Problemformulering och syfte: Under 2015 pågick den största flyktingkrisen, benämnt flyktingsituation i denna studie, sedan andra världskriget, vilken uppmärksammades i stor utsträckning i svenska medier under hösten 2015. Medierna, som majoriteten människor i Sverige dagligen tar del av, ses idag som ett dominerande instrument för information och opinionsbildning i samhället. Forskare är eniga om att medier har en stor del i människors liv och många av forskarna menar att medier påverkar människors åsikter. Syftet med studien är att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet nyhetsrapporterade om flyktingsituationen under två perioder hösten 2015 samt utforska eventuella samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsartiklar. Antalet nyhetsartiklar uppgick i 145. Huvudresultat: Resultatet visar att tidningarna frekvent rapporterade om politik, integration och invandring, i Europa i första perioden medan tidningarna rapporterade mindre frekvent i andra perioden men oftast om samma ämne som i första perioden, fast i Sverige. Rapporteringen skrevs ofta ur en politisk synvinkel. Rapporteringen innehöll även mycket dramatik och ofta gestaltades flyktingsituationen som en flyktingkris. Några tydliga samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen går inte att dra några slutsatser om. Det finns dock skillnader mellan perioderna vilket gör att det bör ha påverkat läsarna i någon riktning. I vilken riktning går det dock inte att säga något om.

Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg. De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från riksdagsvalet 2002. Metoden var genomgående kvantitativ innehållsanalys. Den totala mängden analyserade texter uppgick till 429 (378 för 2010 och 51 för 2002). Vår slutsats är att partisk bevakning på nyhetsplats förekommer, både i bild och i text, i samtliga undersöka medier. Utöver det är den partiska bevakningen ofta, men inte alltid, i linje med tidningens egna politiska färg. Vi har även varit medvetna om att partisk bevakning inte nödvändigtvis reflekterar skribentens egna åsikter, utan att man också måste ta hänsyn till hur verkligheten ser ut. Detta inkluderas dock ej i vår undersökning.

The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are: How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20? What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30? Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter? The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014  Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson  Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014 Antal ord: 9 001 Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse. Mot den bakgrunden kan man anta att uttalanden, ageranden och aktiviteter från politiska partiledare ska gestaltas likadant oavsett om det är en kvinnlig eller manlig partiledare. Dock ska tilläggas att den journalistiska granskningen av den politiska makten bör vara hård. Internationell såväl som svensk forskning visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män gestaltas i den politiska nyhetsjournalistiken (Dalia Liran-Alper 2008; Henderson 1999). Doktorsavhandlingen, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? (2012) av Tobias Bromander visar att det finns skillnader på hur kvinnliga och manliga företrädare gestaltades under politiska skandaler under tidsperioden 1997 – 2010. Med inspiration från Bromander (2012) vill vi i denna uppsats undersöka hur olika partiledare gestaltas under valåret 2014. Syfte: Syftet är att undersöka hur mediernas gestaltning av kvinnliga respektive manliga partiledare skiljer sig under nyhetsbevakningen av valrörelsen 2014. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys om fyra dagstidningar. Medier som undersöktes var två morgontidningar och två kvällstidningar: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Expressen och Aftonbladet. Innehållsanalysen innehöll 200 artiklar. Huvudresultat: Resultatet från innehållsanalysen visar att det inte är stora skillnader mellan hur kvinnliga respektive manliga partiledare gestaltas i massmedier överlag. Resultatet visar dock att det är stor skillnad mellan kvällstidningar och morgontidningar.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.

This essay is about the issues between minorities and the media in the present day, with a focus on the conflicts in northern Sweden involving the Sami-people. This essay uses quantitative content analysis to examine news articles published between 2002 and 2016 to investigate changes in how the Sami minority is depicted in local media. This topic is influenced due to the Culture Capital event of 2014 that took place in the city of Umeå, located in northern Sweden. The event involved a lot of Sami culture, tradition and performances which might have had an effect on the type of news that local newspapers published. The results show that articles that involve news about conflicts, discrimination and other negative attributes have lowered throughout the years since 2002. The biggest change can however be seen in the period after 2009 where the negative articles lowered to a much higher degree than the years before. This essay has found a possible correlation between the event and media portrayal in local newspapers.

The aim of this study is to examine how the Swedish newspaper Aftonbladet construct the image of female and male football players during the 2018 and 2019 World Cup in football. In addition to this, the study aims to investigate what ideas about gender and nationality are portrayed in the material.  A qualitative content method was used for the execution of the analysis, together with gender theory and framing theory. The study concluded that media still constructs different images of male and female athletes. However, it is not as diverse as it has been according to previous studies. Although there are still old and new ways in which gender stereotypes are being portrayed. These differences can be explained by sports still being a male dominant sphere that idealizes masculinity. The fact that the articles was published during a major sport event, added elements of nationalism in the articles. The conclusion of this study is that even though female and male sportsmen still are portrayed differently in the media, there has been a change in the society that also reflected in the way media portrays athletes. However, there still exists a male dominance that is also related to national identity.

Problemformulering och syfte: Jämställdhetsdebatten är ständigt i rampljuset i dagens samhälle. Kvällstidningarna är inget undantag då de jobbar hårt med jämställdhet genom att ständigt försöka rapportera så om båda könen lika mycket. Sportjournalistiken har historiskt sett varit en mansdominerad bransch där bevakning av manliga idrottare ofta har varit i fokus snarare än bevakning av kvinnliga idrottare. När de olika könen har bevakats har de bevakats på ett könsstereotypiskt sätt. Tidigare studier visar att utvecklingen har gått framåt, men hur mycket? Syftet med den här studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i Sveriges största sportbilaga Sportbladet, under Sommar-OS i Tokyo 2021.  Metod och material: Först en kvantitativ innehållsanalys av samtliga 560 ingresser och rubriker som skrevs på Sportbladet under mästerskapets gång, som handlade om Sommar-OS i Tokyo 2021. Även en kvalitativ textanalys av 17 toppartiklar från mästerskapet, det vill säga den artikel som låg i topp i var dags exemplar av Sportbladets papperstidning, under det att mästerskapet pågick.  Huvudresultat: Sammantaget förefaller det vara så att det inte skiljer något i hur kvinnor och män gestaltas i Sportbladet under vår valda tidsperiod mer än vid något enstaka tillfälle. Resultatet visar även att det skrivs mer om kvinnor än om män i Sportbladet under vår valda tidsperiod. Med det som grund pekar resultatet på att Sportbladet är jämställda i sin bevakning, åtminstone under bevakningen av Sommar-OS i Tokyo 2021.

This thesis aims to explore how the Swedish-language newspapers in the USA fraimd the debate regarding compulsory conscription that came with the law selective service act in 1917. Furthermore, the thesis aims to show whether any identities are addressed in the newspaper articles. The thesis aims to explore if the newspapers politics were decisive for which identity was addressed, and if different identities were addressed because of politics in the newspapers. Robert M Entman wrote aboute framing and his thoughts are important to the thesis´s method and theory. Entmans four codes Promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and treatment recommendation will be used in the thesis´s analysis. The newspapers which is used in the thesis is Svenska Amerikanaren, Svea, Svenska Tribunen, Svenska Folkets Tidning, Svenska Amerikanska Posten, Svenska tribunen-nyheter, Svenska Monitoren, Alarm and Svenska Socialisten. The results of the thesis shoes tow diffrent framings in the newspapers. Both patriotic to the country they live in but in diffrent ways. One framing is talking about protect democracy and peace and working against compulsory conscription. The other is talking about protecting democracy and honor by joining compulsory conscription. Tow patriotic identities are portrayed in the newspapers that are called "Loyalty to democracy and the new fatherland" and "Protect democracy" in the thesis. The first patriotic identity is addressed in the liberal and conservative newspapers through their framing of compulsory conscription. The second patriotic identity is addressed in the socialist newspapers through their framing of compulsory conscription. / Denna Masteruppsats undersöker hur de svenskspråkiga tidningaran i USA gestaltade obligatorisk värnplikt år 1917. Vidare ska uppsatsen undersöka om några patriotiska eller nationalistiska identiteter gestaltas eller tilltalas i tidnigarna. Uppsatsen undersöker om de svenskspråkiga tidningarnas politiska tendenser påverkar gestaltningen av den obligatoriska värnplikten och om skilda patriotiska identiteter tilltalas på grund av tidningarnas politiska tendens. Robert M Entmans tankar kring gestaltning är viktiga för uppsatsens metod och teori. Entmans fyra koder Promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation och treatment recommendation används i uppsatsens analysdel. De svenskspråkiga tidningarna som används som källmaterial i uppsatsen är Svenska Amerikanaren, Svea, Svenska Tribunen, Svenska Folkets Tidning, Svenska Amerikanska Posten, Svenska tribunen-nyheter, Svenska Monitoren, Alarm och Svenska Socialisten. Uppsatsens resultat visar hur två olika gestaltningar synligörs i de svenskspråkiga tidningar som undersöks. Både gestaltningar av den obligatoriska värnplikten är patriotiska mot landet de svenska emigranterna har emigrerat till men de två gestaltningarna har olika åsikter gällande hur svensk-amerikanerna bör agera gällande obligatorisk värnplikt för att vara patriotisk mot det nya fosterlandet. En gestaltning talar om hur demokratin och freden måste skyddas genom att göra motstånd mot den obligatoriska värnplikten som anses vara odemokratisk. Den andra gestaltningen talar om att skydda demokratin och svensk-amerikanernas ära genom att medverka och stödja den obligatoriska värnplikten. Två patriotiska identiteter tilltalas av gestaltningen i den svenskspråkiga tidningarna i USA 1917. De kallas i denna uppsats "Lojalitet mot demokrati och det nya fosterlandet" och "Slå vakt om demokratin". Den första patriotiska identiteten tilltalas genom gestaltning i den liberala, borgliga och högervridna tidningarna medan de socialistiska tidningarna tilltalar den andra patriotiska identiteten genom sin gestaltning av obligatorisk värnplikt.

This study examines how the attacks of the Capitol and the Brazilian congress, presidential palace and supreme court are framed in three Swedish newspapers. The newspapers are Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Aftonbladet. Furthermore the two attacks are compared with each other. The study uses a qualitative and comparative method. Framing theory is used as the theoretical framework. The results show that the two attacks have many similarities such as anti democratic values, a rhetoric which endorses violence, power hungry ex-presidents and two countries divided by polarization. There are however differences where the framing of Capitol focuses on the Republican party, Trump’s decay of support and a trigger in the shape of Trump’s 6th january speech. The framing of the attack in Brasília focuses on the attempts of installing a military rule and Bolsonaro’s silence. There is need for further scientifical research to get a broader understanding of the phenomenon.