrott och gymnastik, där åldern inom träningsgrupperna är mellan 9 – 12 år. Resultat: De medverkande idrottsledarna har varierande kunskap om NPF. Erfarenhet och utbildning varierar på vilket sätt bemötandet sker inom träningsgrupperna. För att bemöta barn med NPF framhävdes tydlighet, struktur och planering som viktiga delar att ta hänsyn till. Ett fåtal av respondenterna kände sig mindre trygg i sitt ledarskap om de har vetskapen att ett barn i träningsgrupperna har NPF. Utbildning i större utsträckning om barn med NPF framkom däremot ha en stärkande effekt i hantering av situationer och bemötande till barnen. Det fanns tendenser med ett utanförskap hos barnen med NPF i träningsgrupperna, en upptäckt var dessutom föreningens påverkan och innebörden med att vara ideellt aktiv. Slutsats: Kunskap om att leda barn med NPF kan beskrivas som varierande hos de medverkande idrottsledarna. Det finns flera faktorer som är viktigt att tänka på när en idrottsledare möter ett barn med NPF. Utbildning kan ge idrottsledaren kunskapen att bemöta barnen med NPF fördelaktigt och att behålla barn med NPF kvar i sitt idrottsutövande.

No description available.

Lärare och speciallärare använder sig av varierade metoder och strategier för att främja matematikinlärning för alla elever och särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser). Elever med NPF-diagnoser har ofta behov av extra anpassningar i skolan och ibland även behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att öka förståelsen av hur lärare och speciallärare arbetar för att främja lärande och matematikutveckling för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien undersöker vilka didaktiska strategier och anpassningar lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för att underlätta kunskapsinhämtning för elever med NPF-diagnoser i matematik för att dessa elever lättare når kunskapsmålen. Studien uppmärksammar även samarbetet mellan lärare och speciallärare. För att uppnå studiens syfte och dess frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval av lärare och speciallärare. Resultatet visar att metoderna, strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för elever med NPF-diagnoser ger eleverna en ökad möjlighet till måluppfyllelse i ämnet. Utifrån de didaktiska strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder, utvärderas matematikundervisningen och vidare förändringar och förbättringar genomförs.