Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare tänker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. Då läroboken ges stort utrymme som läromedel i undervisningen utgår vår undersökning även från vilken syn lärarna har på historieläroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda på detta genom att besvara frågan huruvida och på vilket sätt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen på mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i historia på mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man väljer att se genusperspektivet är avgörande för vad som innefattas. Genusperspektiv i historieundervisningen kan på så sätt lyfta de som tidigare i historieskrivningar blivit osynliggjorda och då ge alla elever, oavsett genusidentitet, utrymme. Slutsatserna vi kunde dra av vår studie var att lärarna menade att ett genusperspektiv innebär att arbeta för jämställdhet i klassrummet samt att genusperspektivet grundas i könstillhörighet, det vill säga att utgångspunkterna i historieundervisningens ämnesinnehåll är att män och kvinnor särhålls och att vissa av lärarna då genom tillägg önskar belysa kvinnor eller flickors perspektiv. Utifrån detta säger de sig använda genusperspektivet på olika sätt och i olika stor utsträckning i undervisningen. Så som vi har valt att definiera genusperspektivet utifrån våra valda genusteorier, har lärarna i stort sett inget genusperspektiv i sin undervisning, eftersom de inte ser fler positioner än kön i genusbegreppet.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur och varför lärare använder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare år. Vidare har vi även undersökt vad lärare anser om läroboken och dess funktion och tittat närmare på ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vårt val av forskningsområde är för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen i matematik. Ett förslag som nämns är att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara använda sig av läroböcker. Vi intervjuade tre lärare och observerade vid två olika undervisningstillfällen för att ta reda på hur lärare tycker och tänker kring praktisk matematik. Vidare har vi granskat olika styrdokument för att se vilka riktlinjer som finns och ifall det där finns stöd för praktisk matematik där. Vi finner att lärarna i undersökningen till stor del arbetar med ett varierat undervisningsinnehåll där eleverna tillåts att göra och praktiskt arbeta in sin kunskap och där kärnan hela tiden är att koppla till barnens egen verklighet. Sättet att använda sig av lärobok i matematikundervisning varierar allt mellan att inte använda den alls till att ha den som stöd för sin undervisning.

Denna studie utforskar hur vi kan förhålla oss till naturliga material och lokala resurser i samband med att färgtillverkning inkorporeras som en aktivitet i gymnasieskolans bildundervisning. Idag är inte färgtillverkning något som ofta görs i skolor, då mycket av det färgmaterial som används kommer färdigblandat i en tub eller kaka. Studien lyfter frågor som berör vilka möjligheter till lärande som skapas när färgtillverkning integreras i gymnasieskolans bildundervisning samt hur tillverkning av färg skulle kunna bidra till en djupare förståelse för måleri som både ett hantverk och en konstnärlig uttrycksform. Undersökningen lyfter även frågor om varför detta ämne är relevant idag, med en koppling till ett hållbarhetsperspektiv i färgtillverkningsprocesser i bildpedagogiska situationer.  Med hjälp av forskningsmetoden research-creation organiseras fyra forskningshändelser, vars syfte är att skapa en djupare förståelse för färgtillverkningsprocesser och öppna upp för hur detta skulle kunna inkorporeras i skolan.   Utöver denna uppsats har undersökningen resulterat i en visuell gestaltning i form av en film som visar en färgtillverkningsprocess som ställdes ut på Konstfacks vårutställning.  Teorier om att lära genom att göra, samt multimodal teori med hjälp av formuleringen resources and their affordances används för att skapa en tolkningsram för de olika forskningshändelserna.  Djupekologi används även som en filosofisk inriktning för att diskutera hur människan idag kan uppfattas som frånkopplad från naturen. Denna filosofiska inriktning vill lyfta hur en vändning till att utforska naturliga material och lokala resurser kan bidra till en djupare förståelse och uppskattning för den materiella världen i skapandeprocesser.

The study’s aim is to explore and explain the strategies working women without children use to manage their work-life balance. In order to do this, the study utilizes border theory to explain how the women handle the borders between the domains of their private life as well as their work. To complement this, the theory of doing gender is also utilized to explain why certain strategies are needed and used, as well as what obstacles the women may face and why. The study uses a qualitative approach and consists of seven interviews with working women over 30 who do not have children. The study showed that women without children primarily utilize the strategy of regulating their time borders in order to maintain a satisfactory work-life balance. Furthermore, their colleagues and managers served as important border keepers who ensured that the interviewees did not work more than they ought to. The results also showed that the interviewees did gender through fulfilling the ideal of the male worker, but that this ideal also was rejected and actively worked against. The ideal of the male worker was fulfilled primarily through adapting to expectations, both from managers and colleagues, of availability and priorities. These ideals acted as obstacles in the work towards a good work-life balance, and the women used strategies to reject the ideals and protect their private spheres. Furthermore, the results show that an absence of children does not necessarily mean that work-life balance is achieved more easily. Instead, a new set of challenges present themselves and require specific strategies for defining and maintaining borders.

<p>This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.</p>

This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.

No description available.

Syfte: För att undersöka förekomsten av brytningsfel i ett prov i Mellanösternpersoner i åldrarna 8-21 år som bor i Sverige samt för att utvärdera den ackommoderande funktioner i denna grupp och jämföra den med de normativa data. Metod: Studien utfördes från den 1 april till 30 april i Norrköping / Sverige. En subjektiv binokulär refraktion genomfördes på patienterna där sfärisk ekvivalens tillämpades. Myopi definierades som en sfärisk ekvivalent brytning minst -0,50 D. Prevalens av hyperopi, definierad som en sfärisk ekvivalent brytning av minst +0,75 D.  Vid mätning av visus används decimalvisustavla. Ackommodativ facilitet mättes med hjälp av en (+2,00 /-2,00 D) flipper vid 40 cm både monokulärt och binoculär. Nott dynamisk retinoskopi används för att mäta ackommoderande svar. För att mäta  amplitud av ackommodation hos ögonen används push-up-tekniken. Ett cover-uncover test utfördes för att bekräfta diagnosen om strabismus upptäcktes. Resultat:  När det gäller typerna av brytningsfel var prevalensen som sådan: Enkel  myopisk 7 personer (22,58%), sammansatt myopisk astigmatism 7 personer (22,58 %),  enkel myopisk astigmatism 1 person (3,22%), enkel hypermetropisk 2 personer (6,45%), sammansatt hypermetropisk  1 person (3,221%), Emmetropi 13 personer (41,93%). Myopiförekomsten var högst i åldersgruppen 16-21 år. Refraktionsfelen hos  försökspersonerna varierade från -0,50 till -7,25 D med en medelrefraktion på -1,75 D. Minimal amplitud 11,5 D, medelamplitud 14,3 D och maximal amplitud var 19,4 D. Den genomsnittliga amplituden av ackommodation: OD 11,7 D, OS 11,6 D och OU 12,8 ± 1.33 D. Den normala genomsnittliga av NOTT OD 0,66 och OS 0,70. Cover test avstånd  19  personer var subj. Orto och 12 personer var subj. exotropi . Cover test nära 15 personer var subj. orto och 16 personer var subj exotropi. Vid undersökning av obj.  cover test avstånd och obj. cover test nära  var 3 personer exotropi och 28 personer orto. Den genomsnittliga ackommodativ facilitet för OD 10,4 cpm, OS 10,5 cpm och OU var 10,6 cpm.  Slutsats :  Resultatet från studien visade en högre förekomst av  myopi än hyperopi hos befolkningen mellan 8-21 år från Mellanöstern . Det vanligast förekommande synfelet i samtliga åldersgrupper var myopi. Resultatet från studien visade också att prevalensen av myopi från Mellanöstern är lägre än i Sverige. En anledning till det kan vara mindre närarbete. Personerna i Mellanöstern ägnar inte lika mycket tid åt närarbete som i Sverige och det har visats att mycket närarbete och okorrigerade brytningsfel påverkar närsynthetsutvecklingen. Hereditet påverkar också närsynthetsförekomsten då myopi till viss del är ärftligt. Den binokulära och monokulära amplituden av ackommodation överensstämde med den formel som föreslagits av Hofstetter. Ack.amplitud och NOTT  överensstämde med normativa data. Den binokulära och monokulära ackommodativ  faciliteten var signifikant högre jämfört med studier i Sverige men överensstämde med de rekommenderade data. / Purpose: To investigate the occurrence of refractive errors in a sample of Middle East people aged 8-21 who live in Sweden and to evaluate the accommodating functions in this sample and compare it with the normative data. Method: The study was carried out from 1 April  to 30 April  in Norrköping / Sweden. A subjective binocular refraction was performed on the patients where spherical equivalence was applied. Myopia was defined as a spherical equivalent break at least -0.50 D. Prevalence of hyperopia, defined as a spherical equivalent break of at least +0.75 D.When measuring visus, decimal point is used. Accommodative facility was measured using a (+2.00 / -2.00 D) flippers at 40 cm both monocular and binocular. Nott dynamic retinoscopy was used to measure accommodation respons. To measure the amplitude of accommodation in the eyes, the push-up technique was used. A cover-uncover test was performed to confirm the diagnosis if strabismus was detected. Results: As for the types of refractive error, the prevalence as such was: Simple myopia 7 persons (22.58%), compound myopic astigmatism 7 persons (22.58%), simple myopic astigmatism 1 person (3.22%), simple hypermetropic 2 persons (6.45%), compound hypermetropic 1 person (3.221%), Emmetropi 13 people (41.93%). The myopia occurrence was highest in the age group 16-21 years. The refractive errors of the subjects ranged from -0.50 to -7.25 D with a mean refraction of -1.75 D. Minimum amplitude 11.5 D, mean amplitude 14.3 D and maximum amplitude was 19.4 D. The average amplitude of accommodation: OD 11.7 D, OS 11.6 D and OU 12.8 ± 1.33 D. The normal average of  NOTT OD 0.66 D and OS 0.70 D. Distance cover test 19 people were subj. orto and 12 people were subj. exotropy. Near cover test 15 people were subj. orto and 16 people were subj exotropy. When examining obj. distance cover test and obj. near cover tes, 3 persons were exotropic and 28 persons were ortho. The average of accommodative of  facility for OD 10.4 cpm, OS 10.5 cpm and OU were 10.6 cpm. Conclusion: The results of the study showed a higher incidence of myopia than hyperopia in the population between 8-21 years from the Middle East. The most common visual impairment in all occupational groups was myopia. The results of the study also showed that the prevalence of myopia in the Middle East is lower than in Sweden. One reason for this may be less close work. The people in the Middle East do not devote as much time to near work as in Sweden, and it has been shown that much near work and uncorrected refractive errors affect near-sightedness development. Heredity also affects the near-sightedness when myopia is to some extent hereditary. The binocular and monocular amplitude of accommodation was consistent with the formula proposed by Hofstetter. Ack.amplitud and NOTT was consistent with normative data. Den binocular and monocular accommodative of facility was significantly higher compared to studies in Sweden but agree with the recommended data.

<p>In this essay I want to investigate how the <em>poodle strategy</em> affects a person’s credibility when he or she uses it. The <em>poodle strategy</em> is a strategy, which someone uses when he or she is scrutinized by the media. It’s primary purpose is to suppress further media coverage but it is also a strategy for defending oneself and hence rescuing one’s reputation either as a private person or as an official.</p><p>The essay’s research questions are:</p><ul><li>How has the strategy been applied for defensive purposes and what are the results?</li><li>To which extent can the Stasis theory and Benoit’s theory on Apologia be connected to the strategy?</li><li>Does the strategy affect the user’s credibility?</li></ul><p>To answer these questions four cases from the political sphere in Sweden where persons have been said to have “done a poodle” have been analyzed. In order to analyze the strategy and to judge how successful it has been these cases have been connected to the Stasis theory, Benoit’s theory on apologia and theories about credibility and trust.</p><p>Additionally this essay investigates how applicable the Stasis theory is as a model for analyses and how relevant analyses based on stasis theory are today. Furthermore it investigates wheteher a fusion of the Stasis theory and Benoit´s theory on Apologia can be profitable.</p><p>An important conclusion is that the <em>poodle strategy</em> is a strategy, which is more complicated than one might first think. Whether the strategy works depends on a series of factors; for example the person’s initial credibility (or ethos) and the morality of the actions. These factors need to be assessed before the strategy is put into use.</p>

No description available.