No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur invånare i Gävle kommun ser på kommunen som arbetsgivare med bakgrund till hur kommunen valt att arbeta med employer branding. Syftet var även att se om det fanns några skillnader i uppfattningen beroende på om respondenten har kommunen som arbetsgivare eller inte. Den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av enkäter innehållande frågor om arbetsgivarattraktionen där samtliga påståenden är hämtade från mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale. Resultatet visade på en signifikant skillnad i uppfattningen av organisationen som attraktiv arbetsgivare, där de respondenter som har kommunen som arbetsgivare generellt har en mer positiv syn än de invånare som inte har kommunen som arbetsgivare. / The purpose of this study was to examine how the citizens of Gävle municipality views the organisation as an employer based on how the municipality has chosen to work with employer branding. The purpose was also to examine whether there was any differences in the experience of employer attractiveness depending on the fact that the participant works for the municipality or not. The study was conducted through a questionnaire survey which contained questions about employer attractiveness and was measured using the Employer Attractiveness scale. The study showed a statistically significant difference in perception of the organisation as an employer, where the participants who works for the municipality had a more positive view compared to the participants who does not work for the municipality.

Today, there are many urban planning ideals that in different ways claim to create the sustainable and active city. But it is equally important to examine the city districts that have been built, in order to learn from them. The case study area Gävle Strand is a relatively newly built area out on Alderholmen, a problem at Gävle Strand is that there is no rich public life around the clock. This constitutes the study's research question, What conditions does Gävle Strand have for a rich urban life and what shortcomings exist today? To find these shortcomings and conditions, the study applies the computer program QGIS to calculate various indicators for the urban space; buildings, private outdoor environments, public space and street space. The method is based on a report "Mäta stad" by the company spacescape, in the report there are recommendations on the urban space and it’s indicators. The calculations show for example; land use, mix of functions, proximity to public places, integration with other city districts and the value of public places. The result showed that several of the indicators within each part of the urban space were deviant. Conclusions of calculations of Gävle Strands urban space show the following conditions for urban life; a good mix of public place values, street space intersection density and variety of trafic spaces, and enough public space for residents. There were in the urban space all the more shortcomings for urban life in; density, mix of functions, lack of large square and park areas and green areas within the district and the relationship between private and public outdoor environments / Idag finns det många planeringsideal som på olika sätt säger sig skapa den hållbara och aktiva staden. Men lika viktigt är det att granska de stadsdelar som har byggts, för att kunna lära sig av dem. Fallstudieområdet Gävle Strand är ett relativt nybyggt område ute på Alderholmen, ett problem vid Gävle Strand är att det inte finns ett rikt folkliv dygnet runt. Detta utgör studiens forskningsfråga Vilka förutsättningar har Gävle Strand för ett rikt stadsliv och vilka brister finns idag? För att hitta dessa brister och förutsättningar tillämpar studien datorprogrammet QGIS för att beräkna olika indikatorer för stadsrummet; bebyggelse, privata utemiljöer, offentlig plats samt gaturummet. Metoden baseras på en rapport ”Mäta stad” av företaget Spacescape, i rapporten finns det rekommendationer på stadsrummet och indikatorerna. Beräkningarna visar till exempel; markanvändning, funktionsblandning, närhet till offentliga platser, integration till andra stadsdelar och offentliga platsers värde. Resultatet visade att flera av indikatorerna inom varje del av stadsrummet var avvikande. Slutsatser av beräkningar av Gävle Strands stadsrum visar följande förutsättningar för stadsliv; en bra blandning av värden på offentliga platser, gaturummets korsningstäthet och olika trafikrum samt tillräckligt med offentlig plats för invånarna. Det fanns i stadsrummet desto mer brister för stadsliv; täthet, funktionsblandning, avsaknad av större torg- och parkytor samt grönområden innanför stadsdelen samt förhållandet mellan privata och offentliga utemiljöer.

Enligt den så kallade förnyelselagen kommer alla avtalsrättigheter som är inskrivna före den 1 juli 1968 tas bort ur fastighetsregistret om inte förnyelse av inskrivningen anmäls senast den 31 december 2018. Syftet med examensarbetet är att uppmärksamma förnyelsekravet. Arbetets mål är dels att undersöka Gävle kommuns hantering av förnyelsekravet och dels att underlätta för Gävle kommun att avgöra för vilka inskrivningar som förnyelse behöver sökas. Onyttiga inskrivningar orsakar merarbete samt merkostnader vid lantmäteriförrättningar och förnyelselagen anses kunna bli ett effektivt instrument för att ta bort onyttiga inskrivningar. Samtidigt har det uttryckts en oro för att rättighetshavare kommer att söka förnyelse för samtliga inskrivna avtalsrättigheter som berörs utan att utreda vilka som är aktuella eller onyttiga. Därutöver finns en oro för att förnyelsekravet ska förbises för inskrivningar som fortfarande är aktuella, vilket skulle kunna leda till rättsförlust. I arbetet användes tre metoder. Juridisk metod tillämpades för att utreda rättsläget kring vad som händer med inskrivna avtalsrättigheter som tas bort ur fastighetsregistret. För att studera hur en större rättighetshavare agerar undersöktes, via fastighetsregistret, vilka inskrivningar som berör Gävle kommun. Dessutom genomfördes intervjuer med företrädare för kommunen beträffande hanteringen av förnyelsekravet. Ett resultat av den juridiska metoden är att det finns fyra olika situationer när en oinskriven rättighet riskerar att upphöra att gälla. Resultatet av inventeringen visar att det finns cirka 1 400 inskrivningar som berör de kommunala fastigheterna. Intervjuerna resulterade i att kommunen är informerad om förnyelsekravet och intervjuerna visar att kommunen i de flesta fall kommer att undersöka vilka inskrivningar som bör förnyas. Den första slutsatsen är att oinskrivna avtalsrättigheter som är aktuella fortsätter att gälla på samma sätt som inskrivna rättigheter, men de kan upphöra att gälla i fyra olika situationer om de exempelvis inte bevakas av rättighetshavaren. En sådan bevakning av oinskrivna rättigheter konstateras vara praktiskt omöjlig i de flesta fall beträffande Gävle kommun. Den andra slutsatsen är att kommunen kommer att utreda vilka inskrivningarna som behöver förnyas och risken för rättsförlust bedöms därmed som låg. Avslutningsvis kan konstateras att förnyelselagen är en möjlighet snarare än ett hot beträffande Gävle kommun. / According to the so-called ”förnyelselagen”, the Renewal Act, all title registration of contractual rights registered before 1 July 1968 will be de-registered from the Real Property Register, unless renewal is applied for the right no later than 31 December 2018. The aim of the degree project is to pay attention to the renewal requirement. The objective is partly to investigate how the municipality of Gävle will handle the renewal requirement, and partly to facilitate the municipality to determine for which registered rights renewal needs to be sought. Unnecessary registered rights cause additional work and costs at cadastral procedures and the Renewal Act is considered to be an effective tool to de-register unnecessary registered rights. At the same time, concerns have been expressed that right holders will apply for renewal for all registered rights that are affected, without investigate which of them are unnecessary. In addition, there is also a concern that the renewal requirement may be overlooked by right holders for rights that are still relevant, which can lead to legal loss. Three methods were used in the study. Juridical method was used to investigate the legal situation regarding what happens with registered rights that are de-registered from the Real Property Register. To study how a major right holder acts, an investigation of registered rights was made in the Real Property Register regarding the municipality of Gävle. Furthermore, interviews were conducted with representatives of the municipality concerning the work with the renewal requirement. A result of the juridical method is that there are four different situations when an unregistered right may end. The result of the inventory in the Real Property Register, shows that there are about 1 400 registered rights that affect the properties of the municipality. The interviews resulted in that the municipality is informed about the renewal requirement and the municipality in most cases will investigate which registered rights should be renewed. The first conclusion is that unregistered contractual rights currently remain valid in the same manner as registered rights, but they may end in four situations if they are not monitored by the right holder. Such protection of unregistered rights is found to be practically impossible in most cases regarding the municipality of Gävle. The other conclusion is that the municipality will investigate which registered rights that need to be renewed, therefore the risk of legal loss can be assessed as low. Finally, it can be concluded that the Renewal Act is an opportunity rather than a threat for the municipality of Gävle.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen.</p><p>Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska.</p><p>Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen.</p><p>Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle.</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles.</p><p>Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references.</p><p>Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues.</p><p>Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach.</p><p>Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases.</p><p>Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera lärare och studenter med olika kulturella bakgrunder på Högskolan i Gävle för att undersöka om kulturkrockar uppstår studenter emellan samt mellan studenter och lärare. En ytterligare aspekt var även att utröna lärarnas ledarstilar. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie, där det empiriska materialet baseras på nio intervjuer med lärare och studenter på Högskolan i Gävle, samt två egna observationer. Sekundärdata har insamlats genom relevant litteratur och artiklar inom ämnesområdet som ligger till grund för den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att högskolans lärare är medvetna om att kulturella skillnader råder, men att de trots detta inte gör något för att lösa eventuella problem som uppstår. Då det råder en saknad av mer auktoritär ledarstil ges vissa studenter möjlighet att utnyttja högskolans system. Vidare har vi kunnat dra den slutsats att färre studenter i framtiden kan komma att välja Högskolan i Gävle som sitt lärosäte om högskoleledningen inte åtgärdar de problem som finns. Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det vore intressant om denna studie utfördes på en annan högskola i Sverige för att se vilket resultat som skulle utrönas där. Vidare anser vi att fördjupning inom ett av de problemområden som vi kommit fram till i denna studie, skulle vara intressant att djupare utforska. Uppsatsens bidrag: Med denna uppsats vill vi framhäva vilka kulturella skillnader som kan finnas på en mångkulturell högskola och hur eventuella problem tas om hand. Studien riktar sig till högskolestudenter, samt högskolelärare som möter olika kulturer dagligen. Nyckelord: Kultur, kulturella skillnader, kulturkrockar, ledarskap, ledarstilar, Högskolan i Gävle. / Aim: The purpose of this thesis is to observe and analyze students and teachers with different cultural backgrounds at the University of Gävle, to determine if there are cultural clashes between students, as well as students and teachers. A further aspect was to explore the teachers leadership styles. Method: We have chosen to perform a qualitative case study, where the empirical material is based on nine interviews with teachers and students at the University of Gävle, and two observations. Secondary data, such as literature and articles have been collected and reviewed within the subject areas in order to gather the facts needed for the theoretical references. Result and conclusion: We have come to the conclusion that the university teachers are aware of the cultural differences, but despite the fact they don’t actually aim to solve the problems that arise. Due to the lack of a more authoritative leadership, the students are given the opportunity of taking advantage of the university system. We have further concluded that future students might not choose University of Gävle as their core of education if the board of education does not address the existing issues. Suggestion for future research: We think that it would be interesting if this study was concluded at a different university in Sweden in order to see what the results would be there. Furthermore, we believe that analyzing one of the problem areas in more depth would be a more efficient and interesting approach. Contribution of the thesis: Our goal with this study has been to highlight the cultural differences at a multicultural university and how the arising problems are solved. Our main target are the university students as well as the teachers that come across cultural differences on a daily bases. Keywords: Culture, cultural differences, cultural clashes, leadership, leadership styles, University of Gävle.

Studien var en uppföljning av en trygghetsvandring i stadsdelen Brynäs i Gävle som gjordes 2008 med medverkan av boende i stadsdelen och tjänstemän från kommunen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur de boende uppfattar trygghet i stadsmiljö utifrån sig själva och med avseende på vissa i förväg formulerade punkter. Syftet var också att utvärdera hur boende i stadsdelen Brynäs uppfattar tryggheten i området efter de förändringar som Gävle kommun gjort i den byggda miljön. Resultaten visade att det viktigaste för tryggheten var generellt att ha kontroll på och överblick över vad som händer runtomkring en. Denna känsla kunde minska eller öka genom olika faktorer i den byggda miljön. Med tanke på detta kändes öppna platser tryggare än trånga och belysning ökade tryggheten till viss del. Det var också viktigt är att området kändes välskött och att det fanns mycket folk runtomkring en. Trafiksituationen på Brynäs uppfattades som väldigt otrygg. Angående oskötta miljöer kom diskussionerna ofta in på socialt utsatta miljöer och människor i sådana miljöer, som upplevdes som brottsbenägna. Människor som vistades i stadsmiljö var minst lika viktiga som miljöerna – miljöerna var ett medel för att dölja eller avslöja dessa människor.Resultaten visade också att informanterna till största delen inte märkt de förändringar som Gävle kommun genomfört. / This study was a follow up on a project on satefy in Brynäs, performed by the community of Gävle. The aim of the study was to investigate the perceptions of safety in Brynäs by the people living there, from the persons´ spontaneous points of view and from certain subjects already specified from present research. The aim of the study was also to examine how people on Brynäs percieve some interventions in the built urban environment in Brynäs that the community of Gävle made between 2008 and 2010. The results showed that the most important factors that make the environment feel safe was that it should give people an overview of the surroundings. The informants said that overview of the surroundings made them feel in control of what happens around them. The informants thought a lot about areas with low socioeconomic status and the people living there as correlated with increaesed risks of crime. The people appearing in urban environments were as important for the perceptions of safety as the environments themselves – the environment could hide or show people able to comitting crimes to other people. The informants had mostly not noticed the interventions in the built environment made by the community of Gävle.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan te sig i praktiken inom kulturnäringarna. Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostrukturerade samtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inom kulturnäringarna. Resultat &amp; Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen... ...vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter och kompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav på rekrytering och social kompetens. ...ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ”högt i tak” samtidigt som man respekterar varandras expertområden. ...göra medarbetare delaktiga – då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp. Ansvar under frihet. Dessutom finns nu tecken på att omgivningens inflytande blivit så stort att något vi kallar ”den utomstående medarbetaren” har skapats. Är kulturnäringarnas medarbetarskap att föredra även i andra näringar? / Objectives: The purpose of this thesis is to explain the teoretical terms of empowerment and employeeship by exploring their usage in a practical context of the Creative Industries. Scientific Methods: Qualitative research method with theoretical material gathered by Analysis of Literature and empirical material by performing Unstructured Interviews with employees in eight organizations acting in the fields of the Creative Industries in the Gaevle Municipality, Gaevleborg County. Results &amp; Conclusions: The study shows that employeeship and empowerment will be most effective in the organizations of the Creative Industries if... … the organization is able to adapt to the qualifications and personalities of its staff. This demands a lot in recruitment and social skills. ...some kind of platform is used where personnell from different departments can swop information, comment and improve each others ideas. This requires a freedom of action where everybody dares to speak. ...all employees are involved. This will increase the commitment and reach an ”independence with responsibility”-situation. The terms of the literature are reminiscent of the field work findings, thought rarely put down in words in the studied cases. May the employeeship of the Creative Industries be preferable in other industries and services as well?

The Swedish municipalities have traditionally, as suppliers of gas, electricity and district heating to end-use consumers, been one of the key actors of national energy politics. Yet, although Swedish district heating systems typically are owned by the public, neither electricity nor heat production is always under public control. This has historically imposed limitations on municipal plans for own CHP (Combined Heat and Power) plants and district heating systems. Previous research in the field have established that an organisational division between companies active in either heat or electricity supply was one of the most serious challenges for municipal engagement in energy affairs after WW2. Yet, in many cases municipal energy departments have engaged in joint cooperation projects with process industries and power companies, in order to utilize technical expertise and industrial waste heat for the build-up of the local energy system. Processes of initiating, developing and maintaining such cooperation projects - and the erection of municipal CHP plats - are focused upon here. The purpose of this research project is to describe and analyse the roles played by two municipalities (Helsingborg and Gävle) in the years 1945-1983. The specific research questions were as follows: How were different socio-technical systems for electricity and heat supply introduced and how were different alternatives received within the frames of the municipal organisations? What was the impact of competition between different alternatives on the development of the local energy systems? It shows that strategies for municipal-industrial cooperation are vital for the possibilities of municipal energy companies to come to terms with the organisational gulf between power and heat companies. It is argued that the forming of strategical alliances can illustrate how municipal organisations not always act in autonomous positions. It can rather be the other way round - it is strategies for cooperation and competition that make the municipality a key actor in the local energy system.

The ‘City Logistics’ activities are contributing to traffic congestion and accumulating to environmental challenges, such situation has prompted the creation of urban consolidation centre (UCC), as a multimodal logistics park facility in the outskirts. The relocation of business from a city to the outskirts requires the evaluation and assessment of the key factors in order to make the better decisions. However, no relocation decisions evaluation model has been found, neither its application on the case company to find the effects of relocation on the logistics firms. This study is aimed at developing general business relocation model, that can be used by logistics firms, to evaluate the effects of their relocation.  The model is a decision making tool.   Application of the model before the relocation, help’s in decision making. Therefore, this research study focuses on developing a general model involving selected important factors that can be considered by logistics firms to evaluate the effects of relocation. The results for this research were analysed using the qualitative method, predominantly literature review, factors were applied on the case company. The DHL’s relocation scenario from Gävle city centre (Näringen) to the proposed Tolvfors Logistics Park (outskirts), relocation led to transport cost and drive-time reductions, along with efficiency improvements. The evaluation model has been developed, have likewise presented the drivers of relocation, and factors that logistics firms can consider for relocation’s possible outcome.