I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycketbegränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättningför att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras såtidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ettviktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.

Intresset för vårt undersökningsområde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lärarutbildningen i Växjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fäste i förskolan och därför började vi fundera över vad det beror på och vad som är det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vårt arbete är därför att undersöka vad som är pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften är att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehåll som prioriteras. Vi har använt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden passade bra för vår empiriska studie eftersom den fokuserar på det holistiska perspektivet som kan hjälpa oss att förstå och se helheten. Studien har genomförts med hjälp av pedagoger på fyra olika förskolor. Vårt resultat visar att samlingen är en viktig arena för gemenskap och för inlemmandet av olika disciplinära regler. Det mest centrala innehållet i form av aktivteter är sång, rörelse och fruktstund.

Musik har under alla tider fascinerat och upprört människor och fört personer både till himmelriken och mörkare platser. Musik kan påverka och binda samman människor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik även skapa ensamhet och utanförskap? Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några 11 - åringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck. I undersökningen används en kvalitativ forskningsmetod där barnintervjuer och föräldraenkäter genomförts. Avsikten är att genom intervjuer, som baseras på det öppna samtalet med vissa förutbestämda frågor, få ta del av barnens livsvärld och undersöka vad som kan påverka ett barn i olika musiksammanhang. Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att några av barnen har upplevt utanförskap på grund av sin musiksmak, eller i situationer där man inte fått dela sina kompisars upplevelser och därmed inte kan ”vara med i snacket”. Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser

<p>Intresset för vårt undersökningsområde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lärarutbildningen i Växjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fäste i förskolan och därför började vi fundera över vad det beror på och vad som är det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vårt arbete är därför att undersöka vad som är pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften är att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehåll som prioriteras. Vi har använt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden passade bra för vår empiriska studie eftersom den fokuserar på det holistiska perspektivet som kan hjälpa oss att förstå och se helheten. Studien har genomförts med hjälp av pedagoger på fyra olika förskolor. Vårt resultat visar att samlingen är en viktig arena för gemenskap och för inlemmandet av olika disciplinära regler. Det mest centrala innehållet i form av aktivteter är sång, rörelse och fruktstund.</p>

<p>Musik har under alla tider fascinerat och upprört människor och fört personer både till himmelriken och mörkare platser. Musik kan påverka och binda samman människor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik även skapa ensamhet och utanförskap?</p><p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några 11 - åringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck.</p><p>I undersökningen används en kvalitativ forskningsmetod där barnintervjuer och föräldraenkäter genomförts. Avsikten är att genom intervjuer, som baseras på det öppna samtalet med vissa förutbestämda frågor, få ta del av barnens livsvärld och undersöka vad som kan påverka ett barn i olika musiksammanhang.</p><p>Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att några av barnen har upplevt utanförskap på grund av sin musiksmak, eller i situationer där man inte fått dela sina kompisars upplevelser och därmed inte kan ”vara med i snacket”.</p><p>Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser</p>

Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag påverkar relationerna på arbetsplatsen. Studiens frågeställningar är: Vilka delar på arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förändrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utsträckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förändringar har påverkat förutsättningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar på samma arbetsplats, där de genomfört en arbetstidsförkortning, från åtta till sex timmars arbetsdag.   Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likaså om sociala relationer på arbetsplatser. Det saknas däremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron på arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Göran Ahrnes teori om förutsättningar för relationer. Resultatet bygger på åtta teman som framkom i intervjuerna: arbetsvillkor; förväntningar; stämning; nya regler och kommunikation; umgänge utanför arbetstid; gemenskapens betydelse; arbetsgruppens storlek samt möten och pauser.   Studien visar att arbetstiden inte har påverkat hur individerna upplever att de har det tillsammans på arbetsplatsen. Arbetstidsförkortningen har inneburit att det inte finns lika stort utrymme för det privata och personliga umgänget på arbetsplatsen. Att informanterna inte upplever att arbetstidsförkortningen har förändrat relationerna på arbetsplatsen kan förklaras med att de är en liten arbetsgrupp som känner varandra då de jobbat tillsammans under en längre period.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Hälsinge låtverkstad, dess förutsättningar, pedagogiska metoder och på vilket sätt dessa metoder kan bidra till att öka motivationen hos unga att fortsätta spela. Hälsinge låtverkstad har anammat flera olika aspekter som verkar motiverande för spelintresset, och därför ligger tre kvalitativa intervjuer med ledare för denna verksamhet till grund för studien. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet. Den sociala gemenskapen är viktig i Hälsinge låtverkstad. Ungdomarna är i olika åldrar och alla slags instrumentalister får vara med på olika tekniska nivåer. I Hälsinge låtverkstad jobbar spel-, sång-, dans- och berättarverkstan tätt tillsammans fem kurshelger under ett år och de avslutar med en föreställning. Resultatet visar att det täta samarbetet mellan verkstäderna och olika minnesvärda ögonblick bidrar till ökad motivation. Upplägget med kurshelger som fylls med gemenskap och lek, inspirerande lärare och ett sammanhang att musicera tillsammans med andra, motiverar deltagarna att fortsätta spela. Tillfredsställda fysiologiska behov är en grundförutsättning för att motivation ska uppstå. Det är även avgörande för att deltagarna ska trivas, orka vara aktiva och koncentrerade under kurshelgerna. Hälsinge låtverkstad ordnar med mat och logi så att deltagarna känner sig trygga och välkomna. Deltagarna blir sedda utifrån där de är och pedagogerna anpassar arrangemang och skapar den slutgiltiga föreställningen efter deltagarnas olika nivåer och instrument. Hälsinge låtverkstads tydligaste målsättning är den årliga slutproduktionen. Samtliga respondenter upplever emellertid själva arbetsprocessen, ”vägen dit”, som huvudmålet med verksamheten. / The purpose of the study is to explore Hälsinge låtverkstad and its pedagogical approaches and what motivates students to continue playing. Hälsinge låtverkstad has embraced several different aspects that seem motivating young people to continue to play. Three qualitative interviews with instructors at Hälsinge låtverkstad were the basis for the study. The theoretical starting point for the study has been the socio-cultural perspective. The results show that Hälsinge låtverkstad contains several aspects that motivate young people to continue to play. The social community is important, where different ages mix and a variety of musical instruments are used with different levels of skills. At Hälsinge låtverkstad the participants in the workshops that include playing musical instruments, singing, dancing and storytelling work closely together for five weekends throughout a year finishing with a big show. The framework containing weekend courses, building a sense of community, a platform where to make music and inspiring teachers who meet every student at his or her level are motivating factors for the students to continue. Close cooperation between the workshops and especially memorable moments also contribute to an increased motivation. Hälsinge låtverkstad adequately meets the safe and welcoming basic needs of the boarders during the five weekends, creating strong fellowship bonds. They will all come to know their abilities and how they master their performances. The teachers adapt and adjust the arrangements and the final show according to the different levels and musical instruments of the ensemble. Hälsinge låtverkstads most obvious target is the annual final production. All respondents perceive the work process, "way there", as the main goal of the work.

The study is about understanding how workplaces can implement health promotion to promote, preserve and improve employees' health and well-being at work. The aim: The aim of this study was that from a health promotion perspective and with some prior understanding of what contributes to job satisfaction, study what job satisfaction is perceived to be and  if there is a relation between job satisfaction and to learn and develop in working life. Method: Through a qualitative interview-study, 8 interviews were conducted with employees from a private company and a local administration. Based on some certain preconceptions about what it is that contributes to job satisfaction in the workplace and with a hermeneutic approach, the employee’s experiences through statements of job satisfaction and learning and development in the workplace were interpreted in order to understand if there was a relationship between them. Results: The study's results suggest that employees experience job satisfaction in the form of pride, satisfaction and security and that employees feel that they learn and develop through challenges and by the exchange of experience. The results also suggest that internal forces are something that can explain a relationship between job satisfaction and learning and developing for employees´ in the workplace. Theoretical framework: The theoretical framework used in this essay was inspired by and focused on educational and the health subject area with a aim on happiness and learning. The essays theoretical framework and previous research was inspired by theories and studies related to health promotion, Workplace Health Promotion, job as a health factor, health promotion work, social support, involved leadership, desire and joy of learning processes as well as lifelong learning and positive learning environment. Conclusion: This study illustrates how job satisfaction activates internal forces which are considered more important than external assessment to promote learning and development in the workplace, both in the sense of challenge and the feeling of a good community. / Studien handlar om att förstå hur arbetsplatser kan arbeta hälsopromotivt för att främja, bevara samt öka medarbetares hälsa och välmående i arbetslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopromotivt perspektiv och med viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje studera vad arbetsglädje upplevs vara och om det kan finnas någon relation mellan arbetsglädje samt att lära och utvecklas i arbetslivet. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes totalt 8 intervjuer med medarbetare ifrån ett privat företag och en kommunal förvaltning. Utifrån en viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje i arbetslivet och med en hermeneutisk utgångspunkt tolkades medarbetares upplevelser kring arbetsglädje samt lärande och utveckling i arbetslivet för att förstå om det däremellan fanns en relation. Resultat: Studiens resultat tyder på att medarbetare upplever arbetsglädje i form av stolthet, nöjdhet och trygghet samt att medarbetare upplever att de lär och utvecklas vid utmaningar och genom erfarenhetsutbyten. Resultatet tyder även på att inre drivkrafter är något som kan förklara en relation mellan arbetsglädje samt att läras och utvecklas inom arbetslivet. Teoretisk referensram: Studiens litteratur fokuserade på pedagogiska och hälsofrämjande ämnesområden med tyngd på glädje och lärande. Litteraturen var inspirerad av teorier och studier rörande hälsopromotion, Workplace Health Promotion, arbetsglädje som en friskfaktor, hälsofrämjande arbeten, socialt stöd, delaktigt ledarskap, lust och glädje för lärande processer samt livslångt lärande och positiv lärande miljö. Slutsats: Studien belyser hur arbetsglädje aktiverar inre drivkrafter vilka anses vara viktigare än yttre uppskattning för att främja lärande och utveckling inom arbetslivet, både genom känslan av utmaning samt känslan av en god gemenskap.

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola. De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap. Strategierna skiljde sig åt mellan officiella och inofficiella gemenskaper och aktiviteter. Slutsatserna är att eleverna använder sig av olika varianter av de olika kommunikativa strategierna beroende på om gemenskapen och/eller aktiviteten var officiell eller inofficiell. Anledningen till att eleverna pratar högt vid officiella utrymmen kan bero på att aktiviteten de ägnar sig åt är officiell. Likaså kan anledningen till att eleverna viskar vid inofficiella utrymmen vara att aktiviteten inte hör till undervisningen.

Sammanfattning Motivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003). Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa. Arbetsmässig söker man sig till kollegor för att skapa relationer, som vidare kan leda till starkare och meningsfull vänskap. Som anställd vill man känna omtanke från och gemenskap med arbetskamrater och chefer. Herzbergs motivationsteori handlar om motivationsfaktorer och, som han kallar det, hygienfaktorer, vilket motsvarar de lägre nivåerna i Maslows hierarki, de grundläggande behoven, trygghetsbehoven och behov av samhörighet. Särskilt viktigt är relationen mellan chefer och anställda och samspelet mellan människor även om det inte har med arbetet att göra. I vidare studier anser teoretiker att vänskap på arbetsplatsen är en viktig del för de anställda men även för själva verksamheten. Det vill säga att det skapas samhörighet och samspel, vilket gör arbetet mer inspirerande. Till organisationens fördel blir de anställda mer engagerade i sitt arbete och känner tillfredsställelse för sina arbetsuppgifter (Sias och Cahill, 1998). Det är våra värderingar och möjligheter som styr den inre driftkraften att vilja arbeta, det är känslomässigt nödvändigt hos varje individ att arbeta (Maccoby, 1991). Denna undersökning är grundat på tidigare motivationsteorier där jag har läst mig till information ur tidigare forskning. Jag har också valt att undersöka närmare hur det förhåller sig i verkligheten genom att utföra en kvalitativ metod på ett företag inom dagligvaruhandel, för att få en bra och uttömmande undersökning. Några av nyckelorden i resultat är gemenskap, bra stämning, öppen och klar kommunikation och en bra ledning, vilket också är en slutsats i detta arbete. Det råder en mycket god arbetsgemenskap och stämning bland medarbetarna. De har ett gemensamt tankesätt för hur en bra arbetsplats ska vara och se ut när det handlar om att motivera sin personal. De anser att det är viktigt med en bra ledning som lyssnar och bryr sig och ger möjlighet till eget ansvarstagande. Likasinnade chefer som medarbetare är en stark bidragande del till bättre arbete och inspiration för ett bättre motiverat arbete vilket är en vinande egenskap som genomskådar denna verksamhet. Det råder alltså öppenhet och en bra relation mellan dessa två parter.