Syftet med studien var att få kunskap om hur ämnet ensamhet visad på film uppfattas av olika –åldersbestämda - målgrupper. Uppsatsen undersöker specifikt målgruppernas känslor, tankar, intryck och associationer kring dessa filmer. I studien har det tillämpats kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där fokusgrupper och enkäter har utförts med tre olika generationsgrupper. Grupp ett var representanter för generation X var folk födda mellan 1958 och 1977. Grupp två som var representanter av generation Y var folk födda mellan 1987 och 1997 och grupp tre representerades av generation Z folk födda mellan 1999 och 2002. Resultatet påvisar att generation Y och Z ser på ensamhet som en känsla som kan uppstå oavsett sammanhang, medan generation X menar att om de till exempel är bland folk är de inte ensamma. Resultatet visar att filmskapare behöver göra filmer som är allmängiltig, så att följden blir att flera olika åldersgrupper kan relatera till dem. Resultaten visar även att respondenterna behöver kunna sätta sig själv eller någon i deras närhet i perspektivet av filmen annars uppfattar de inte ensamhet.

Emmelie Stålberg: Vänskap utanför boxen: en analys av två barnböcker med vänskap över generationsgränser som motiv (2019). Självständigt arbete, Svenska, inriktning f-3, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur vänskap över generationsgränser utanför familjen framställs i två nutida barnböcker; Majken Majken av Lisa Hyder (2018) samt Kråke och Gustav av Marie Bosson Rydell (2016). Denna uppsats berör dels litteratur och läsning, som är en viktig del av undervisningen i ämnet svenska, och dels vänskap, som är en viktig del för barn ur ett socialt perspektiv. Syftet är därför att analysera böckerna utifrån ett perspektiv som kan hjälpa eleverna att vidga sina vyer kring möjliga vänskapsrelationer. Analysen visar på hur vänskapsrelationerna, mellan ung och gammal, i böckerna framställs och fungerar. Utifrån analysen av böckerna förs även en diskussion om hur de kan användas i undervisningssyfte för att främja annorlunda vänskapsrelationer.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avskogning kan ändå drabba även de tidigare mest skogsbeklädda områdena. Avskogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny skog kompensera för tidigare uttag och en god skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten. Genom kvalitativa intervjuer med skogsförvaltare av olika storlekar och kompositioner har deras värderingar av skogen och skogsbruket lyfts fram och format 5 perspektiv. I dessa kan vi se hur de förhåller sig till dessa investeringsproblem och vad som driver dem att sköta skogen hållbart. Här kan vi bl.a. se att det finns en stark känsla av återplantering som en naturlig del i skogsbrukandet, men att andra problem mellan avkastning och hållbarhet istället kan uppstå. Avvägningar mellan detaljbevarandefrågor och hög produktion är ett exempel. / Forests are a renewable resource, but still deforestation can occur even in the most forested areas. Deforestation cause emissions of carbon dioxide and a loss of ecosystem services. With reforestation a new forest can compensate for the emissions and it shows that a sustainable forestry can favor both this generation and future generations. Investment costs in the forest may seem big for this generation when future generations will get the benefit. In Sweden this is controlled by a law of silviculture (1979:429) and in this study the focus ends up on the obligation to reforest. Through interviews with forest owners of different sizes and compositions their valuation of the forest and forestry has been enthroned through 5 perspectives. In these we can se how they relate to these investment problems and what drives them in keeping the forestry sustainable. Here we can se that forest owners experience reforestation as a natural part of forestry but that other problems between yield and sustainability can occur. Trade-offs between detailed conservation and high production is an example.

Purpose: The aim with this study is to compare perceived productivity and job satisfaction between activity based offices and traditional offices. The goal is to investigate, through a quantitative comparison, productivity and job satisfaction between the office types, and if generations perceive this differently. Method: The method used in this study is a quantitative method, in form of a questionnaire. The questionnaire used was taken from a study made by Sahlström and Severin (2015) at the Royal Institute of Technology in Stockholm. The same questionnaire was taken because it had already been quality assured and had good content for the survey. Four IT companies were included in the study. Two of them had activity based offices and two of them had traditional office type. Literature review has also been a method in order to get a deeper understanding of the subject. Findings: The results of the study show that there are differences between the two office types in perceived productivity and job satisfaction. The traditional office type showed the best results. However, this result can be discussed since the two traditional offices differed widely in their responses. The results also show that there are differences between the generations experiencing productivity and job satisfaction of the various offices. The elder generation, Baby boomers, shows better results on the traditional office type and the younger generation, Generation Y, shows better results on the activity based offices. Implications: One conclusion to be drawn from this is that employees at traditional offices are more satisfied with their working place and experience increased productivity than employees on activity based offices. However, these results may be due to other factors than how the office environment affects the employees. Therefore, these results will not be recommended. Another conclusion is that the Baby boomers are experiencing higher productivity and job satisfaction of traditional office and Generation Y experiences higher productivity and job satisfaction on activity based office. These results can be recommended. Limitations: The limitations of this study are to examine only IT companies in Sweden with a maximal amount of employees of 150 persons. The results are, apart from the scattered results in the first issue, generally valid and can be applied to other IT companies. To succeed fully applicable results, a survey with more companies involved had been better. Then, detections of anomaly would easier have been discovered and possible disregards of certain results could have been done. Keywords: Perceived productivity - Self-rated assessment of employees on their own productivity. Traditional offices - In this work traditional offices includes cell offices and shared rooms. Activity based offices - Office where employees have no fixed work place and there are often zones to support different types of working. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att jämföra upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse mellan aktivitetsbaserade kontor och traditionella kontor. Målet är att genom en kvantitativ jämförelse undersöka upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse mellan kontorstyperna, samt om generationer upplever detta olika. Metod: Metoden som har använts i detta arbete är en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning. Enkäten som användes är tagen från en studie av Sahlström och Severin (2015) som gjordes på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Samma enkät användes då den redan hade kvalitetssäkrats och hade passande frågor för vår undersökning. Fyra IT-företag var med i undersökningen, varav två av dem hade aktivitetsbaserat kontor och två av dem hade traditionell kontorstyp. Litteraturstudie har även varit en metod för att få djupare förståelse inom ämnet. Resultat: Resultaten från studien visar att det finns skillnader mellan de två kontorstyperna i upplevd produktivitet och arbetstillfredsställelse. Den traditionella kontorstypen visade högst resultat. Dock kan detta resultat diskuteras då de båda traditionella kontoren skiljde sig mycket åt i svaren. Resultaten visar också att det finns skillnader mellan hur generationer upplever produktivitet och tillfredsställelse på de olika kontoren. Den äldre generationen, Baby boomers, visar högre resultat på den traditionella kontorstypen och den yngre generationen, Generation Y, visar högre resultat på de aktivitetsbaserade kontoren. Konsekvenser: En slutsats som kan dras från detta är att anställda på traditionella kontor är mer tillfredsställda med sin arbetsplats och upplever högre produktivitet än anställda på aktivitetsbaserade kontor. Däremot kan resultaten berott på andra faktorer än hur kontorsmiljön påverkar de anställda. Därför rekommenderas inte just dessa resultat. Ytterligare en slutsats är att Baby boomers upplever högre produktivitet och arbetstillfredsställelse på traditionella kontor och att Generation Y upplever högre produktivitet och arbetstillfredsställelse på aktivitetsbaserade kontor. Dessa resultat kan rekommenderas. Begränsningar: Avgränsningar som har gjorts är att endast undersöka IT-företag i Sverige med maximalt 150 anställda. Resultaten är, med undantag från de spridda resultaten i första frågeställningen, generellt giltiga och kan tillämpas på andra IT-företag. För att lyckas få helt applicerbara resultat hade en undersökning med fler företag medverkande varit bra, eftersom man då hade kunnat upptäcka avvikelser lättare och eventuellt bortse från vissa resultat. Nyckelord: Upplevd produktivitet - Självuppskattad bedömning av anställda på deras egen produktivitet. Traditionella kontor - I detta arbete innefattar traditionella kontor cellkontor och delade rum. Aktivitetsbaserade kontor - Kontor där de anställda inte har några fasta arbetsplatser och där det ofta finns zoner för att stödja olika typer av arbete.

Titel: Din Bil, min bil, vår framtid - En studie om de utmaningar svenska bilåterförsäljare står inför, och hur de i framtiden kan anpassa sin verksamhet. Författare: Joacim Bäckman och Emil Engström Handledare: Åsa Lindström Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet, inriktning marknadsföring. Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2017 Forskningsfråga: Vad påverkar svenska bilbranschens utveckling och på vilka sätt kan bilåterförsäljare anpassa verksamheten efter framtidens förändringar? Bakgrund och problemområde: Bilen fyller en viktig funktion i många människors liv. Den förenklar vardagen och är individens väg till total frihet och mobilitet. Men, idag finns såpass mycket bilar att resultatet inte alltid är total frihet. Trafik och miljöproblem ökar parallellt med urbaniseringen. Samtidigt är innovationstakten hög och bilar är nu såpass miljövänliga och teknologiskt avancerade att bilen inte är en produkt av det förflutna, utan för framtiden. Frågan blir då vilka som kommer ha en bil, och hur de kommer köpa och använda sin bil. Yngre generationer växer upp med andra värderingar och hur bilåterförsäljare ska anpassa sin verksamhet efter dessa är en komplex, men central utmaning att förstå och lösa. Det pågående paradigmskiftet kräver att aktörer som Din Bil arbetar proaktivt för att möta framtiden. Syfte: Studien har både teoretiska och praktiska syften. Det teoretiska syftet är att identifiera och beskriva de faktorer som kommer påverka den svenska bilbranschen. Dessa ligger till grund för det praktiska syftet att ge rekommendationer till hur Din Bil kan anpassa sin verksamhet och försäljning. Det praktiska syftet inkluderar även att ge förslag till hur Din Bils bilhall ska anpassas och utformas. Dessutom har studien i syfte att skapa underlag för fortsatta studier inom svensk utveckling av bilförsäljning. Metod: Problemområdet är relativt outforskat och studien har därför tagit utgångspunkt i verkligheten genom en induktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen är vidare explorativ i sitt sätt att anta en osäker framtid, men beskrivande av faktorer och samband. Slutsats och implikationer: I studien dras slutsatsen att det finns fem starka faktorer som i en komplex kombination kommer påverka den svenska bilbranschens utveckling. De teoretiska implikationerna beskriver vad som händer med utvecklingen av urbanisering, miljö, generationsskiftet, erbjudandet, och bilen som produkt. De praktiska implikationerna redogör för hur Din Bil proaktivt kan anpassa sin verksamhet efter dessa. Centrala förslag presenteras kring betydelsen av kundrelationen, digitala och teknologiska inslag, marknadsföring och bilhallens utformning.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att undersöka fenomenet organisationskultur och få en förståelse för hur värdefullt och betydelsefullt det är hos äldre (60-talister) respektive unga (90-talister) på deras arbetsplatser. Vidare vill vi undersöka om det finns några likheter och eller olikheter när det gäller 60-talisters och 90-talisters syn på fenomenet organisationskultur. Teori: Våra teoretiska utgångspunkter har begränsat fenomenet om organisations-kultur och breddat förståelsen. Främst med hjälp av Scheins (2010) redogörelse för organisationskulturens tre lager: grundläggande antaganden, normer och värderingar samt artefakter. Komplettering görs med hjälp av Alvesson (2015) samt flertalet vetenskapliga artiklar som skrivits inom ämnet. Gemensamt pekar samtliga teoretiker på att en uppdelning av fenomenet är nödvändigt samt att organisationskultur är väsentligt för att företag ska lyckas. I delen om generationer tas främst Jonkman (2011) samt Parment (2016) upp. De båda pekar på stora skillnader mellan de olika grupperna främst inom yrkeslivet. 60-talister menar de är mer plikttrogna och självständiga medan 90-talister ställer helt andra krav, de anses vara mer ansvarslösa och ombytliga. Metod: Studien är av kvalitativ art. Den har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med fem personer som tillhör generationen 60-talister samt fem personer som tillhör generationen 90-talister. Samtliga deltagare arbetar i dagsläget. Båda könen är representerade, så även olika branscher och sektorer på arbetsmarknaden.   Resultat: Det resultat som visade sig i studien är att det finns såväl likheter som skiljaktigheter i hur de tillfrågade 60-talisterna och 90-talisterna ser på och värderar fenomenet organisationskultur. Inom Scheins (2010) kulturlager har normer och värderingar och artefakter värderats högt hos samtliga respondenter men på olika sätt mellan generationerna. Medan grundläggande antaganden är en del som inte varit lika central.

Bakgrund: Att lyckas med ett generationsskifte i familjeföretag kräver många sammanfallande omständigheter för att bli optimalt. På grund av att familjeföretag utgör en unik organisationsform som bygger på samspel mellan familj och företagande, beskrivs omständigheterna vara av både formell och informell karaktär. Den största bristen vid ett misslyckat generationsskifte är att företagsledare inte är tillräckligt förberedda. På grund av bristande planering tenderar många familjeföretag att inte överleva vid sitt första och andra generationsskifte. Forskningen är enig om att vissa omständigheter spelar större roll än andra, samtidigt menar forskare att familjeföretag är unika och därmed olika varandra. Vad som fungerar för en familj i en situation fungerar således inte för en annan familj i en annan situation. Hur dessa teorier ska realiseras i olika familjeföretag utgör därmed studiens problembakgrund, som syftar till att belysa hur dessa aspekter beaktas ur ett strategiskt perspektiv. Syfte: Syftet är att skapa en ingående förståelse om hur mindre familjeföretag formulerar och implementerar strategier kring ett förväntat generationsskifte. Studien syftar även till att beskriva hur den yngre generationen upplever sin roll som efterträdare. Metod: Fallstudier har genomförts i fyra familjeföretag inom olika branscher. I företagen har företrädare och efterträdare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien följer en deduktiv ansats där den teoretiska referensramen ligger till grund för problemformulering och intervjufrågor. Studiens teoretiska perspektiv bygger på tre huvuddelar: familj, strategi och generationsskifte vilka utsätts för empirisk granskning och analys. Slutsats: Strategier är vanligt förekommande i företag där generationsskiften är planerade till skillnad från skiften som inte är planerade. Engagemang och roller är avgörande faktorer för hur tidigt processen börjar. Detta ger en positiv effekt för hur efterträdaren upplever sin roll, och uppvisar en tydlig skillnad mellan efterträdare som erhållit kunskap från den äldre generationen mot de som inte erhållit det vid tiden för övertagandet. Efterträdaren agerar i det fallet initialt mer spontant i sitt beslutsfattande där strategierna är framväxande utan tydliga intentioner, för att sedan övergå till mer formella planer ju större kunskapsgenereringen blir. / Background: Succeeding with a generational succession in family businesses requires many coinciding circumstances to become optimal. The circumstances are described as both as formal and informal due to the fact that family businesses constitute an unique form of organization. The biggest shortcoming of a generational succession failure is that leaders are not sufficiently prepared. Due to lack of planning, many family businesses tend not to survive their first and second generational succession. Research shows that certain circumstances play a greater role than others, while researchers also believe that family businesses are unique entities and thus different from one another. What works for one family in a situation will not work for another family in a different situation. The question of how these theories should be realized in different family businesses thus constitutes the study’s problem discussion, which aims to highlight how these aspects are considered from a strategic perspective. Purpose: The purpose is to create an in-depth understanding of how small family businesses formulate and implement strategies for an expected change of generation. This study also aims to describe how the younger generation experiences their role as successor. Method: Case studies have been conducted in four family businesses where predecessors and successors of the family firms have been interviewed. The study applies a deductive approach where the theoretical framework constitutes a basis for problem discussion and interview questions. The study’s theoretical perspective is based on three main parts: family, business strategy and generational succession, which are subjected to empirical review and analysis. Conclusion: Commitment and roles are crucial factors for how early the process of succession planning begins. This generates a positive effect on how the successor experiences his role and shows a clear difference between sucessors who have gained knowledge from an older generation against those who did not recieve it. In that case, the successor initially acts more spontaniously in his decision making, where strategies tends to be emergent without any clear intentions and then move to formal planning as the knowledge generation becomes greater.

Forskningen har visat att dysfunktionella beteende som mobbing och trakasserier på arbetsplatser ökar runt om i världen. Detta kan vara en konsekvens av att olika generationer har olika värderingar och attityder till arbete på grund av den tidsanda som var förhärskande när det växte upp. Eller så förändras värderingar från materialistiska till postmaterialistiska, där prioriteringar som gäller materiella ting minskar för att istället fokusera på mera mellanmänskliga värderingar. De äldre ska enligt teorin om värderingsförskjutning vara mer materialistiska och de yngre mer postmaterialistiska. I den här uppsatsen har vi som syfte att testa om generationstillhörighet och/eller den postmaterialistiska värderingsförskjutningen kan förklara en del av konflikterna, mobbningen och trakasserierna på arbetsplatsen. Med hjälp av regressionsanalys analyseras de olika variablerna för att utröna om de har någon påverkan på konflikter, mobbning och trakasserier på arbetsplatser.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall. Detta då kapitalförvaltare på större företag(Svenska Enskilda Banken, Handelsbanken, Swedbank och Acta kapitalförvaltningar) iBorås har intervjuats. Detta har gjorts för att ta reda på om bankerna och desskapitalförvaltare har märkt av en skillnad hos den yngre generationen jämfört med denäldre.

<p>I det här arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jämför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln. Alla har arbetarföräldrar. Jag knyter samman undersökningen med en teoretisk del i början av arbetet där jag tar upp tidigare forskning i ämnet. Tillsammans med resultatet av undersökningen följer kommentarsdelar som mer ingående tar upp den historiska bakgrunden för orden. I diskussionen följer jag sedan upp resultaten och presenterar skillnader mellan sätten att intervjua som visade sig och framför allt skillnaden mellan de fyra generationernas slang. </p><p>Vad jag har velat få fram med arbetet är hur slangen skiljer sig mellan generationerna och kanske också könen och varför. Resultatet är entydigt, även om jag inte kan påstå att undersökningen är allmänt gällande då den är i så liten skala. För varje generation finns det nya företeelser i slangen. Varför det gör det är därför att den huvudsakliga delen av slang skapas av ungdomsgenerationerna i det samhälle som de lever och formas av just vid det tillfället. Samhället förändras på många sätt, så också slang. Den huvudsakliga skillnaden mellan män och kvinnor är vilka ord vi producerar slangord för. Män har en förkärlek till substantiv medan kvinnor är mer bundna till adjektiv och adverb.</p>