Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda. Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - habitus, kapital och fält. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.

I den här studien analyseras John Ajvide Lindqvists verk Låt den rätte komma in ur ett genreteoretiskt perspektiv. Uppsatsens fokus ligger i hur verket kan kopplas till vampyrgenrens olika konventioner, men även i hur dessa konventioner bryts. Verket använder sig av ett antal motiv och teman som också kan kopplas med vampyrgenren. Vissa teman är inte lika tydliga i jämförelse med annan vampyrlitteratur, så som det kristna motivet, samtidigt som andra motiv tar nya former, exempelvis sexualitet och transformation. Låt den rätte komma in visar även en form av ambivalens mot godhet och ondska, och även mellan människor och monster, vilket kan kopplas med den kalla världen karaktärerna i Blackeberg lever i.

Denna uppsats belyser skrivstrategiers betydelse för främjandet av skrivutvecklingen och åtgärdande av skrivsvårigheter med inriktning mot elever i årskurserna 4-6. Skrivandet är en central del i att vara en samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och det är lärarens uppgift att se till att eleverna utvecklar sin skrivförmåga. Lärare måste därför vara medvetna om olika skrivstrategier och hur de kan användas i undervisningen. Det är också viktigt att läraren är medveten om hur de kan anpassa sin undervisning för alla elevers olika behov av stöttning. Syftet med denna studie är att belysa hur skrivstrategier behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan åk 4-6 för att synliggöra behov av vidare forskning inom skrivundervisning. Simple View of Writing och den sociokulturella teorin är två viktiga teorier som är återkommande genom hela uppsatsen. Det material som har undersökts består endast av vetenskapliga artiklar som alla är skrivna utanför Sverige. Resultatet visar att elever som använder sig av skrivstrategier utformade efter specifika genrer som främjar utvecklingen av de exekutiva förmågorna, klarar av att skriva längre och mer högkvalitativa texter. Medvetenheten om olika genrer och deras egenskaper har en avgörande roll för vilka skrivstrategier som bör tillämpas i undervisningen. Mjukvaruprogram utformade efter skrivstrategier och informationsramar kan användas för att avlasta arbetsminnet under skrivandet. Genom att avlasta arbetsminnet kan vissa skrivsvårigheter avhjälpas då eleven får tillfälliga stödjande strukturer under sitt textskapande.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur historielärare som undervisar i grundskolans senare år använder sig av bilderna som finns i elevernas läroböcker. Syftet är även dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i läroböckerna och dels varit att se på hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt bläddras förbi okommenterade. Kunde detta bero på lärares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa?I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder väljs till läromedel och att bilder uppfattas olika beroende på vilken social och kulturell kontext vi kommer från.En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning. Denna metod blev semistrukturerade intervjuer med tre grundskolelärare som undervisar i ämnet historia. Resultaten visar bland annat att dessa lärare arbetar aktivt med bilder i sin undervisning. Bilden höjer undervisningen och underlättar förståelsen för det texten ville berätta. Eleverna får en lättare anknytning till historian om det finns bilder. Dock ger inte alltid bilder en positiv effekt vid inlärning, utan det finns tillfällen där bilden även kan ge en negativ effekt vid inlärningen för eleverna. Slutsatserna är att det är viktigt att använda rätt bilder vid rätt tillfälle i undervisningen för att inte förvirra eleverna. Man ska heller inte ta bort bilder ut ur undervisningen då detta eventuellt kan drabba de elever som har läs- och skrivsvårigheter.

This master’s thesis aims to study the practice of separating popular genres of fiction from the rest of the fiction stock, often seen at public libraries. The method being used is critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s three-dimensional conception of discourse. The textual dimension of this analysis is the book shelf itself and the sociocultural practice is the everyday practice at a public library of supplying and mediating books to the visitors. The main research question is: In what ways do the alternative shelf arrangements affect the sociocultural practice of mediating fiction to library visitors and to what degree has this practice, with its non-discoursive elements, cleared the path for shelf arrangements to become a natural part of the libraries? The question is answered by the analysis of the text and its different modalities, and the analysis of the discoursive practice where the interest has been the production and the consumption of the text. These two aspects of discourse are then contextualized in the sociocultural dimension. The result shows the picture of a public library undergoing major changes. Strained economy and a shift in the habits of reading fiction have forced the libraries to take influence by the commercial book stores, preferably the on-line ones. This thesis shows that the shelf arrangements of fiction are a part of the development for the public libraries in a more individualised, commercial direction.

<p>Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.</p><p>Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs.</p><p>Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.</p>

<p>I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.</p><p>Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner.</p><p>Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte.</p><p>De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.</p>

Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället. Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld. I forskningsöversikten ges en kortfattad beskrivning av detta begrepp relaterat till aktuell forskning. Också forskning om barnsamtal beskrivs. Tre gemensamma teman i barnens livsberättelser, så som de presenteras i studien, kan läsas fram; tillhörighet, makt och kön som organiserande princip. Tillhörighet handlar om tillgång till olika gemenskaper som femårsgruppen, flickorna, pojkarna och bästisar. Tillhörighet innebär social inkludering, vars subjektiva dimension utgörs av barnets upplevelse av att ”få vara med”. Barn konstruerar tillhörighet genom likhet i intressen, kamratlighet och snällhet. Makt handlar om rangrodning och hierarkier, Att vara stor är liktydigt med makt. Social exkludering är ett maktuttryck, vars subjektiva dimension är barnets upplevelse av att bli utesluten. Exkludering kan också vara ett sätt att värna om en upprättad gemenskap. Kategorisering och genrekonstruktioner påverkar barnets möjligheter att delta. Kön som organiserande princip manifesteras i tydliga flick- respektive pojkgemenskaper där barn gör kön, men barnen utmanar också den traditionella tudelningen mellan feminina och maskulina positioner.

Denna studies frågeställning handlar om hur manliga och kvinnliga spelare uppfattar kvinnliga hjältinnor inom digitala spel av actiongenren.  I bakgrunden presenteras termer såsom troper, stereotyper och arketyper med underlag från tidigare undersökningar och deras slutsatser. För att besvara frågeställningen så utfördes en förstudie av redan existerande spel. De kvinnliga hjältinnornas personlighetsdrag kopplades till arketyper för en hjälte där martyren och krigaren valdes för vidare studie. Därefter skapades ett kort, textbaserat spel där två kvinnliga hjältinnor byggts efter de två nämnda arketyperna med stöd från förstudiens som inspiration. En kvalitativ studie i form av observationer och intervjuer med deltagare av respektive biologiska kön utfördes sedan. Resultatet visade att krigaren ansågs mer intressant och beskrevs med maskulina attribut och personlighetsdrag medan martyren ansågs vara mindre intressant och beskrevs med feminina attribut och personlighetsdrag. Ett framtida arbete hade kunnat analysera transpersoner och icke-binäras uppfattning av dessa arketyper och karaktärer.