SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktygi undervisning riktad till barn i skolår 1-3.MetodI arbetet undersöks tio bilderböcker med hjälp av en intertextuell analysmetod. Därefteranalyseras resultatet utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att närmare utröna vilken formav pedagogik som kan utgå från bilderböckerna.ResultatBilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inomalla ämnen kan utgå från bilderböcker faller sig arbete med värdegrunden naturligt.

I denna uppsats har jag velat lära mig mer om och fördjupa mig i uppsjungningar för de barnkörer och en ungdomskör jag har på mitt jobb som kyrkomusiker. Syftet var att göra övningar som höjer koncentrationen och fångar barnens uppmärksamhet så att fokus sätts på dirigenten och sjungandet. Jag har tagit hjälp av olika sångpedagoger och körpedagoger i min närhet och i vårt land som alla har mångårig erfarenhet och fina resultat i sina körverksamheter. Min tes är att övningar applicerade på kända melodier är bra och dessutom tidsbesparande för inlärningen av hela sången. Det ska vara praktiskt och inte svårare än nödvändigt att använda en viss metod. Glädje och en sund blandning av variation och repetition är också en källa till framgång.

Abstrakt   Bakgrund: Under många år har det varit brist på sjuksköterskor inom offentlig sektor. Ökat vårdtryck, tung arbetsbörda och pensionsavgångar har lett till en pressad bemanningssituation. Trots detta finns alltjämt en stor och stark sjuksköterskekår som kämpar på och jobbar hårt för att upprätthålla en stabil sjukvård, denna studie vill medverka till förståelse för vilka faktorer som driver och motiverar dem i deras arbete. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som får sjuksköterskor att trivas på och stanna kvar på sina arbeten i offentlig sektor. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där resultaten från 9 kvalitativa intervjustudier sammanställs. Analys har gjorts efter inspiration av Fribergs analysmetod. Resultatet tolkades och jämfördes med tidigare studier och forskning inom området. Resultat: Resultatet visar att det i hög utsträckning är de sociala faktorerna som får sjuksköterskorna att trivas på sina arbetsplatser, där patientkontakt, tid för vårdarbetet, glädje i arbetslaget och multiprofessionellt lagarbete med ömsesidig utbildande dialog var faktorer som fick sjuksköterskorna att trivas, glädjas och känna sig värdefulla i sin arbetssituation. Konklusion: På organisatorisk nivå kan göras mycket för att få sjuksköterskorna att trivas, en översikt av scheman, utvärdering av enskilda behov och ett aktivt arbete för att skapa starka multiprofessionella arbetsteam med högt till tak, är viktiga parametrar för att nå hög arbetstillfredsställelse inom gruppen. Detta är billiga om än arbetsamma processer som kräver ett tydligt, envist och målinriktat ledarskap.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida bildspråket i psalm 19 strålar samman och kan ge enbild över hur psalmen kan läsas som en enhet. Psalmen är till synes två sammansatta psalmersom avslutas med en personlig bön. Uppsatsens ärende är inte varför eller när de här tvåpsalmerna har satts samman. Frågan är närmare hur psalm 19 kan läsas som en enhet trots detvå psalmernas olika stil och sannolikt olika ursprung. Jag delar upp psalmen i tre delar, de tvåpsalmerna och den avslutande bönen där jag analyserar varje del för sig. Sedan analyserar jaghur de två psalmerna konvergerar med varandra, jag försöker hitta hur bildspråket strålarsamman i psalm 19 som stöd för att de två psalmerna vill säga samma sak men på olikaframställningssätt. Därefter ställer jag den tredje delen, den personliga bönen mot de bådapsalmerna för att ta reda på om psalmen strålar samman på mer än ett sätt. Jag menar att det ären grund till att de säger samma sak trots sina olika stil och framställningssätt. Slutligen sätterjag den sista versen i psalmen -Ta i nåd emot mina ord, mitt hjärtas bön till dig Herre, minklippa, min hjälpare i relation till hela psalm 19 där jag tolkar att psalmisten binder ihop helapsalmen med ett bildspråk likt ett mosaikmönster.

Abstract Background As future physical education teachers there is an interest in creating lessons that makes the pupils committed to the subject. The National Agency for Education describes in its curriculum for PE that the subject aim to ensure that pupils develop a long term interest in physical activity (Skolverket, 2011). As a teacher in PE there is different ways to achieve the National Agency goals. Interesting is how the motivation climate that the teacher creates affects the student's perceived- joy and competence, which in turn can contribute to a long term interest in the subject. Purpose This study aims to investigate the impact various motivational climates have on the student perceived- competence and joy. The study is targeted against the high school education of physical education. Method The method used to examining the issues was quantitative in the form of polls. A total of 55 persons participated in the survey. The participants were high school students in the grades 7, 8 and 9. Result The results showed that a motivational climate that was perceived as highly task-orientated was the motivational climate that got students to feel the most joy and competence. Overall, the results show that boys felt more competent and joyous than girls. Discussion The results from this study are similar to what previous researches had already concluded. But whether the perceived joy is a result of the perceived competence or the perceived motivational climate must be examined more closely. Nevertheless, it is the highly perceived task-oriented motivational climate that have the greatest effect on perceived- joy and competence. / Sammanfattning Bakgrund Som framtida idrottslärare finns det ett intresse i att skapa lektioner som får eleven engagerad i ämnet. Skolverket beskriver i sin kursplan hur undervisningen i Idrott & Hälsa ska syfta till att eleven utvecklar ett långsiktigt intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2011). Som idrottslärare kan du då på olika sätt och med olika förutsättningar påverka utfallet att skolverket mål. Intressant är hur det motivationsklimat som läraren skapar påverkar elevens upplevda glädje- och kompetens, som i sin tur också kan bidra till ett långsiktigt intresse för ämnet. Syfte Den här studiens syfte är att undersöka de upplevda motivationsklimatens påverkan på elevens upplevda- kompetens och glädje. Studien riktade sig mot undervisningen i Idrott & Hälsa på högstadiet. Metod Metoden för att undersöka frågeställningarna var kvantitativ i form av enkäter. Totalt deltog 55 stycken i enkätundersökning. Deltagarna var högstadieelever i årskurs- 7, 8 och 9. Resultat Resultatetvisade på att det motivationsklimat som eleverna upplevde som högt uppgiftsorienterat var det motivationsklimat som eleverna upplevde mest glädje och kompetens i. Överlag så upplever sig pojkarna som mer kompetenta och glädjefyllda än flickorna. Diskussion Resultatet från den här studien liknar vad tidigare forskning redan kommit fram till. Men huruvida den upplevda glädjen är ett resultat av den upplevda kompetensen eller det upplevda motivationsklimatet måste undersökas närmare. Trots det är det högt upplevda uppgiftsorienterade motivationsklimatet är det motivationsklimat som har störst effekt på upplevd- glädje och kompetens.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Syftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.</p><p>                      För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.</p><p>                       Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna.</p><p>Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer.</p><p> </p><p>Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas.</p>

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på om Bollywoodfilmer innehåller korta eller långa sekvenser med mindre ingående eller mer ingående sekvenser med religiöst innehåll. Detta har genomförts genom att jag först har skaffat en bakgrundskunskap om filmindustrin Bollywood, om Indien, och om hinduismen.                       För att genomföra undersökningen studerades fem Bollywoodfilmer och alla sekvenser med religiöst innehåll antecknades. Dessa sekvenser analyserades sedan och fick antingen stämpeln kort, mindre ingående eller längre, mer ingående.                        Resultatet blev att antalet sekvenser i filmerna varierar väldigt mycket från film till film. En film kunde innehålla endast kortare mindre ingående sekvenser eller många korta mindre ingående sekvenser och flera längre mer ingående sekvenser. Något som dock påverkade antalet sekvenser i filmerna var speltiden, de längre filmerna innehåller fler sekvenser än de kortare filmerna. Slutresultatet är att de kortare, mindre ingående sekvenserna är klart dominerande i Bollywoodfilmer.   Nyckelord: Bollywood, hinduismen, Indien, Tid av glädje tid av sorg, Paheli, Lagaan, Marigold, Devdas.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet. Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära. / In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena. This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data. The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.

<p>I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.</p><p>Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.</p><p>Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje. Utifrån dessa huvudkategorier har forskarna funnit att sångsamlingen ger barnen möjlighet till att utveckla sitt språk, matematiska tänkande, sociala samspel, kulturella lärande samt att stärka motoriken. Sångsamlingen i förskolan har en betydande roll för barnens utveckling både språkligt och emotionellt. Barnens språkliga utveckling tränas med hjälp av rim och ramsor som också kan leda till ett matematiskt lärande. För att väcka lust hos barnen är det viktigt att sångsamlingen varieras. Med hjälp av instrument, sångpåsar och sångkort utvecklas sångsamlingen och ger barnen lust att lära.</p> / <p>In the curriculum ”Läroplan för förskolan -98” is prescribed that the preschool- teachers shall support the ability of the child to create and communicate with song and music. Based upon this, the purpose of this study is to study the preschool-teachers different views of the organised “singing-together” (Swedish:”sångsamling”) as a pedagogic situation. Former research shows that children sing the language before they know how to speak it. To the small child the language is just tune and rhythm – a kind of musical phenomena.</p><p>This study is phenomenografic with a qualitative design. A videotaped “sångsamling” is the base of the gathered data.</p><p>The data is categorized into two main categories: “Sångsamlingen” as a situation of learning and “Sångsamlingen” as a situation of joy and happiness. Emanating from these categories the researchers have found that “sångsamlingen” stimulates language, mathematical thinking, ability of social relations, cultural learning and the motion of the child. “Sångsamlingen” is important to the development of language and emotional capacity of the preschool- child. The language is trained by rhymes and tunes which also may affect learning in maths. To evoke the lust to learn it’s important to vary and develop “sångsamlingen” by using instruments, song bags and song cards.</p>

Föreliggande vårdvetenskapliga studie har som syfte att avtäcka och synliggöra glädjesom idé i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken somden tongivande kraften hos glädje. Vårdandets sak har genom historien alltid varit attlindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet. Dennastudie om glädje i vårdandet har en övergripande idéhistorisk inriktning och resultatetsammanställs i form av ett idémönster. Tolkningen sker genom en hermeneutisk ansatsmed fokus på förståelse av själva vårdandet. För att djupare förstå glädje, dessursprungsidé, väsen och uttrycksformer granskas begreppet ’glädje’ och de näraliggandebegreppen ’glad’ och ’ljus’ i etymologiska ordböcker samt i svenska, engelska ochlatinska ordböcker. Som stöd för tolkningen används klassiska texter innehållandefilosofers tankar om glädje. Glädje som idé glimtar fram i form av ett sjufaldigtmönster. Detta mönster innehåller särdrag hos glädje och det hjärtas natur somrespektive särdrag förverkligas i. I andlig mening utgör hjärtat livets medelpunkt ochkänslornas hemvist. Mönstret bildar bakgrund och blir vägledande vid den hermeneutiska läsningen omglädje, så som den framträder i berättelser om vårdande under åren 1900–1933. Dehistoriska källorna utgörs av facktidskriften Svensk sjukskötersketidning, böcker medberättelser om vårdande, arkivmaterial samt läroböcker om vårdarbete. Resultatetmynnar ut i ett idémönster, där idéer om det som gör glädje verksamt som vårdandeframträder. Dessa är det sanna hjärtats rena glädje – kärlek, glädje är ett kärleksbevis.Det brinnande hjärtats djupa glädje – livsglädje, glädje inspirerar och genererar kraft.Det bärande hjärtats glansfulla glädje – generositet, glädje är en gåva till den andra medlöfte om hjälp. Det inbjudande hjärtats glittrande glädje – gemenskap, glädje inbjudertill gemenskap. Det upprymda hjärtats uppsluppna glädje – integration, glädje gör attmänniskan kan glömma sitt lidande och närma sig den hon önskar vara. Detstämningsfulla hjärtats högtidliga glädje – bevärdigande, glädje skapar en anda ochatmosfär där människan upplever sig hedrad. Det fridfulla hjärtats stora glädje –räddning, en glädje visar sig när människan har erhållit det som kan begäras av gott ochundsluppet ont och är förnöjd med sin levnads lott. Förhoppningen är att dennagrundforskning ska öppna för ett nytt seende som kan leda till att glädjeuppmärksammas i vårdandets värld och artikuleras där. / The present study is made in the context of basic research within the field of caringscience. The overall aim is to uncover and make joy visible as an idea in the world ofcaring. The core of caring has historically always been to alleviate suffering and toserve life and health in a spirit of love and mercy. This study has a comprehensivedirection focusing on history of ideas and culminates in a pattern of ideas contenting joyin the world of caring. Knowledge formation is based on creating understanding,wholeness and meaning with regard to the knowledge related to a context. For that ahermeneutical approach is used throughout the study. In order to understand joy moredeeply, the original idea, the essence and expression, the concept of 'joy' and the relatedconcepts of 'glad' and 'light' are examined in etymological dictionaries and in Swedish,English and Latin dictionaries. To support the interpretation classical texts containingphilosophers’ thoughts about joy are used. Joy as an idea glimpses forth and ispresented in the form of seven-fold pattern of ideas. Through the meaning-nuances ofsynonyms a realization of joy could be discerned and anchored in the heart. The seven-fold pattern form the background and represent a guide for the hermeneuticreading of joy, as it appears in the stories about caring for the years 1900–1933. Thehistorical sources consist of the trade magazine Svensk sjukskötersketidning, bookscontaining stories about caring, archival materials and textbooks on nursing. The resultculminates in the seven-fold pattern of ideas contenting what makes joy active as caring.The true heart's pure joy - love, joy is a proof of love. The ardent heart's deep joy - joyof living, joy inspires and generates strength. The bearing heart's radiant joy -generosity, joy is a gift to the other with the promise of help. The inviting heart'ssparkling joy – communion, joy invites communion. The elated heart's exhilarated joy -integration, joy enables the human to forget his or her suffering and approach to whathe or she wants to be. The atmospheric heart's solemn joy - dignifying, joy creates amood and an atmosphere where people perceive themselves dignified. The peacefulheart's great joy - rescuing, a joy turns out when the human has received what may berequested of what is good, is eluded from what is evil and is contented with his or herliving lot. It is hoped that this basic research will open up for a vision that can contributeto joys further attention in the world of caring and be articulated there.