<p>Musikterapi har funnits genom hela vår historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med två adepter (de som får terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet är att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har.</p><p>Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats är att all rörelse är en reaktion på ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse. I FMT-metoden möter terapeuten alltid adepten på dennes nivå och motiverar till handling genom att skapa intryck att reagera på med instrumentuppställningar och melodier.</p>

During this life-history I met a person who was enthusiastic in her personality. You can see Marianne’s special and unique personality very well because of the method I have chosen. The purpose of writing about this subject is that children spend most of their time awake in school; thus it is important for me, as an educationalist, to discover the ones that are mistreated. This study is about how I can discover children who are not taken care of. The answer I found wasn’t what I expected when I started this study. The answers I got were hidden in her personal story by being an educationalist human being. Her life has been surrounded with love and consideration just like her work. Being genuinely interested in human beings but above all children has created this altruistic pedagogue Marianne. By putting my literature beside Marianne’s story, it was obvious to me that the only way to discover children that get hurt in life is to be an afflated pedagogue. / Mariannes entusiastiska person som jag fick glädjen att möta och ta del av, löper som en gyllene tråd genom det här arbetet som jag vill delge er. Att Mariannes speciella och unika personlighet kommer fram på det sätt som det gör, beror mycket på valet av metod. Metoden bygger på att man får ta del av en person på ett djupare plan- en livsberättelse. Syftet att skriva om detta ämne är för det är viktigt hur jag som pedagog kan upptäcka de barn som far illa, eftersom barnen tillbringar den största delen av sin vakna tid i skolan. Arbetet handlar om hur jag som pedagog kan se/upptäcka barn som inte mår bra. Jag fick ett svar men det kom inte fram på det sättet jag räknade med. Svaret jag istället möttes av var inlindade i Mariannes engagerade berättelse om sitt liv som pedagog och människa. Jag möttes av en människa vars uppväxt var präglad av kärlek och omtanke som hon senare tagit med sig i sin pedagogik under 40 år. Att vara genuint intresserad av människor, men framför allt av barn har skapat den altruistiska pedagogen. Genom att ställa min litteratur bredvid Mariannes berättelse stod det klart för mig att sättet att upptäcka barn som far illa är att vara en besjälad pedagog.

Musikterapi har funnits genom hela vår historia. I detta arbete presenteras den Funktionsinriktade musikterapin, FMT, och mitt praktikarbete med två adepter (de som får terapi) under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund. Syftet är att belysa FMT-metoden och den positiva kraft som metoden har. Det har resulterat i ett arbete om FMT-metodens kapacitet att motivera till rörelse som i sin tur leder till utveckling. Mina adepter har bland annat utvecklat sin andning, stabilitet, rörelseprecision, samverkan och modell/logik. Min slutsats är att all rörelse är en reaktion på ett intryck som blir till ett motiv, en vilja att utföra en rörelse. I FMT-metoden möter terapeuten alltid adepten på dennes nivå och motiverar till handling genom att skapa intryck att reagera på med instrumentuppställningar och melodier.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger. Analysen visar att pedagogerna har ett stort musikintresse och ser flera möjligheter med musikaktiviteter. Ett genomgående mönster hos samtliga pedagoger är att det finns en medvetenhet om möjligheterna i musikaktiviteterna för barnens sociala lärande, där de ser glädje och gemenskap som viktiga vinster. De hinder som nämns är främst av praktisk karaktär. Analysen visar även att de flesta pedagoger inte har någon planering med metod, mål och syfte nedskriven. Trots avsaknaden av denna visar pedagogerna sig väl medvetna om barnens lärande genom musik, främst i form av långsiktiga sociala mål för gemenskap och glädje.

Bakgrund: Vård av god kvalité innebär vård där sjuksköterskan känner medlidande med patienten och upplever inre tillfredställelse av att göra det. Det är sjuksköterskor och patienter eniga om. Sjuksköterskor som inte lyckas uppleva compassion satisfaction kan hamna i ett tillstånd som heter compassion fatigue vilket är ett tillstånd som har sin grund i höga påfrestningar som uppstår i arbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta kraft av att vårda. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på två kvantitativa artiklar och elva kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Friberg. Resultat: Resultatet visade på flera olika faktorer som leder till känslan av glädje och motivation i yrket som sjuksköterska. Fyra olika kategorier uppenbarades: mellanmänsklig bekräftelse, moralisk tillfredställelse, existentiell tillfredställelse, professionellt erkännande och utveckling. Kategorierna beskriver källor till tillfredställande och till kraft att fortsätta inom professionen. Exempel på dessa faktorer är: att få chans att göra skillnad för patienten, att kunna vara autonom och att få bekräftelse från arbetskollegor och ledningen. Slutsats: Sjuksköterskor kan finna kraft i att vårda dock finns det även sjuksköterskor som inte lyckas uppleva compassion satisfaction. Mer kunskap om compassion satisfaction kan gynna sjuksköterskor i framtiden. / Background: Good quality care means nursing with compassion and experiencing inner satisfaction of doing so. Nurses and patients are in agreement on that. Nurses who fail to experience compassion satisfaction can end up in a state called compassion fatigue which is a condition that is due to the high stresses that arise at work. Aim: To describe nurses' experiences of achieving a sense of power through care. Method: A general literature review was conducted on two quantitative articles and eleven qualitative articles. The analysis was conducted according to Friberg Result: The results showed different factors that bring forth a sense of joy and motivation in the nursing profession. Four different categories were revealed: interpersonal confirmation, moral satisfaction, existential satisfaction, professional recognition and development. The categories describe different sources of satisfaction and the empowering elements that supports retention in the profession.  Examples of factors are: a chance to make a difference for the patient, being able to be autonomous and getting confirmation from colleagues and the management. Conclusions: Nurses can find power in caring, however, there are also nurses who fail to experience compassion satisfaction. More knowledge about compassion satisfaction can benefit nurses in the future.

Utifrån ett barnkulturellt perspektiv, som framhåller leken som ett kulturuttryck, är studiens syfte att undersöka och nå en djupare förståelse för den kommunikation vilken uppstår i möten mellan barn, som vårdas och/eller är inlagda under kortare eller längre tid på Astrid Lindgrens barnsjukhus, och Glädjeverkstans sjukhusclowner. Studien vilar på en barndomssociologisk grund och hämtar inspiration från psykoanalytiska, kommunikations-teoretiska och filosofiska synsätt på lek, vilka belyser lekens tillblivelse, innebörd och mening. I ett etnografiskt fältarbete, med observationer som huvudsaklig metod, har tio verksamma sjukhusclowner studerats i deras kommunikationer med barn som vårdas och/eller behandlas på barnsjukhuset. För att förstå mening och innebörder i den studerade kontexten har ett hermeneutiskt tolkningsförfarande tillämpats genom hela forskningsprocessen. Det insamlade materialet visar hur det uppstår ett symboliskt och skapande mellanområde i anknytningen mellan barnen och clownerna där fantasin dominerar och lekandet tar form. Leken framkommer som en livsform, en frizon, i vilken smärta, ångest och tristess ger intryck av att ersättas av glädje, skratt och avspänning för en stund. Utgångspunkten för kommunikationerna är clownernas lyhörda och empatiska inlyssnande av det unika barnets förmåga, villkor och önskemål i stunden. Studien synliggör vidare att den form av lek som uppstår har en estetisk form. Genom konstnärliga kommunikationsmedel; språk, musik, ljud, trolleri, sång, dans, mimik, rörelse, rytmik och clownernas rödmålade näsa, deras karaktäristiska kläder samt detaljerade och uttrycksfulla accessoarer skapas en lekfull dialog mellan barn och clowner. Clownernas sinnliga, kroppsliga och verbala metakommunicerande blir sålunda ett kreativt och fantasifullt förhållningssätt till verkligheten och vardagen på barnsjukhuset. Studien lyfter fram clownernas livsbefrämjande barnperspektiv med lekfullheten (fantasin), livsglädjen och hoppet som uttryckliga markörer. Utöver detta bidrar studien med en fördjupad förståelse om kommunikationernas barnkulturella värde genom att lyfta fram hur barnens egna villkor, uttryck och perspektiv bejakas i en improviserad, rörlig, överskridande och glädjefylld karnevalisk form av lek.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tio sydsvenska hundägare upplever att hundägandet påverkar deras sociala liv. Detta har undersökts genom att intervjua utvalda hundägare som representerar olika delar av hundvärlden för att kartlägga olika hundägares upplevelser av den sociala samvaron kopplat till hundrelaterade aktiviteter. Det har också genomförts tre observationer i olika organiserade hundsammanhang för att kunna motivera antaganden som görs av de sociala fenomen som förekommer. Resultatanalysen visar att de intervjuade hundägarna upplever att hundägandet påverkar deras sociala tillvaro positivt genom att hunden fungerar som en isbrytare. De flesta av hundägarna beskriver också att de fått djupare vänskaper med personer de lärt känna via hundarna, till stor del på grund av att mycket tid spenderas gemensamt. Det har också berättats att olika hundrelaterade träffar är positiva och har en energipåfyllande effekt. Det framkom också att hundrelaterade aktiviteter kan skapa fler djupa vänskaper i större utsträckning än andra fritidsaktiviteter. Intervjupersonerna har också beskrivit grupperingar inom hundvärlden, emellan vilka det finns vissa motsättningar och starka känslor om vad som är rätt eller fel. Av detta dras slutsatserna att de tio intervjuade hundägarna upplever social vinst av att äga hund, att hundarna agerar som isbrytare och naturlig samlingspunkt, samt att hundrelaterade aktiviteter ofta är fyllda av glädje och positivitet vilket gör att hundägare gärna återkommer till dessa sammanhang. Det finns också gott om yttre kännetecken som gör att hundägarna kan känna igen varandra och snabbt dela in varandra i olika grupper.

Svenska ishockeyförbundet vill ha en bred verksamhet och vill se att spelare fortsätter aktivt högt upp i åldrarna. Även Gästriklands ishockeyförbund strävar efter att skapa en bra verksamhet där en bred andel av spelarna får samma möjligheter. Trots det har de ett stort bortfall av spelare i lagen mellan U10-J20. Syftet är att belysa hur ishockeyspelare i Gästrikland födda 2003 upplever vilka faktorer som gör att man fortsätter eller slutar att spela ishockey. Frågeställningar som undersöktes var, vilka faktorer påverkar spelare att fortsätta spela ishockey, vilka faktorer kan påverka att spelare vill sluta spela ishockey, på vilket sätt anser spelarna att Gästrikemodellen påverkar om man fortsätter eller slutar spela ishockey. Vi valde en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju utifrån en intervjuguide. Det genomfördes sju intervjuer där urvalet var unga män som spelar ishockey i Gästrikland. Resultaten visar att de aspekter som respondenterna ser som viktiga för fortsatt idrottande var glädje, gemenskap, delaktighet, bra ledarskap, god prestation, att få tävla samt att få speltid i matcher. Enligt respondenternas upplevelse verkar det finnas flera anledningar till vad som fått individer att sluta spela ishockey. De faktorer vi har funnit är att inte vara en del av gemenskapen, dåligt ledarskap, att inte prestera, att inte bli utvald, att få lite speltid, samt andra fritidsaktiviteter som konkurrerar ut ishockeyn. Vår slutsats är att respondenterna som fortsätter att idrotta finner en meningsfullhet i idrotten där de funnit en tillhörighet och identitet.

The Swedish Sports Confederation is striving towards supporting youth develop a lifelong relationship with sport, but statistics show a tendency of dropouts around the age of 12. This study aims to nuance the understanding of coaches’ perceptions of youth sports within martial arts. The research questions were: How are central aspects of sport for youths valued among coaches? What opinions exist among the coaches concerning involvement and their role in relation to that? Structured interviews were conducted with eight participants. The data were analyzed by forming concentrations of responses which then was categorized. Finally, the data were interpreted in a broader context and compared with previous research. The result shows that joy and development were seen as central parts of youth sport. Improvement of physical and mental health was viewed as important in a long- term perspective. The competitive part of the sport was rated as the least important. Regarding participation, the most common definition by the coaches was inclusion in decision-making, preferably a physical kind such as voicing out opinions or suggestions. However, sometimes participation of children was thought to interfere with or obstruct the plan of a training session and therefore the two components need to be balanced. The role of the coach was perceived as relatively essential for ensuring that children or adolescents were and felt included. This paper concludes that there are several aspects to consider in youth sport. Furthermore, the coaches were seen to have a significant role in creating an open environment for children and adolescents to be involved.

Skolan har en unik möjlighet att skapa bra förutsättningar för eleverna och deras fysiska aktiviteter. Trots detta visar Skolinspektionens granskning från 2018 att var femte elev i årskurs 7-9 inte deltar regelbundet i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka elevers deltagande i idrott och hälsa. Det vi vill undersöka är orsaker till varför elever vill respektive inte vill delta i ämnet. Som hjälp till detta utgår vi från våra frågeställningar “Varför deltar eller deltar inte elever i ämnet idrott och hälsa?” och “Hur erfar eleverna deltagandet i ämnet idrott och hälsa?”. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer med 16 elever, sju pojkar och nio flickor. Under intervjuerna antecknades elevernas svar och efteråt transkriberades och analyserades de med en tematisk analys enligt Braun och Clarke för att sedan analysera utifrån den teoretiska modellen KASAM i förhållande till vårt resultat. Det resultat som identifierats i denna studie är att de flesta elever deltar i ämnet idrott och hälsa och att den ledande orsaken till att elever deltar är glädjen för att röra på sig och umgås med sina kompisar. Läraren har en stor betydelse för hur eleverna uppfattar ämnet och en lärare med god relationskompetens som får sina elever att känna sig sedda bidrar till en trygg och meningsfull lärandemiljö. De elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen eller inte deltar aktivt anser sig ofta inte ha de färdigheter som de andra eleverna har, vilket skapar en osäkerhet. Med detta resultat dras slutsatsen att elever deltar i idrott och hälsa då de tycker att det är roligt och att lärarens roll är viktig för hur ämnet uppfattas.