Studien handlar om förskolans fysiska inomhusmiljö och hur den samspelar med barns lek, lärande och välbefinnande. Studien lyfter viktiga aspekter i den fysiska inomhusmiljön, så som tydlighet i miljön, tillgänglighet av miljö och material samt pedagogers placering i miljön. För att få kunskap om dessa aspekter har vi intervjuat sex förskolepedagoger, både barnskötare och förskollärare. Insamlingen av empirin har ägt rum på fyra olika förskolor där två förskolor ligger på landsbygden och två förskolor ligger i stan, en av förskolorna inne i stan är en lägenhetsförskola. I analysdelen analyseras empirin utifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet i studien visar att miljön bör vara tydlig. Med tydlig menar pedagogerna som intervjuats att allt material ska ha sin egen plats och att barnen ska kunna se vad de kan göra i de olika rummen på förskolan. Pedagogerna förklarar att om barnen vet vad de kan göra på avdelningen samt själva plocka de material som finns tillgängliga leder detta till att barnen får känna ansvar i den fysiska inomhusmiljön. Utöver att miljön ska vara tydlig berättar också pedagogerna att miljön bör presenteras så att den är lockande för barnen. Med lockande menar pedagogerna att materialet ska placeras så att det är synligt när barnen kommer in i rummen. Pedagogerna berättar också att de använder sig av bilder för att barnen ska kunna se hur de kan leka med materialen för att materialet ska bli ännu mer lockande. Resultatet visar också att pedagogerna utformar miljön utifrån barnperspektivet vilket innebär att de använder sin kunskap om barns utveckling, behov och intressen för att skapa en verksamhet som är anpassad för barnens bästa. Pedagogerna lyfter också betydelsen av att de måste vara närvarande i barngruppen för att kunna utmana barnen i deras aktiviteter. I intervjuerna nämner pedagogerna att de upplever att barngrupperna är stora i förhållande till antalet pedagoger men att de trots detta alltid försöker finna en lösning så att alla barn får de vuxenstöd de behöver.

Studiens syfte är att belysa hur den fysiska inomhusmiljön ser ut med likheter och skillnader i en förskola i Sverige samt en förskola i Sydafrika. De här tre frågeställningar har vi utgått från för att besvara syftet och få fram ett resultat, vad för artefakter exponeras i förskolornas fysiska inom-husmiljö? Vilka likheter och skillnader synliggörs på artefakter i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? Vilka likheter och skillnader synliggörs på utrustning och utrymmen i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv då det sociokulturella perspektivet har en stor betydelse för hur man kan se på artefakter och dess betydelse. I studien så användes dels en komparativ metod dels en kvalitativ form där observation genom fotografier användes som metod. Två förskolor deltog i studien, en i Sverige och en i Sydafrika. Antal fotografier i studien är 50 bilder från förskolan i Sverige respektive 30 bilder från förskolan i Sydafrika som användes för att analysera resultatet utifrån en kodningstabell. Resultatet visar på vilka skillnader och likheter det finns mellan de olika förskolorna samt vilka artefakter som exponeras i den fysiska inomhusmiljön / The aim of this study is to illustrate how the physical indoor environment is designed, with similarities and differences in a preschool in Sweden and a preschool in South Africa. We have investigated the following three questions: What artefacts are exposed in the preschools' physical indoor environment? What similarities and differences are made visible on artefacts in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? What similarities and differences are made visible on equipment and spaces in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? In the study a comparative method and a qualitative approach where observation through photographs was used as a method. Two preschools participated in the study, one in Sweden and one in South Africa. The number of photographs in the study is 50 images from the preschool in Sweden and 30 images from the preschool in South Africa that were used to analyse the results based on a coding table. The result shows the differences and similarities between the different preschools and how they have designed the physical indoor environment.

Syftet med studien är att ta reda på hur olika fritidshemsverksamheter anpassar en del av den fysiska inomhusmiljön för att kunna erbjuda utrymmen för barnens livligare lek och fysisk rörelse. Jag besökte tre fritidshemsverksamheter som har varierande förutsättningar när det gäller tillgång till lokaler, lokalernas storlek och antal och elevgruppens storlek. Genom intervjuer bland fritidspedagogerna och observationer gällande lokalernas möblering, inredning och användning definierade jag fem typer av utrymmen. Dessa utrymmen presenteras samlade under varsin rubrik och analyseras utifrån arkitekturperspektivet. Resultatet av min studie visar att pedagogerna i alla tre fritidshemsverksamheter är medvetna om att barnen behöver få möjligheter att vara fysiskt aktiva och leka livligare lekar även inomhus. För att kunna erbjuda utrymmen för livliga lekar och fysisk rörelse inomhus, har de besökta fritidshemmen gjort olika lösningar och anpassningar utifrån skolbyggnadernas inbyggda möjligheter. Ett gemensamt tankesätt kring lokalernas användning och inredning är att olika aktiviteter ska ske i olika lokaler eller olika delar av ett större utrymme. Vissa avdelningar synliggjorde gränser genom att skapa rum i rummet för att ge plats för en varierad och mer flexibel verksamhet. / The aim of this study is to find out how different after-school centres adjusts parts of the physical indoor environment in order to be able to offer space for childrens’ livelier play and physical activity. I visited three after-school centres with various conditions of their access to rooms, the size and number of rooms and the size of the children groups. Through interviews among the leisure-time teachers and observations concerning the furnishing, the design and the use of the rooms, I defined five different types of areas. These areas, presented under one heading each, are analysed from an architectural perspective. The result of my study shows that the pedagogues in all three after-school centres are aware of the fact the children need to have possibilities to be physically active and play livelier games even indoors. In order to be able to offer space for lively play and physical activity indoors, the afterschool centres I visited, created various solutions and adjustments based on the school buildings inbuilt possibilities. A common way of thinking about the usage and furnishing of the rooms are to let various activities take place in different rooms or in some parts of a larger area. Some of the departments made visual borders by creating rooms in a room in order to provide place for a wider range of activities and more flexibility in the usage of the rooms.

The purpose of the study is to investigate how play is affected by the physical indoor environment in leisure-time centers with a focus on promotional and inhibitory factors. The survey is based on qualitative interviews with five educators who shared their perceptions and experiences within the subject. The study's results show a large agreement on enabling and limiting factors where variation, flexibility and students' participation in the environmental design are crucial for the stimulus of play. When these factors are missing, play is considered to be inhibited because the environment is not perceived to meet what is needed to be a rewarding play environment for the students. The result is related to environmental psychological theory and analyzed using an affordance perspective to understand how the students' different experiences of the environment affect the environmental offering for play.

Abstrakt Syftet med examensarbetet har varit att bidra med kunskap om fritidslärares förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Studiens syfte uppnås med hjälp av frågeställningarna som fokuserar på vilka förutsättningar fritidslärarna har och ges i dagsläget enligt rektorerna och fritidslärarna.  För att ta reda på det här har en kvalitativ studie genomförts på två olika skolor som har genererat fyra intervjuer med fritidslärare och två intervjuer med rektorer. Intervjuerna genomfördes genom fysiska besök på skolorna där informanterna arbetade och därmed kunde den fysiska inomhusmiljön observeras. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och har genererat två teman. Temana har sedan analyserats med Engeströms verksamhetsteori (1987) där har tre primära- och fyra sekundära motsättningar identifierats i fritidslärarnas förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön.  I resultatet framkommer det att rektorerna har fullt förtroende för fritidslärarna när det kommer till inköp av förbrukningsmaterial och möblering av den befintliga fysiska inomhusmiljön. Enligt fritidslärares utsagor ökar möjligheten att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön när fritidslärarna delar en samsyn och planeringstid med klasslärare och har tillgång till egna lokaler. De förutsättningar fritidsläraren inte kan påverka är hur stor budget de har tillgång till, avtal, lokaltillgång och deras tjänsts utformning gällande planeringstid och undervisningstimmar i klass. Genom att svara på studiens syfte har studien kunnat bidra till ökad kunskap om fritidslärarens förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön. / The purpose has been to contribute with knowledge about leisure teachers' conditions to influence the design of the physical environment at the leisure center. The purpose of the study is achieved with the help of the questions that focus on what conditions the leisure teachers have and are currently given according to the principals and the leisure teachers. To find out, we performed a qualitative study at two different schools that generated four interviews with leisure teachers' and two interviews with principals. The interviews were at the schools where the informants worked and thus the physical environment could be observed. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis and has generated two themes. Themes have been analyzed with Engeström's Activity theory (1987), where we have identified three primary and four secondary contradictions in the leisure teachers' conditions to influence the design of the physical indoor environment. The results show that the principals have full trust in the leisure teachers when it comes to purchasing consumables and furnishing the existing physical environment. The possibilities to influence the design of the physical environment increases when the leisure teachers share consensus and planning time with the classteacher and have access to their own premises. Additionally, the leisure teachers' express that they do not have influence over the budget they have access to, agreements, premises access and the design of their time schedule in terms of planning and teaching hours in class. By responding to the purpose of the study, we have been able to increase knowledge about the leisure teachers' conditions to influence the physical environment.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap kring inomhusmiljöns betydelse för barns fria lek samt vad som inspirerar till barnens lek. Studien syftar till att bidra med kunskap kring inomhusmiljön och dess erbjudanden för barns fria lek. För att få syn på detta genomfördes observationer i två olika fysiska inomhusmiljöer. För att ta reda på det har två forskningsfrågor ställts som lyder: Vad inspirerar till lek i de olika miljöerna? Hur interagerar barn i en miljö med fler respektive färre artefakterer? För att få svar på frågeställningarna används en kvalitativ metod där observation, videoinspelning, observationsschema och fältanteckningar står för insamlandet av empiriskt material. Det insamlade materialet analyseras genom en interaktionsanalys. Materialet samlades in på en förskola med barn som befann sig i en miljö med färre artefakter respektive en miljö med fler artefakter. Resultatet visar att barn hellre vistas i en miljö med fler artefakter eftersom det erbjuds fler möjligheter och val. Barn blir inspirerade av de olika valen som finns tillgngliga. Variation av lekar skapar interaktion mellan barn, miljö och artefakter. En miljö med färre artefakter är dock lika viktig för barn som inte behöver alla de olika intrycken av många olika artefakter. Barn har specifika behov vilket gör att båda miljöerna är lika viktiga för barns lek och utveckling. En variation mellan miljöerna är något barnen visar intresse för, vilket vi som blivande pedagoger, ska ha insyn i. Det kan även vara av vikt att som pedagog även sätta detta i relation till barns perspektiv eftersom barnperspektivet lätt kan ta över. / The purpose of this study is to investigate and contribute knowledge aboutthe importance of the indoor environment for children's free play and whatinspires children's play. The study aims to contribute knowledge about theindoor environment and its offerings for children's free play. To see this,observations were carried out in two different physical indoor environments.To find out, two research questions have been asked which read: Whatinspires play in the different environments? How do children interact in anenvironment with more and fewer artefacts?In order to get answers to the questions, a qualitative method is used whereobservation, video recording, observation schedule and field notes accountfor the collection of empirical material. The collected material is analyzedthrough and interaction analysis. The material was collected at a preschoolwith children who were in an environment with fewer artifacts and anenvironment with more artifacts, respectively.The result shows that children prefer to stay in an environment with moreartifacts because there are more opportunities and choices. Children areinspired by the variety of choices available. Variety of games createsinteraction between children, environment and artefacts. However, anenvironment with fewer artifacts is just as important for children who do notneed all the different impressions of different artifacts. Children havespecific needs, which means that both environments are equally importantfor children's play and development. A variation between the environmentsis something children show an interest in, which we as future educatorsshould be aware of. It may also be important as an educator to also put thisin relation to the child's perspective because the child's perspective caneasily take over.