Improvisation är en form av musicerande där musik skapas i stunden utifrån uppsatta regler och ramar. Denna form av musicerande ses av flera som ett glädjefullt och intressant sätt att musicera då det tillåter spontant musikaliskt uttryck. Det finns dock de som har negativa erfarenheter av improvisation då det kan ses som abstrakt och skrämmande på grund av dess oförutsägbarhet. Flertalet forskare lyfter de positiva effekter som kunskaper inom improvisation kan ge. Denna studie undersöker därför hur ett glädjefullt förhållande till improvisationsmusicerande kan skapas och ställer då frågan: Vilka faktorer möjliggör upplevelsen av glädje under ett lärande av jazzimprovisation?I bakgrunden presenteras olika sätt att definiera improvisation samt belyser teorier kring lärarande av improvisation. Bakgrunden lyfter också affektteorier hämtade från utvecklingspsykologi och musikpsykologi vilka har använts som teoretiskt perspektiv. Studien har skett genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma jazzmusiker. Intervjuerna har haft för avsikt att undersöka intervjupersonernas upplevelser av att lära sig improvisation och därför har följande teman berörts under intervjuerna: Intervjupersonernas musikaliska bakgrund, deras erfarenhet av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av lärande av improvisation, viktiga egenskaper de ser hos en improvisatör och viktiga egenskaper de ser hos den som undervisar i improvisation. I analysen av det insamlade materialet från intervjuerna kom fem teman fram som kan ses som möjliggörande faktorer till att improvisera glädjefullt vilka är: Tryggt sammanhang, Inspiration, Redskap och nycklar, Utmaningar och slutligen Reflektion. De teman som framkom i analysen visade sig också ha skett under formella undervisningsformer, i informella former av musicerande och i gränslandet mellan det formella och det informella vilket tas upp i denna uppsats diskussionskapitel. / Improvisation is a form of music making where music is created in the moment based on set rules and frameworks. This form of musicianship is seen by many as a joyful and interesting way of music making as it allows for spontaneous musical expression. However, there are those who have negative experiences of improvisation as it can be seen as abstract and frightening because of its unpredictability. Most researchers highlight the positive effects that knowledge of improvisation can have. This study explores the possibility of creating a joyful relationship with improvisation and then asks the question: What factors enable the experience of joy during a learning of jazz improvisation?The background chapter presents different ways of defining improvisation as well as highlighting theories around the learning of improvisation. The background also highlights theories on affects derived from developmental psychology and music psychology, which have been used as theoretical perspectives. The study was conducted by conducting qualitative interviews with three professional jazz musicians. The interviews intended to investigate the interviewees’ experiences of learning improvisation, addressing the following themes: the interviewees’ musical background, their experience of improvisation, their important experiences of improvisation, the important experiences of learning improvisation, important characteristics with an improviser and important characteristics they see in the person who teaches improvisation. In the analysis, five themes emerged that can be seen as enabling factors for improvising with joy: Safe context, Inspiration, Tools and keys, Challenges and finally Reflection. The themes that emerged from the analysis also turned out to have occurred during formal and in informal forms of learning and in in the borderline between the formal and the informal which is discussed in this essay's discussion chapter.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka metoder några F-3 lärare på en skola i Mellansverige använde för att få in rörelse i sin matematikundervisning, samt vilka eventuella fördelar rörelse under lektionerna gav eleverna.  Enkäter skickades ut till samtliga undervisande lärare i årskurs F-3. Av dem observerades och intervjuades fem lärare. Svaren från enkäterna användes som underlag till intervjufrågorna. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån fyra olika kategorier. Resultatet visade att samtliga deltagande lärare använder sig av rörelse under sina matematiklektioner. Den största skillnaden hur lärarna använde rörelse under matematiklektiorna var om de gjorde det systematiskt under lektionerna för att nå lektionsmålen eller mer som en paus vid behov och mellan olika stillasittande aktiviteter. De fördelar de såg för eleverna när de använde sig av rörelse var framför allt att eleverna fick ett ökat engagemang och visade en större glädje över att lära.

Utifrån ämnet rörelseglädje i förskolan och ett citat från läroplanen för förskolan genomfördes en kvalitativ studie. Det syfte studien utgick ifrån var följande: Syftet med denna kvalitativa studie var att skapa kunskap om vad rörelseglädje i förskolan innebär. Undersökningen tog utgångspunkt i förskollärares uppfattningar och tankar om begreppet rörelseglädje. Detta kopplas till hur det beskrivs i läroplanen för förskolan enligt följande citat: “Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.” (Lpfö 2018, s. 5). I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som intervjuades är utbildade förskollärare från förskolor i två olika kommuner. Alla intervjuer skedde digitalt och innan intervjuerna skrev deltagarna under en samtyckesblankett för insamling och behandling av personuppgifter. I resultatdelen presenteras de svar respondenterna gett angående vad rörelseglädje kan innebära, vad som kan hindra barn från att känna rörelseglädje och hur de arbetar med rörelseglädje. Exempel på vad rörelseglädje kan innebära enligt respondenterna var just att känna glädje och lycka vid rörelse. Faktorer som kan bidra till rörelseglädje är bland annat att vistas utomhus, gärna i skogen, röra sig till musik eller göra olika typer av hinder/balansbanor. Barnens självkänsla visade sig vara en viktig del i rörelseglädjen, att de känner att de vågar och kan använda sin kropp motoriskt. Resultatet analyserades, diskuterades och kopplades till tidigare forskning, vilket textens sista delar visar.

Rektorsuppdraget är komplext och innebär bland annat att kunna göra val och prioriteringar, hantera rollkonflikter samt kunna leda både sig själv och andra. 60 % av Sveriges rektorer slutar inom fem år i uppdraget men 40 % stannar kvar. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka faktorer som var viktiga för rektorernas beslut att stanna kvar och om dessa beslut kan kopplas till Antonovskys KASAM, känslan av sammanhang. Studiens empiri vilar på en kvalitativ grund och semistrukturerade intervjuer genomfördes med rektorer som arbetat längre än fem år i yrket. Rektorernas berättelser har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv och med KASAM som grund. Resultatet visar att erfarenhet som leder till trygghet, frihet, glädje och möjlighet att påverka är avgörande faktorer för att stanna kvar i rektorsuppdraget. Resultatet visar också att det finns en koppling mellan rektorernas berättelser och begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som är centrala begrepp i KASAM.

<p>During this life-history I met a person who was enthusiastic in her personality. You can see Marianne’s special and unique personality very well because of the method I have chosen. The purpose of writing about this subject is that children spend most of their time awake in school; thus it is important for me, as an educationalist, to discover the ones that are mistreated. This study is about how I can discover children who are not taken care of. The answer I found wasn’t what I expected when I started this study. The answers I got were hidden in her personal story by being an educationalist human being. Her life has been surrounded with love and consideration just like her work. Being genuinely interested in human beings but above all children has created this altruistic pedagogue Marianne. By putting my literature beside Marianne’s story, it was obvious to me that the only way to discover children that get hurt in life is to be an afflated pedagogue.</p> / <p>Mariannes entusiastiska person som jag fick glädjen att möta och ta del av, löper som en gyllene tråd genom det här arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram på det sätt som det gör, beror mycket på valet av metod. Metoden bygger på att man får ta del av en person på ett djupare plan- en livsberättelse. Syftet att skriva om detta ämne är för det är viktigt hur jag som pedagog kan upptäcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptäcka barn som inte mår bra. Jag fick ett svar men det kom inte fram på det sättet jag räknade med. Svaret jag istället möttes av var inlindade i Mariannes engagerade berättelse om sitt liv som pedagog och människa. Jag möttes av en människa vars uppväxt var präglad av kärlek och omtanke som hon senare tagit med sig i sin pedagogik under 40 år. Att vara genuint intresserad av människor, men framför allt av barn har skapat den altruistiska pedagogen. Genom att ställa min litteratur bredvid Mariannes berättelse stod det klart för mig att sättet att upptäcka barn som far illa är att vara en besjälad pedagog.</p>

Hälsorelaterade sjukdomar ökar och medicinska kostnader för samhället växer. Mycket av detta skulle kunna förebyggas med ett hälsosammare levnadsmönster. Samtidigt visas det att barn i skolan har mindre motivation till fysisk aktivitet än tidigare. Denna studie vill undersöka om de yttre, inre och autonoma motivationsfaktorer som fått några vuxna att göra livsstilsförändringar är desamma som motiverade dem att vara fysiskt aktiva som unga. Syftet är också att studera vad som motiverar dessa vuxna att fortsätta var fysiskt aktiva. Tre semistrukturerade kvalitativa studier genomfördes på en träning- och motionsanläggning i mellersta Sverige. Målgruppen var tre stycken medelålders kvinnor som varit fysisk aktiv som unga men som haft ett uppehåll för att sedan göra en livsstilsförändring och börja med fysisk aktivitet. Resultaten i studien visar att samtliga deltagare motiverats av positiv inre och yttre motivation som unga och att den autonoma motivationsfaktorn ”glädje” är viktigaste delen för dem både när de var yngre och som vuxen. Positiv motivation och en fördomsfri miljö fick dem att fortsätta träna efter livsstilsförändringen. / Health-related diseases and medical costs in society are growing. Much of this could be prevented with healthier lifestyles. At the same time, it appears that children in schools have less motivation for physical activity than before. This study wants to examine whether the internal, external and autonomous motivation factors with some adults to make lifestyle changes are the same that motivated them to be physically active as young. The aim is also to study what motivates these adults continue to be physically active. Three semi-structured qualitative studies were carried out on a training and exercise facilities in central Sweden. The target group was three middle-aged women who were physical active as young but have had a break and then gone through a lifestyle change and start getting physical active again. The results of the study shows that all participants were motivated by positive internal and external motivation that young and that autonomous motivation like joy is the most important part for both when they were younger, and as an adult. Positive motivation and an open-minded environment prompted them to continue training after the lifestyle change.

Studiens syfte var att undersöka om miljöfaktorerna: lagsammanhållning, tränarens beteende och upplevd utvecklingsmiljö hade indirekta effekter på fotbollsspelares psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Urvalet och datainsamlingen skedde genom ett samarbete med en ungdomsakademi i en svensk elitfotbollförening. Studien var en kvantitativ tvärssnittstudie där sammanlagt 108 spelare i åldrarna 13-19 deltog. Efter datainsamlingen exkluderades mätinstrument för lagsammanhållning på grund av låga värden i Cronbach’s alpha. Resultatet visade att både tränarens beteende och utvecklingsmiljön hade en indirekt effekt på spelarnas psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Resultatet visadeockså att glädje till idrotten var relaterat till psykologiskt välbefinnande hos de ungafotbollsspelarna. Studiens resultat påvisar att unga fotbollsspelare som upplever tränaren och utvecklingsmiljön som positiv också kommer att uppleva högre nivåer av glädje och bättre psykologiskt välbefinnande. Därför är det viktigt för föreningar att skapa en miljö där tränarens beteende upplevs positivt och en långsiktig planering och strategi för att främja unga idrottares psykologiskt välbefinnande under idrottsutvecklingen.

Swedish wrestling faces an issue, in that participation seems to decrease after the age of 9. The main purpose of this study is to examine factors that motivate, gives joy and supports adolescents to continue wrestling, with the aim of providing insights that can be useful when striving to retain participant numbers among young wrestlers. The study employs a quantitative method, using a survey to collect empirical data from active wrestlers aged 13-16. The survey yielded 82 responses, which were analyzed through the use of SPSS. The results indicate that friendship, a sense of community, and a desire to perform well during practice sessions and competitions are the most prominent factors listed by the respondents of the study. Furthermore, the study did not find any big differences in the results depending on age or gender. Recommendations for future research include studying wrestlers who are no longer active and investigating whether there is a relationship between their decision to quit and a lack of the produced factors identified within this thesis

The purpose of the study was to investigate whether there are any connections between the secondary school pupils' goal orientation, their perceived motivation climate and whether the different directions and the climate affect whether the pupils experience joy in participating in the teaching of physical education. The sample for the survey is 125 pupils from a secondary school in Värmland. It emerged that the students had to a somewhat greater extent a task-oriented goal orientation and that they to a greater extent experienced a more task-oriented motivational climate. The students who had a task-oriented goal orientation experienced greater joy in participating in sports education compared to those who had an ego-oriented goal orientation. In addition, it emerged that the students who experienced the motivational climate as task oriented to a much greater extent experienced joy to participate in the teaching. The pupils who experienced the motivation climate as ego-oriented experienced almost no joy at all to participate in the teaching. / Undersökningens syfte var att undersöka huruvida det finns några samband mellan högstadieelevers målinriktning, deras upplevda motivationsklimat och huruvida de olika inriktningarna och klimaten påverkar om eleverna upplever glädje till att delta i undervisningen av idrott och hälsa. Urvalet för undersökningen är 125 elever från en högstadieskola i Värmland. Det framkom att eleverna i något högre grad hade en i huvudsak uppgiftsorienterad målinriktning samt att de i högre grad upplevde ett mer uppgiftsorienterat motivationsklimat. De elever som hade en uppgiftsorienterad målinriktning upplevde högre glädje till att delta i idrottsundervisningen jämfört med de elever som hade en resultatorienterad målinriktning. Därtill framgick det att de elever som upplevde motivationsklimatet som uppgiftsorienterat i mycket högre grad upplevde glädje till att delta i undervisningen. De elever som upplevde motivationsklimatet som resultatorienterat upplevde nästan ingen glädje alls till att delta i undervisningen.

<p>Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.</p>