Global ETD Search

11	Måste 15-åringar kunna skriva krönikor? : Förekomsten av genreord, och deras betydelse, i nationella prov i svenska och svenska som andraspråk 1985-2014 / Do fifteen-year-olds have to be able to write chronicles? : Genrewords, and their meaning, in national tests in Swedish and Swedish as a second language 1985-2014 Ågren, Charlotte January 2021 (has links) Många vetenskapliga studier har visat att lärare påverkas av nationella prov. Uppgifterna som förekommer på proven, samt de medföljande bedömningsanvisningarna, har betydelse för hur lärare ser på vad som bör prioriteras i undervisningen och hur elevers resultat ska bedömas. Därför är det viktigt att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i de nationella proven. Syftet med den här studien är att analysera vilken syn på textkvalitet som förmedlas på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för åk9. För att utforska ämnet gjordes dokumentstudier av delprov C (skrivdelen) från 1985 till 2014, med fokus på förekomsten av genreord och deras betydelse i relation till bedömning av textkvalitet. Skrivuppgifter och bedömningsanvisningar analyserades och jämfördes. Resultatet visar att genreord används i samtliga uppgiftsinstruktioner efter 2002. Vanligast är genreord från medievärlden, till exempel krönika och debattartikel. I bedömningsanvisningarna används genreorden inkonsekvent och de betonas olika beroende av genre. Ett tydligt resultat är att genreträff inte är det viktigaste kriteriet för att bli godkänd, trots att uppgifterna ger sken av att genreträff är viktigt. Viktigare för bedömarna är att texterna, oberoende av genre, har ett rikt innehåll och en röd tråd. I avslutningen diskuteras resultatens betydelse för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. genreteori genreord nationella prov skrivbedömning textkvalitet texttypologi svenska svenska som andraspråk Specific Languages Studier av enskilda språk
12	Gotik i svensk fantastik : Gotiska drag i Middagsmörker, Udda verklighet och Cirkeln / The Gothic in Swedish Speculative Fiction Metso, Marie January 2016 (has links) Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren. Gotik skräckromantik fantastik fantasy urban fantasy nutidsfantasy genreteori Middagsmörker Charlotte Cederlund Cirkeln Mats Strandberg Sara Bergmark Elfgren Udda verklighet Nene Ormes
13	Internredovisningens finansiella termer som kommunikationsverktyg : ett språk i sig Hagbyhn, Ulrika, Norlin, Renée January 2016 (has links) Syfte: Syftet med studien är att utforska hur internredovisningens finansiella termer utformas som kommunikationsverktyg och tillämpas av organisationens medlemmar som ett stöd inom organisationens operationella verksamhet. Genom att utgå utifrån specifika mötestillfällen ämnar studien att utforska hur internredovisningens finansiella termer gestaltas och beaktas inom en organisation. Teoretisk referensram: Studien har utgått från tidigare forskning kring kommunikation och ”the language of business” för att sedan kopplas samman med genre-teori (Miller, 1984) och modell som knyter an att se på kommunikation utifrån ett semiotiskt perspektiv (Pärl, 2011). Slutsats: Resultatet av denna studie påvisar att vid utformning av organisationers kommunikationsprocesser är ekonomisystemen av stor betydelse. Störst inverkan har, som precis nämnts, ekonomisystem på de faktorer som bidrar till valet av tajming, informationskanal och innehåll som sägs svara på frågorna när, var och vad. Avslutningsvis visar studiens resultat att det är aktörens individuella preferenser som besvarar frågan hur och därmed bidrar hur internredovisningens finansiella termer utformas som ett kommunikationsverktyg, organisationens individuella ”the language of business”. / Purpose: The aim with this study is to explore the way the financial terms within Management Accounting are designed as a way of communicating and how it is applied by organizational members to support their operational business. By drawing on specific meetings the study intends to explore how the financial terms within Management Accounting are represented and taken into consideration within an organization. Theoretical Approach: This report is based on existing literature within the field of communication and "the language of business" which then have been considered in relation to Genre Theory (Miller, 1984) and a semiotic-based communication model (Pärl, 2011). Conclusions: The study has indicated that when designing organizational communication processes, the design is influenced by existing Management Accounting and Control Systems. Important aspects to consider are timing, channel of communication and message. These aspects can be said to answer the questions of when, where and what. Finally, the outcome of this report also indicates that individual preferences, answering the question of how are important aspects to consider since the study indicates strong connection between individuals and the way addressing the financial terms of Accounting, in other words, designing a unique "the language of business". management accounting financial communication genre theory "the language of business" semiotic internredovisning finansiell kommunikation genreteori ”the language of business” semiotisk Business studies Företagsekonomi
14	Från 50-tal till 50-tal -Ung rebell och dess efterföljare Johansson, Gustav, Nilsson, Andreas January 2003 (has links) <p>Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet.</p> Interdisciplinary studies Ung rebell Sista natten med gänget Grease James Dean 50-talet ungdomskultur film genrer genreteori intertextualitet TVÄRVETENSKAP INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN
15	Från 50-tal till 50-tal -Ung rebell och dess efterföljare Johansson, Gustav, Nilsson, Andreas January 2003 (has links) Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet. Interdisciplinary studies Ung rebell Sista natten med gänget Grease James Dean 50-talet ungdomskultur film genrer genreteori intertextualitet TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary
16	Att höra genre : Vad ljudet i filmens inledning berättar om genre Atterstig, Elin January 2010 (has links) This study deals with a research on what the opening sounds in movies tell us about the story that we are about to follow. The purpose is to examine if and how the sound in the first five minutes of the movie contribute in giving information about the film’s genre. The theoretical base includes both genre theory and Michel Chion’s theory on film sound. Six different movies representing different genres, countries and year of production are analyzed in an audiovisual way. The result shows that the sound in the opening sequence could describe the genre which the movie belongs to, but it doesn’t always work like this. The analysis also shows examples on movies where the sound in the beginning of the movie focus on other things, like describing place or ethnicity. In some of the movies, especially the ones that represent adventure and action, you can hear the genre very clearly. In others, for example the comedy, there is a bit harder to decide if the sound alone could tell us about which genre the movie belongs to, and if the sound is typical for that specific genre or if it could be about almost everything. Furthermore, in some movies it was quite clear that the sound concentrates on describing something else instead, for example the place where the story is set. film sound sound film music Chion genre theory film genre added value filmljud ljud filmmusik Chion genreteori genre Studies on Film Filmvetenskap
17	I ensamhetens rum : En motivstudie av den skrivande kvinnan, gestaltad i romanerna Ingen mans kvinna, Kärlek i Europa och Grand final i skojarbranschen. Hörnberg, Hanna January 2016 (has links) Uppsatsen är en motivstudie av hur den skrivande kvinnan skildras i romanerna Ingen manskvinna (1919) av Ulla Bjerne, Kärlek i Europa (1981) av Birgitta Stenberg och Grand final i Skojarbranschen (2011) av Kerstin Ekman. Motivet av den skrivande kvinnan och hur hon förhåller sig till sitt skapande utifrån könsnormativa förväntningar, analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv med Beverly Skeggs respektabilitetsteori som ramverk. Jag använder även ett intersektionellt perspektiv som analysverktyg. Uppsatsen använder sig också av genreteori utifrån konstnärsromanen och dess konventioner, som behandlas och undersöks i förhållande till de valda romanerna. / The paper is a study of how the female writer is portrayed in the Swedish novels Ingen manskvinna [No man’s women] (1919) by Ulla Bjerne, Kärlek i Europa [Love in Europa] (1981) by Birgitta Stenberg and Grand final i skojarbranschen [Grande finale in the humbug game] (2011) by Kerstin Ekman. The analysis of the novels portrayed female writer and how her writing interacts with society’s gender roles, are based on a gender theory, with Beverly Skeggs theory of respectability as the theoretic framework. I also make use of an intersectional theory as an analytic tool. The purpose of the paper is also to apply genre studies and investigate the form and conventions of the artist novel and how the selected novels relate to the genre. artist novel gender theory genre studies respectability intersectional theory gender roles women writers Ulla Bjerne Birgitta Stenberg Kerstin Ekman konstnärsroman genusteori genreteori respektabilitet intersektionellt perspektiv könsroller kvinnligt skapande Ulla Bjerne Birgitta Stenberg Kerstin Ekman
18	Dystopi och jordens undergång : En genreanalys av dystopiska inslag i fiktiv film Stjernström, Elsa, Emanuelsson, Jenny January 2011 (has links) This study is a research on how dystopian features are expressed within different genres. The purpose is to discuss films that contain dystopian features in relation to genre and to examine if there are shared conventions in the films that can make dystopia a film genre on its own. The theoretical base includes genre theory and Rick Altman’s semantic/syntactic approach to film genre. Five films from different genres, all produced within the time period of 2000-2010, are analyzed with a semantic/syntactic approach to genre and then discussed in relation to dystopia and prior research. By using a semantic/syntactic approach to film genre it is possible to identify shared conventions. Only by using a co-ordinate semantic/syntactic approach is it possible to fully understand the interaction between conventions within a genre. The result shows that there are conventions that are characteristic for dystopia and dystopia can thus be considered a subgenre. The films analyzed in this essay share conventions characteristic for dystopia but also offer variation in form of, for example, theme. The subgenre dystopia therefore offers something familiar but also variation which is central in film genre. The analysis also shows that there are symbols that carry meaning within these films which implies that they have a common iconography. film genre genre theory science fiction dystopia disaster films apocalyptic films ecology films iconography semantics syntax Rick Altman filmgenre genreteori science fiction dystopi katastroffilm apokalyptiska filmer ekologifilmer ikonografi semantik sytax Rick Altman
19	Vart fan är vi på väg? : En kvalitativ studie om den unga vuxna publikens uppfattning av frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla Ränkeskog, Gustaf, Jacobson, Lukas January 2020 (has links) The intent of this bachelor thesis is to specify the reasons why the young adult audience consumes the Swedish television quiz programs Alla mot alla and På spåret, which needs the programs might fulfill and the difference between the two programs. The study also reflects on the difference between similar quiz programs on commercial vs. public service television. To accomplish any results this study has completed six qualitative and semi-structured interviews. The respondents are in the age of 20 to 30 years and they all have consumed each show on a regular basis before the interviews have taken place. The young adult audience strives to obtain information, knowledge and entertainment from both of the two programs, but notices distinct differences in the use of language, humor and facts. The study also shows that the quiz programs fulfills the cognitive and emotional needs, but in different ways. The study relates to the uses and gratification theory and the genre theory. / Denna studie har analyserat hur den unga vuxna publiken ser på de svenska frågesportprogrammen På spåret och Alla mot alla, som verkar under Sveriges Television respektive Kanal 5. För att ta reda på det har sex kvalitativa forskningsintervjuer genomförts, där respondenterna i fråga är i 20 till 30 års ålder. Respondenterna har tittat på respektive frågesportprogram på regelbunden basis innan intervjuerna ägt rum. Syftet med studien har varit att reda ut varför den unga vuxna publiken tar del av frågesportprogrammen, vilka behov programmen uppfyller, vilka skillnader den unga vuxna publiken upplever samt hur de ser på public service kontra kommersiell tv. Det med dessa program som utgångspunkt. Studien har förhållit sig till uses and gratifications-teorin samt genreteorin. Det som studien kan visa är att den unga vuxna publiken kollar på frågesportprogrammen för att ta del av information, underhållning och kunskap. Studien visar också att frågesportprogrammen uppfyller de emotionella och kognitiva behoven, men på varierande sätt. Den unga vuxna publiken observerar ett flertal skillnader programmen emellan. Den största skillnaden är programmens genredefinition, då svaren tyder på att Alla mot alla anses vara en game show, medan På spåret anses vara en quiz show. Studien kan också konstatera att den unga vuxna publiken upplever tydliga skillnader, exempelvis språkbruk och jargong, mellan program som verkar under public service och kommersiella bolag. Qualitative research Audience research Genre theory Uses and gratifications Information Entertainment Game show Quiz show Quiz program På spåret Alla mot alla Filip and Fredrik Public service Commercial broadcasting Discovery Networks Sveriges Television Kanal 5 Kvalitativ forskningsstudie Publikstudie Genreteori Uses and gratifications Information Underhållning Game show Quiz show Frågesportprogram På spåret Alla mot alla Filip och Fredrik Public service Kommersiellt tv-bolag Discovery Networks Sveriges Television Kanal 5 Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap

Search results