Denna aktionsforskningsstudie syftar till att skapa meningsfulla raster för alla elever genom att utveckla en styrd rastverksamhet som ökar gemenskapen och samhörigheten i elevgruppen. Studien gjordes på en stadsskola och inriktade sig på elever i årskurs tre. En faktor i arbetet var att eleverna i årskurs tre var de enda på skolan som fick välja vart de skulle spendera sin rast, vilket sedermera ändrades under projektets gång. En annan viktig faktor var skolgårdsmiljön som eleverna spenderade sina raster i. Då skolan befinner sig på en provisorisk plats är inte utemiljön den bästa. I en nulägesanalys framkom det att eleverna inte tyckte att de hade speciellt mycket att göra på rasterna. Därför utförde vi styrda rastaktiviteter under två veckors tid som sedan avslutades med gruppsamtal tillsammans med eleverna. I dessa samtal fick eleverna chansen att diskutera kring sin situation och hur de tyckte att utvecklingsarbetet hade varit. Enligt eleverna var styrda rastaktiviteter något som de verkligen ville fortsätta med i den dagliga verksamheten då det bidrog till nya gemenskaper samt att eleverna fann fler saker att göra på rasterna. Då utemiljön i sig inte stimulerade eleverna menade de att den styrda aktiviteten alltid gav en möjlighet att delta i en gemenskap tillsammans med andra elever. Den aktivitetet som hade högst deltagarantal var också den sista under utvecklingsarbetet vilket betyder att eleverna inte tröttnade på rastverksamheten utan snarare blev mer intresserade under tidens gång. Eleverna själva menade att variationen av olika slags lekar bidrog till ett bestående intresse för rastaktiviteterna.

En kvalitativ studie med syfte att utifrån generation y:s uppfattningar studera hur ledarskapet på arbetsplatsen kan påverka generation y:s rörelse på arbetsmarknaden. Generation y är födda mellan år1979-2000. Med denna studie vill vi bidra med kunskap till samhället och arbetsgivare om vad generation y värdesätter i ett ledarskap. Studien är baserad på fem intervjuer med respondenter som är en del av generation y och har en examen från ett universitet i Sverige samt har en anställning på en arbetsplats. Intervjuerna transkriberades sedan och förankrades i teori. Båda författarna har varit ansvariga för all text som har skrivits. Studiens resultat redovisar att ledarskap på arbetsplatsen bör fokusera på att finna den anställdes behov och försöka tillfredsställa dessa för en ökad motivation. Resultatet redovisar även att det inte går att uttala sig om generation y som en homogen grupp.

Bilden av utsatta områden i Sverige och dess invånare är omfattande i dagens mediebrus. Inte sällan får ungdomar i dessa områden stå som representanter för en destruktiv förortskultur, ofta beskriven av de som inte lever i förorten. Studiens syfte var att kvantitativt studera och analysera hur ungdomar i nionde klass som enligt Nationella operativa avdelningens (2017) definition levde i utsatta områden, förhåller sig till begreppet Psycological Sense of Community (PSC), samt vilka exkluderande mekanismer som gjorde sig gällande i ungdomars vardagsliv. Enkätstudien genomfördes på en högstadieskola under lektionstid med 43 deltagande elever. Studiens resultat analyserades på gruppnivå, samt utifrån skapade jämförelsegrupper; kön, sysselsättning föräldrar/vårdnadshavare, tid bosatt i området samt boendeform. Studien fann att ungdomarna skattade ett medelvärde på 3,25 kring PSC. Resultatet kring exkluderande mekanismer gav medelvärdet 4,02 vilket indikerar låg grad av exkludering då skalan rör sig i positiv riktning. Studien fann inget signifikant samband mellan PSC och exkludering som sammantaget mått. Däremot fann studien att PSC och exkludering korrelerade med varandra på delskalenivå. Studien analyserade jämförelsegrupperna mot varandra genom oberoende t-tester. Studien fann då en signifikant skillnad på delskalenivå mellan tjejer och killars skattning av medlemskap. Tjejerna skattade ett lägre värde kring medlemskap men uppvisade en starkare tro på framtiden samt trivsel i området. Enligt studiens teoretiska perspektiv uppvisar ungdomarna en balanserad uppfattning kring gemenskap och exkludering. Studien fann inget stöd för den mediala bilden av bilbrännande ungdomar i uppror mot samhället. Exempelvis fann studien att 60,4% av ungdomarna anser att polisen vill dem väl. Ungdomarna uppvisade varken en stark känsla av gemenskap för området och/eller dess invånare. Inte heller kände nämnda ungdomar av exkluderande mekanismer.

I samband med ett allt mer flexibelt arbetsliv ökar de anställdas möjlighet att påverka var, när och hur arbetet utförs – samtidigt som samarbete och kommunikation ses som viktiga verktyg för att uppnå kreativitet, innovation och tillfredsställelse i arbetet. Detta har även inneburit att de sätt som organisationer utformar kontor och arbetssätt förändrats, vilket bland annat resulterat i uppkomsten av aktivitetsbaserade kontor. Dessa syftar att öka flexibilitet, medarbetares nöjdhet, produktivitet och hälsa. Trots de sociala relationernas vikt både för organisationens möjlighet att nå mål samt för medarbetares trivsel på arbetsplatsen, tycks tidigare forskning uttrycka hur det aktivitetsbaserade arbetssättet kan inverka på hur kommunikation sker på arbetsplatser. Denna studie har utgångspunkt i en kvalitativ ansats och syftar att undersöka och diskutera hur medarbetare upplever sociala relationer på ett aktivitetsbaserat kontor och vilka möjligheter och/eller hinder som uppstår för medarbetares gemenskap i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. Det teoretiska ramverk som presenteras berör arbetsmiljö, krav, kontroll och stöd samt sociala relationer. Resultatet visar att medarbetarnas upplevelser av att arbeta i ett aktivitetsbaserat kontor i hög grad skiljer sig från varandra, vilket innebär att upplevelserna av samma arbetsmiljö inte delas mellan olika personer. Oavsett om intervjupersonerna är positivt eller negativt inställa till det aktivitetsbaserade arbetssättet beskriver de flesta att de sociala relationerna och gemenskapen försvåras eftersom de sällan träffar eller är i närheten av sina kollegor. Resultatet tyder även på att sociala relationer mellan enheter och avdelningar tycks förändras i ett aktivitetsbaserat kontor; vissa anser att det är enklare att kommunicera med fler personer vilket kan möjliggöra framtida samarbete, medan andra anser sig ha mindre kontakt med andra i detta typ av arbetssätt.

Gemenskap kan förstås delvis som ett enhetligt plats-baserat väsen man kan kalla lokalsamhället, vars beståndsdelar förgrenar sig till fler mindre gemenskaper. Tillsammans samverkar gemenskaperna mot olika mål som för samhället åt olika håll. Denna studie har riktat sig på att undersöka ett lokalsamhälle, under en period av svår lågkonjunktur till följd av den ekonomiska krisen som rådde under 70-talet, för att se hur dessa jobbar enskilt och tillsammans. Två nedläggningar av lokala industriföretag från Säffle studerades genom undersökningar hur kommun, fackförbund och lokaltidning arbetade genom deras krisår mot nedläggning.

The purpose of this study is to delve into the role of social identity, identification and socialization among bouncers in Stockholm. In this text I have studied the night-time reality for bouncers in the night time economy of Stockholm. How do bouncers identify themselves, the perspective of an individual agent within a structural system? This study provides an insight into the community of bouncers, a cognizance into a community who works the doors of Stockholm. A community we often read about and most have an opinion on but rarely see anything other than a big guy behind a badge or a bullet-proof vest. This is a study about these very individuals known as bouncers.    Keywords: bouncers, doormen, security guards, night-time economy, identity, community, culture

Syftet med studien är att öka förståelsen för gemenskap på arbetsplatsen i förhållande till en värdegrund ur ett lednings- och medarbetarperspektiv. Studien har genomförts som en fallstudie på ett svenskt storföretag som beskriver sig arbeta med ett stort fokus på gemenskap i sitt värdegrundsarbete. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av intervjuer, där tio semi-strukturerade intervjuer har genomförts med individer ur företagets ledningsgrupp samt medarbetare. Intervjuerna har fokuserat på respondenternas uppfattningar om värdegrund och arbetsgemenskap med avsikt att få en bild av hur förhållandet mellan begreppen kan se ut. Den teoretiska referensramen behandlar främst centralbegreppen värdegrund och arbetsgemenskap, och ligger till grund för hur materialet har samlats in, analyserats och tolkats. Fokus ligger på upplevd arbetsgemenskap i förhållande till företagets värdegrund utifrån ett medarbetarperspektiv, men omfattar även ledningens syn på värdegrundens syfte och mål för att kunna se huruvida bilden av värdegrunden stämmer överens i företaget. Materialet har bearbetats genom transkribering följt av tematisering och teoretisk kodning. Resultatet visar på att det i företaget finns en enhetlig bild av vad syftet och meningen med värdegrunden är, samt att man i företaget är relativt överens om att förutsättningarna för en värdegrunds genomslag ligger i en tydlig kommunikation och repeterad exponering. Resultatet visar också att det finns en upplevelse av ett förhållande mellan värdegrunden och arbetsgemenskap, men att det inte på ett entydigt och uteslutande sätt kan antas att värdegrunden har större inverkan på arbetsgemenskapen än andra tänkbara faktorer. Detta till följd av att relationen mellan begreppen värdegrund och arbetsgemenskap kan bli något fragmenterad då respondenterna upplever värdegrundens roll i vardagen på olika sätt och i olika utsträckning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 uppfattar högläsningens roll i undervisningen med fokus på sagor. Studien är kvalitativ med inspiration från en fenomenografisk forskningsansats och grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av lärares uppfattningar kring högläsning av sagor i undervisningen. Materialet har analyserats efter likheter och skillnader samt tolkats i relation till studiens forskningsfrågor. Urvalet i studien omfattar sex verksamma lärare i förskoleklass och i grundskolan årskurs 1–3. Resultatet visar lärares uppfattningar kring högläsningens funktion i undervisningen, lärares arbetssätt vid högläsning av sagor i undervisningen och lärares val av sagor vid högläsning. Lärare ser högläsning som en viktig del i undervisningen för att hjälpa barn att utveckla sina språkkunskaper och för att skapa en mysig och avkopplad stund under skoldagen. Enligt lärare ska högläsning av sagor ske med inlevelse och det är viktigt att anpassa valet av saga efter den elevgrupp man ska läsa för. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about primary school teachers’ perceptions about the read aloud in the classroom with focus on fairy tales. It is a qualitative study with inspiration from a phenomenographic approach with a foundation in the sociocultural perspective. The material has been collected through semi structured interviews with the intention of getting a deep understanding of elementary school teachers’ perceptions about reading fairy tales aloud in the classroom. The material has been analyzed based on differences and similarities and interpreted in relation to the study’s research questions. The sample in the study comprises six primary school teachers from kindergarten and grade 1-3. The result shows teacher’s perceptions about the function of reading aloud in the classroom, teachers’ ways of working regarding read aloud of fairy tales in the classroom and the teacher’s perceptions about choosing fairy tales for the classroom. Teachers views reading aloud as an important part of teaching to help children develop their language skills and to create a cozy and relaxing moment during the school day. Reading fairy tales aloud should be done with commitment according to the teachers and it is important to adapt the choice of fairy tale to the group that you intend to read to.

Dissemination of disinformation is one of the biggest threats to modern society. Specifically, studies have shown that conspiracy theories endanger civil discourse and undermine trust towards information and social institutions. Researchers have previously focused on analyzing conspiratorial groups from an outsider’s perspective and in relation to echo chambers. Therefore, the purpose of this essay is to offer an alternative perspective that focuses on how an anti 5G group on Facebook creates a group identity — a sense of belonging — and how a strong community influences the members’ opinions regarding 5G. A netnographic approach was used to observe the group and analyze the first two question statements, whilst digital interaction analysis was used to analyze the last question statement. Thereafter, Conspiracist Ideation and Sense of Community were applied as our theoretical framework to examine and understand the material. The results show that the members foster a group identity and a sense of belonging by promoting norms and creating a structure for how one should behave and think in the group. These aspects created an online space where members could receive emotional support and feel safe to express controversial opinions. We could not determine whether the sense of community or group identity affected members’ opinions. We can, however, verify that a strong sense of belonging within the group encouraged discussions about conspiratorial thinking. With this in mind, we suggest that a strong sense of community might have a bigger impact on conspiracy groups and echo chambers than previously thought. Further research should focus on a strong sense of community creating echo chambers, rather than echo chambers creating communities. Key words: anti-5G, conspiracy theories, netnography, community online

Många elever upplever skolgården som en otrygg plats där de är rädda för att bli lämnade ensamma och med få vuxna att vända sig till. Rasten är ofta en outnyttjad tid som kan ses som en möjlighet och användas som ett lärotillfälle. Studiens syfte är att förändra och angripa ett verkligt problem som redan finns på skolan. Att med rastaktiviteter som ett verktyg undersöka om det är möjligt att skapa en tryggare rast för eleverna samtidigt som gemenskapen och klimatet stärks i elevgruppen. Aktionsforskning har tillämpats och metoden har följt Rönnermans (2012) cykliska processer. Urvalsgruppen är en förskoleklass på en f-6 skola. De styrda rastaktiviteterna pågick i fyra veckor. Intervjuer har gjorts med pedagoger både innan och efter avslutat projekt. Även en enkätundersökning inför projektet och en intervju med elever efter projektet har genomförts. I studiens resultat framkommer att eleverna ansåg att rasten hade blivit en mer trygg arena att vistas i. Den främsta anledningen till det var att det alltid fanns en vuxen till hands som var delaktig i själva aktiviteten Samtliga elever ansåg att konflikterna hade minskat och att de hade lärt sig att samarbeta med andra personer. Eleverna lyfte även fram hur viktigt det var att en vuxen fanns på plats för att hjälpa till och stötta under aktiviteten.