Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi   Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle. Verktygen ifråga är olika former av webbaserade program och tjänster som finns tillgängliga via datorn. Det är program och tjänster som tillhandahåller möjligheter att dela dokument, dela ljud och bild samt ha konferenssamtal med mera. Denna typ av verktyg är en del av det breda utbud av verktyg inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) som finns idag. Undersökningen genomfördes med en enkät där undervisande personal på Högskolan i Gävle hade möjligheten att svara på om huruvida de webbaserade verktygen upplevdes som ett stöd samt om de fått information och utbildning om dem.   Användandet och det upplevda stödet varierar mycket beroende på vilken typ av verktyg respondenten tillfrågats om. Generellt är plattformen Blackboard ledande i både användande och upplevt stöd, även om det också finns stora variationer inom plattformens verktyg. Skype och Adobe Connect används i mindre utsträckning samt att än färre har fått information och utbildning i dessa verktyg. Resultatet visar en tendens att fördröjd kommunikation och utbyte av filer är de högst skattade funktionerna och att det upplevda stödet där är som högst.   Användbarheten i resultatet bör dock värderas varsamt då antalet respondenter endast var 49 av de närmare 400 som fanns i urvalet. Det morsvarar mindre än 13 procent. Den låga svarsfrekvensen gör resultatet mycket svårt att använda i verksamheten, även om det ger aningar om hur de aktuella IKT-verktygen används.   Nyckelord: Webbaserade verktyg, IKT, Blackboard, Högskolan i Gävle

Klimatfrågan har kommit i allt större fokus under de senaste decennierna eftersom människor blivit allt mer medvetna om utsläpp av fossila bränslens påverkan på miljön. Globaliseringen skapar även trängsel i trafiken, eftersom det blir ett ökat tryck i de växande städerna. Både i nationella, regionala och lokala planer har frågan tagits upp och även i företags styrdokument är miljöfrågan i fokus.   Resan mellan arbete och bostad är en resa som utförs varje dag och kan planeras i stor utsträckning. Orsaker till människors val av färdsätt är både psykiska och fysiska men även av praktiska skäl. Denna studie riktar sig till fyra större arbetsplatser i Gävle. Gävle kommun, Gävle sjukhus, Högskolan i Gävle samt Lantmäteriet vilka alla har tydliga cykelstråk till och från Gävle centrum. Dessa arbetsplatser ligger inom en radie av två km från Gävle centrum, vilket utgör ett rimligt avstånd för de anställda att använda cykel istället för bil.    Syftet är att komma fram till ett resultat som visar anledningar och beteenden som kan påverkas och förändras till att pendla med cykel istället för att använda bilen. Ett ökat cykelanvändande leder till minskade utsläpp och mindre trängsel i städerna. Det ger även de anställda ett hälsosammare liv i form av daglig motion vilket i sin tur minskar sjukdomar och frånvaro. Det ger en ekonomisk vinst för både företagen och även de anställdas privata ekonomi.   Fyra intervjuer med arbetsgivare och lika många med anställda har genomförts för att ge en djupgående bild av intervjupersonernas åsikter. 405 anställda uppdelat på fyra arbetsplatser har genomfört en webbaserad enkät för att ge en generell bild av de anställdas åsikter. Denna data har sammanställts för att skapa en rekommendation för vad arbetsgivarna kan påverka hos de anställda i deras val av färdmedel.     Resultatet av studien visar att det finns både utrymme för förbättringar med underhåll av cykelvägnätet i Gävle och även i arbetsgivarnas arbete med att tillgodose arbetsplatserna med rätt utrustning. Störst påverkan ligger i att informera och motivera de anställda om fördelarna och förbättra attityden till cykling, eftersom styrdokumenten är övergripande och inte tillräckligt specifika räcker inte informationen i dessa. / The climate issue has come into focus in recent decades, as people have become more aware of the emissions of fossil fuels on the environment. Globalization also creates congestion, because there will be increased pressure in the growing cities. Both in national, regional and local plans, the issue has been raised and even in corporate governance documents comes the environmental issue into focus.   The trip between work and home is performed daily and can be planned extensively. People choose a means of travel for both mental, physical and practical reasons. This study is aimed at four major workplaces in Gävle: Gävle kommun, Gävle Hospital, the University of Gävle and Lantmäteriet. All workplaces have clear cycle routes to and from Gävle’s city center and all are within a radius of two kilometers from the city’s center, which is a reasonable distance for employees to bike rather than drive.   The goal of this study is to identify the reasons and behaviors that influence decisions to commute by bicycle rather than by car. Increased bicycle use leads to lower emissions and less congestion in the cities. It also gives the employees a healthier life in the form of daily exercise, which in turn reduces illness and absence. It provides an economic benefit for both companies, and also the employees' private economy.   Four interviews with employers and an equal number of employees has been implemented to provide an in-depth picture of interviewees' opinions. 405 employees of the four workplaces were asked to complete a web-based survey about commuting behavior and attitudes. This data has been compiled and recommendations developed to guide employers about how they can influence employee´s transportation choice. The results of the study show that there is both room for Gävle to improve the route network maintenance and for employers' to provide the workplace with the right equipment. The greatest impact is to inform and motivate employees about the benefits of cycling. The company policies treat the subject but are too general and employees are not familiar with their contents.

<p>The purpose with this essay is to understand how the tenants association, management – and administrator in the public housing sector in an average city. What are the affects going to be when they take away the “stopplag” and will the segregation change? And also to understand how the public housing sector works with handle segregation and to prevent it.</p> / <p>Syftet med detta arbete är att förstå hur hyresgästföreningen, ledning - och förvaltare i allmännyttan i en mellanstor stad uppfattar vad som kan hända när den så kallade stopplagen försvinner och om segregationen kommer att förändras. Syftet är även att förstå hur allmännyttan arbetar med att hantera segregationen och förebygga denna.</p>

<p>The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies.</p><p>Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle.</p><p>What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects.</p><p>The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows;</p><p>they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work.</p><p>To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education.</p> / <p>Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid.</p><p>Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget.</p><p>Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet.</p><p>Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis;</p><p>Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar.</p><p>Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).</p>

The purpose with this essay is to understand how the tenants association, management – and administrator in the public housing sector in an average city. What are the affects going to be when they take away the “stopplag” and will the segregation change? And also to understand how the public housing sector works with handle segregation and to prevent it. / Syftet med detta arbete är att förstå hur hyresgästföreningen, ledning - och förvaltare i allmännyttan i en mellanstor stad uppfattar vad som kan hända när den så kallade stopplagen försvinner och om segregationen kommer att förändras. Syftet är även att förstå hur allmännyttan arbetar med att hantera segregationen och förebygga denna.

The cooperation between university and industry life in the region of Gävle is always a topic of importance. University and High schools have various roles to fulfill: except administrating the training and supporting research they should also - as a third role - contribute to cooperation between organizations, business companies and other associations. In addition to that, they should support individuals by local as well as regional development. The purpose of our paper is to make a critical review of the cooperation between the University of Gävle (HiG) and industry life until today and the consequences in order to encourage students to stay in the Gävle region during and after their period of studies. Initial we started with a preliminary inquiry with a questionnaire as a base for students in three programs at the Department of Economy; the program for Bachelor of Science, the program for estate agent and another economy program with direction estate economy. From this preliminary inquiry we got the picture of the way the students looked at the problem. By using the survey as a starting position we established questionnaires for making deeper interviews. These interviews were carried through by internal and external representatives, such as four teachers who took part from two institutions at HiG, “Drivhuset” and “Kontakttorget”, the Industry department of Gävle, the Federation of Swedish Industries and the local authority of Gävle. What has been proved in our work from the student’s point of view is the demand for a better cooperation between HiG and industry life in the region. New forms should be developed to give more job opportunities for students during and after their period of studies. There is also a demand for more trainee opportunities in order to get a clear connection between studies and future career life. Part of the population even gives the impression that HiG sometimes has a bureaucratic attitude towards the choice of subjects. The main aspects given by the internal and external organizations and the teachers can be summarized as follows; they all mention questions about building new natural bridges and contact-areas between HiG and the surrounding civil society. It should also become more natural for companies and other entrepreneurs to take part in training, networks etc at HiG. In addition to this students as well as teachers should visit the companies and contribute to a deeper understanding of the way the companies work. To conclude, the question of match-making has been discussed which means a better matching between the choices offered by the university and the industry and the surrounding civil society when it comes to the future need for manpower, without making HiG as an authority of vocational education. / Samverkan mellan högskolan och näringslivet i Gävleregionen är en fråga som ständigt är aktuell. Universitet och högskolor har tre uppgifter att fullgöra. De skall bedriva utbildning, befrämja forskning, samt uppfylla den tredje uppgiften, vilken är att samverka med organisationer, företag och föreningar samt individer för att bidra till såväl lokal som regional utveckling. Syftet med vår uppsats är att kritiskt granska samarbetet mellan Högskolan i Gävle och näringslivet fram till nu och konsekvenserna för vad som händer med studenternas vilja att vara kvar i Gävle under och efter sin studietid. Genom att initialt utföra en förundersökning med enkäter som underlag till studenter i tre program på Institutionen för Ekonomi, Civilekonom-, Fastighetsmäklar- samt Ekonomi- och fastighetsteknikprogrammet med inriktning fastighetsekonomi, framkom hur studenterna såg på frågeställningen. Med enkäten som utgångspunkt upprättade vi frågeställningar utifrån vilka vi genomförde djupintervjuer med externa representanter från Gävle kommuns Näringslivsavdelning, Svenskt Näringsliv samt Gävles Kommun och interna företrädare för Högskolan i Gävle, fyra lärare inom två institutioner samt Drivhuset och Kontakttorget. Vad som framkommit i ämnet för vår uppsats arbete är från studenternas synvinkel en efterfrågan om bättre samverkan mellan Högskolan i Gävle och näringslivet i regionen. Vidare att det utvecklas nya former av förhållningssätt vilka kan bidra till fler arbetstillfällen för studenter under och efter studietiden samt en önskan om fler praktikplatser i syfte att få tydligare koppling mellan studier och framtida verksamhetsområden. En del av populationen ger även uttryck för att högskolan ibland har en byråkratisk inställning avseende ämnesområdet. Huvudsynpunkterna från de externa organisationerna samt de interna instanserna och lärarna kan sammanfattas på följande vis; Alla nämner i någon form frågeställningar kring att bygga upp nya naturliga broar och kontaktytor mellan högskolan och det omgivande samhället. Vidare anser de att det måste bli mer naturligt att företagare och andra arbetslivsföreträdare besöker högskolan och medverkar i undervisningen och nätverksträffar. Dessutom kan såväl lärare som studenter besöka företagen för att få fördjupad inblick och kunskap om hur företagandet fungerar. Avslutningsvis har frågan om bättre match-making varit aktuell vilket innebär att högskolans utbud bättre skulle matchas mot näringslivet och det omgivande samhällets behov av framtida arbetskraft utan att för den skull fungera som en instans för KY-utbildningar (Kvalificerad Yrkesutbildning).

Syfte: Åsikterna om Fullriggaren går isär. Gavlegårdarna har, som allmännyttigt bostadsföretag, kritiserats av allmänheten för att bostäderna anses vara för exklusiva. Syftet med studien är att närmare undersöka den omvärldsanalys som legat till grund för det strategiska beslutet att bygga Fullriggaren. Vi vill även skapa oss en uppfattning om hur allmännyttan håller på att förändras och vilken roll den spelat historiskt.Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod, med två djupintervjuer som varit av semi-strukturerad karaktär. Vi har även gjort en litteraturstudie av allmännyttans historia. I analysen har sedan empirin tolkats och analyserats mot vår referensram.Resultat &amp; slutsats: Vi har kommit fram till att allmännyttan fortsättningsvis kommer anpassa sig till utvecklingen mot ett mer kvalitativt boende. Vi har även kommit fram till att den omvärldsanalys som legat till grund för Fullriggaren i stort sett är samma omvärldsanalys som den för Gävle Strand. / Aim: Opinions on Fullriggaren differ. Gavlegårdarna, as a public housing company have been criticized by the public because the housing is considered too exclusive. The purpose of this study is to further investigate the environmental scanning that formed the basis for the strategic decision to build Fullriggaren. We also wanted to create an understanding of how public housing is changing and what role it has played historically.Method: The study is based on a qualitative approach, with two in-depth interviews that were of semi structured nature. We have also done a literature study of the public housing history. In the analysis, empirical data have been interpreted and analyzed and compared to our frame of reference.Result &amp; Conclusions: We have found that public housing will continue to adapt to the development towards a more quality accommodation. We have also concluded that the environmental scanning that formed the basis for Fullriggaren in its whole is the same environmental scanning as that of Gävle Strand.

Bilfria zoner är en planeringsstrategi som eftersträvar en hållbar stadsmiljö med fokus på att reducera bilanvändningen i människors vardag. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar som har tagits i beaktande vid avgränsning av bilfria zoner för att få fram hur bilfria zoner ska avgränsas i svenska städer. Målet med studien var att identifiera vilka förutsättningar som är betydelsefulla vid avgränsning av bilfri zon. Därefter applicerades förutsättningarna i Gävle för att exemplifiera var det är möjligt och mest optimalt för Gävle kommun att införa en bilfri zon. Studien utfördes med två metoder för att få fram vilka förutsättningar som ska finnas vid avgränsning av bilfria zoner. Först utfördes en kvalitativ innehållsanalys av fyra befintliga och planerade bilfria zoner genom en induktiv ansats på plandokument, rapporter, vetenskapliga artiklar, böcker och organisationers hemsidor. De befintliga och planerade bilfria zonerna var gågatan Ströget, Helsingfors, Oslo och stadsdelen Vauban. Därefter genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer. De intervjuade var trafikplanerare från Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun. Förutsättningar som framkom från innehållsanalysen och intervjuerna visades i tematiserade tabeller för att kunna jämföra förutsättningarna som framkommit från de två metoderna. Genom en jämförelse mellan innehållsanalysen och intervjuerna identifierades nio förutsättningar. Dessa nio förutsättningar är täthet, handel, offentliga byggnader, grönytor, mötesplatser, cykelstråk, kollektivtrafik, gångstråk och parkeringshus. Förutsättningarna applicerades på ett ortofoto över Gävle i ArcMap 10.6 för att exemplifiera var en bilfri zon är möjlig och mest optimal att implementera i Gävle stad. Appliceringen av förutsättningarna resulterade sig i ett område som centrerade sig till centrala Gävle. / Car-free zones are a planning strategy that strives for a sustainable urban environment, focusing on reducing car use in people's everyday lives. The purpose of this study has been to investigate what preconditions that have been taken into account when defining car-free zones, to find out how car-free zones are to be delimited in Swedish cities. The aim of the study was to identify which preconditions that are important when designing a car-free zone. Then the preconditions were applied in Gävle to exemplify where a car-free zone is possible and optimal for the municipality of Gävle. The study was carried out with two methods to determine the conditions for the delimitations of car-free zones. First, a qualitative content analysis of four existing and planned car-free zones was carried out through an inductive approach to planning documents, reports, scientific articles, books and organizations' websites. The existing and planned car-free zones were the pedestrian street Ströget, Helsinki, Oslo and the district Vauban. Thereafter four semi-structured interviews were conducted. The interviewees were traffic planners from Gävle Municipality, Sundsvall Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality. Preconditions emerging from the content analysis and interviews were shown in themed tables to compare the preconditions emerged from the two methods. A comparison between the content analysis and the interviews identified nine preconditions. These nine preconditions are density, trade, public buildings, green spaces, meeting places, cycle paths, public transport, walk paths and multistory car parks. The preconditions were applied to an orthophoto of Gävle in ArcMap 10.6 to illustrate where a car-free zone is possible and most optimal to implement in Gävle city. The application of the preconditions resulted in an area that centered in central Gävle

Ägarlägenheter har funnits i Sverige sedan dess lagstiftning infördes i maj år 2009. Starten för den nya boendeformen var dock trög och många forskare menar att landets dåvarande lågkonjunktur i kombination med informationsbrist var de största orsakerna till att ägarlägenheter inte bildades i samma utsträckning som förväntat. Syftet med denna studie är att ta reda på hur beståndet av ägarlägenheter ser ut i Gävle kommun år 2018, om etableringen av ägarlägenheter tagit fart eller om det fortfarande anses vara en oetablerad boendeform. En kvalitativ metod har använts, där intervjuer via telefon och mail genomfördes med olika aktörer på bostadsmarknaden. Intervjuerna återgav aktörernas åsikter om ägarlägenheter som bostadsform och dess situation på bostadsmarknaden. En kvantitativ metod kompletterade undersökningen genom att studera fastighetsregistret och se hur många ägarlägenheter det finns i Gävle kommun och i hela Sverige idag. Ägarlägenheternas etablering har ännu inte tagit fart i Gävle kommun. 14 st ägarlägenheter byggdes år 2011 på Alderholmen i Gävle Strand och är de enda ägarlägenheterna som finns i Gävle idag. Spekulationer finns om ett nytt ägarlägenhetsprojekt i Gävle men några garantier för att byggandet kommer att bli av finns inte. Att ett nytt ägarlägenhetsprojekt initieras är heller inget som kan tolkas som att det blivit en framgångsrik upplåtelseform. Antalet ägarlägenheter i landet har ökat varje år men stegringen har varit varierad. Statistiken visar på en totalsumma på 1204 st registrerade ägarlägenheter i Sverige i slutet på år 2017. Det byggs nya ägarlägenheter på sina håll men att enbart kunna bilda ägarlägenheter genom nyproduktion är en tidskrävande process. En stor kunskapsbrist om upplåtelseformen råder på bostadsmarknaden och begränsar ägarlägenheternas etableringsmöjligheter. En satsning på att marknadsföra ägarlägenheter och belysa dess fördelar skulle krävas för att öka kunskapen och intresset på bostadsmarknaden. Förenklade lagkrav som möjliggör ombildning av befintliga bostäder till ägarlägenheter skulle också kunna möjliggöra uppkomsten av flera ägarlägenheter. / Condominiums have only existed in Sweden since the legislation allowed it in May 2009. However, this new form of living did not get the start that was anticipated by the government. Researches pinpoints the reason for this slow start to the current recession in Sweden in conjunction with lack of information about this new form of living. The purpose of this study is to investigate the stock/population of condominiums in Gävle municipality by the year of 2018. Also, to investigate if the population of condominiums is growing faster or if it’s still considered as an unestablished form of living. For the study a qualitative method have been used, which have consisted of interviews through phone and e-mail with different players on the housing market. The interviews reveled the different player’s opinions regarding condominiums and its position on the housing market. To better the study, a quantitative method by study the cadaster to see how many condominiums there are in Gävle municipality and Sweden today was also done. The establishment of condominiums on the housing market in Gävle municipality have not yet been successful. 14 condominiums were built on Alderholmen in the Gävle harbor in 2011, and is by todays date the only condominiums in Gävle. There are speculations on new projects in Gävle, but there are no fixed building plans or guarantees. To have one new project for condominiums is in itself not a sign that they are established or a success on the housing market in Gävle. The number of condominiums in Sweden have been growing every year, but the growth has been varying. By the end of 2017, there are 1204 registered condominiums in Sweden. New condominiums are being built, but the only possibility to create them by building them from scratch and not changing from an existing housing form is a time-consuming process. In the housing market, there is a large lack of information regarding condominiums which is limiting its growth in popularity. An effort in marketing this form of tenure and highlights its advantages is needed to increase the knowledge and attractiveness on the housing market. Simplified laws which facilitates changing existing forms of tenure to condominiums could also increase the growth of condominiums in the future.

The aim of this project has been to make an addition to an existing apartment block in Gävle, Dalapalatset. Dalapalatset was built between 1896 and 1899 and was designed by architect Nils Nordén and was planned to be built in three phases. The first two phases were built, but the last one never began. Now the block has a closed brick wall facing east. In the mid-1920s, city architect Gunnar Wetterling designed a proposal to complete the block, but this was never built. The intention of this project was to develop a new proposal for an addition, containing a program that is a continuation of the program of the existing building, residential apartments and commercial spaces. The fundamental issue has been how the addition should relate to the existing, whether the addition should adapt and conform to the existing in the interior as well as on the exterior or if it should be completely separated from the existing building and how to design for today’s life with building techniques of today. / Detta projekt omfattar en utveckling av ett tillägg till ett befintligt bostadskvarter i Gävle, Dalapalatset. Dalapalatset byggdes mellan 1896 och 1899 och ritades av arkitekten Nils Nordén och var planerad att byggas i tre faser. De två första etapperna byggdes, men det sista påbörjades aldrig. Idag avslutas kvarteret av en sluten brandvägg av tegel mot öster. I mitten av 1920-talet ritade den dåvarande stadsarkitekten Gunnar Wetterling ett förslag på en tillbyggnad, men detta genomfördes aldrig. I detta projekt har ett nytt förslag på en avslutande tillbyggnad utvecklats, innehållande ett program som fortsätter på det befintliga kvarterets program, bostadslägenheter och kommersiella lokaler. Den grundläggande frågeställningen har utgjorts av hur tillägget ska förhålla sig till den befintliga, huruvida den nya delen bör anpassa sig till och överensstämma med det befintliga såväl interiört som exteriört eller vara helt skild från den befintliga byggnaden samt hur utrymmena kan utformas för dagens sätt att leva och med dagens byggnadsteknik.