Tidigare studier visar att färre studenter söker sig vidare till naturvetenskapliga karriärer och att unga förlorar intresset för naturvetenskapliga ämnen under sin skolgång. Eftersom positiva attityder till ämnena har visats påverka ungas vidare karriärval är det av vikt att elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen är positiva under elevernas skolgång. Vilket på sikt kan öka rekryteringen till naturvetenskapliga karriärer. För att ta reda på hur dessa positiva attityder skapas måste vuxenvärlden utgå från elevernas känslor och intressen i utformning av undervisningen. Som en del i att ta reda på elevernas känslor och upplevelser av biologiundervisningen i skolan utfördes i denna studie intervjuer av elever i årskurs nio för att undersöka vad eleverna upplevde som minnesvärt och intresseväckande i biologiundervisningen. Det visades i studien att eleverna upplever att de kommer ihåg bättre om lektionerna är roliga vilket också ger dem positiva känslor såsom glädje och stolthet. Det visades även att lärarens sätt och personlighet påverkar elevernas attityder till ämnet. Studien visar således att roliga lektioner som skänker eleverna glädje och stolthet samt engagerade lärare är eftersträvansvärt i undervisningen.

<p>Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie. Vi använde oss av ett strategiskt urval då vi ville få fram variationer av idrottsskolor. Tyngdpunkten av datainsamlingen låg på intervjuer med ledare för respektive verksamhet. Observationer utfördes på hälften av verksamheterna. Ytterligare ett komplement var att samtala med föräldrar. Studien innefattade sex stycken verksamheter. Tre av dessa låg inom eller i anslutning till skoldagen och bedrev idrott i samarbete med idrottslyftet. Resterande tre var fristående och drevs i projektform eller privat. Vi kunde urskilja att samtliga idrottsskolor hade inslag av riktlinjerna för barnidrott från riksidrottsförbundet. Respondenterna lyfte fram att idrottsskolan handlade om lek och glädje och möjligheten att prova på flera olika idrotter. Vår slutsats kring ämnet är att Idrottsskolan är ett fenomen som ger barn mer möjlighet till idrott och fysisk aktivitet i ett samhälle där fysisk aktivitet och spontan idrott blir allt lägre prioriterat.</p>

<p>Musikterapi har förmodligen alltid funnits. Detta examensarbete beskriver musikterapins historia och Funktionsinriktad Musikterapi (FMT). Jag har under min utbildning till musikterapeut vid Musikhögskolan Ingesund, praktiserat på ett demensboende. Jag beskriver arbetet och resultatet med två adepter (de som tar emot terapin).</p><p>Min slutsats är att FMT-metoden kan höja vakenhetsnivån hos den med demenssjukdom. Metoden ger stöd för strukturering och därmed minnesbearbetning. Attributen ger impulser till handens receptorer och blåsinstrumenten vitaliserar och syresätter hjärnan och kroppen.</p>

Musikterapi har förmodligen alltid funnits. Detta examensarbete beskriver musikterapins historia och Funktionsinriktad Musikterapi (FMT). Jag har under min utbildning till musikterapeut vid Musikhögskolan Ingesund, praktiserat på ett demensboende. Jag beskriver arbetet och resultatet med två adepter (de som tar emot terapin). Min slutsats är att FMT-metoden kan höja vakenhetsnivån hos den med demenssjukdom. Metoden ger stöd för strukturering och därmed minnesbearbetning. Attributen ger impulser till handens receptorer och blåsinstrumenten vitaliserar och syresätter hjärnan och kroppen.

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie. Vi använde oss av ett strategiskt urval då vi ville få fram variationer av idrottsskolor. Tyngdpunkten av datainsamlingen låg på intervjuer med ledare för respektive verksamhet. Observationer utfördes på hälften av verksamheterna. Ytterligare ett komplement var att samtala med föräldrar. Studien innefattade sex stycken verksamheter. Tre av dessa låg inom eller i anslutning till skoldagen och bedrev idrott i samarbete med idrottslyftet. Resterande tre var fristående och drevs i projektform eller privat. Vi kunde urskilja att samtliga idrottsskolor hade inslag av riktlinjerna för barnidrott från riksidrottsförbundet. Respondenterna lyfte fram att idrottsskolan handlade om lek och glädje och möjligheten att prova på flera olika idrotter. Vår slutsats kring ämnet är att Idrottsskolan är ett fenomen som ger barn mer möjlighet till idrott och fysisk aktivitet i ett samhälle där fysisk aktivitet och spontan idrott blir allt lägre prioriterat.

Studiens syfte var att se om känslan glädje leder till att man uppmärksammar en viss typ av information i större utsträckning än annan. I detta fall för positivt belönande ord respektive positivt icke belönande ord. Denna studie är en replikering av Tamir &amp; Robinsons (2007) studie som fick belägg för detta. Deltagarna delades in i två grupper där experimentgruppen som bestod av 9 deltagare fick i uppgift att skriva ner en händelse som gjort och fortfarande gör dem glada för att väcka ett tillstånd av glädje. Kontrollgruppen som bestod av 10 deltagare fick istället i uppgift att minnas och skriva ner hur deras sovrum ser ut för att hamna i ett neutralt tillstånd. Deltagarna slumpades in i respektive grupper och fick 5 minuter på sig att göra denna uppgift. Efter uppgiften fick deltagarna fylla i ett formulär som mäter aktuellt känsloläge, och här skilde sig grupperna signifikant från varandra.Glädje var den känslan som skiljde sig signifikant mellan grupperna. Dot probe task användes för att mäta uppmärksamhetsbias men inga signifikanta skillnader mellan grupperna visades. Detta innebär att glädje i denna studie inte styrde uppmärksamheten mot generellt belönande information. E-prime 2.0 användes som verktyg för att bygga och utföra experimentet.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing, vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiska områden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov och kropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar: Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Av dessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportens känsla? Metod Studien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet systematiserades genom en fördjupande iterativ analysprocess i vilken det tidigare forskningsläget vävdes samman. Resultat Resultatet visar att samtliga deltagare såg sin sport som en livsstil som bidrog till meningssökande, identitetsskapande och en tillhörighet av att känna sig som hemma. Genom glädje, gemenskap, spänning, adrenalin och naturen med sina element skapades känslorna i upplevelserna som sågs som den största betydelsen för att vilja utföra och vara i sin sports kontext. Det var även av största vikt att sporten endast utfördes utifrån deras egen vilja, vilket handlade om ett behov av att få känna frihet. Slutsats Hela kontexten i dessa sporter ansågs vara av betydelse för att uppleva de emotionella upplevelserna, men framförallt hade glädjen och gemenskapen en stark inverkan. Deltagarna menade att känslorna var många och starka och att de alltid var kopplade till något vilket gjorde att de upplevde det svårt att kunna sätta ord på känslan.

Uppsatsen utgår från en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frågan om förhållandet mellan skratt, glädje och vetande i framförallt Nietzches tänkande. Det är dock inte en regelrätt Nietzche-studie som försöker härleda och urskilja dessa specifka begrepp. Istället utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frågan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhåller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet självt har en "humoristisk dimension".

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever danspauser i klassrummet. Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där interaktion mellan människor ses som en byggsten för utveckling. Studien tog sin grund i kvalitativa intervjuer där två lärare och fyra fokusgrupper med elever genomfördes. Intervjuerna utfördes efter att de under två veckors tid haft tillgång till två dansklipp, där de fanns två moderna danser, som en professionell danslärare utförde och lärde ut. Danserna applicerades varje dag då lärarna ansåg att det var möjligt. Analysansatsen är utifrån ett hermeneutiskt och fenomenologiskt perspektiv vilket innebär att vi utifrån lärarnas och barnens upplevelse och förståelse kan se hur skolor kan arbeta hälsofrämjande med hjälp utav danspauser. Resultatet visade att lärarna upplevde att danspauserna hade en hälsofrämjande effekt på olika sätt såsom förbättrad koncentrations- och inlärningsförmåga, förbättrad motorik, sammanhållning i grupp samt att man såg en stor glädje i gruppen. Elevernas upplevelser av dansen visades sig ge glädje, lycka och att dansen sågs som uppehåll i skolarbetet samt att de upplevde att de fick träning då de hade utfört dansen. Slutligen problematiserar vi om hur vi hade kunnat lägga upp vårt metodval annorlunda i studien och hur det går att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Det hade även varit intressant att göra en fortsättningsstudie av dans som pausaktivitet då vi ser att behovet finns men att det behöver mer forskning kring området.

Denna studie undersöker ifall det är möjligt att illustrera känslor genom animation på en simplistisk modell, i detta fallet en kub. Animationerna som genomförs baseras i Disneys animationsprinciper samt Labans rörelseteori, två olika teorier angående hur högkvalitativ animation kan skapas och analyseras. Två animationer skapades, en som är tänkt att illustrera sorg och en som är tänkt att illustrera glädje. Dessa animationer tillsammans med en kort enkät nådde 84 respondenter och fick väntat resultat. Majoriteten av respondenterna läste in känslor i animationerna, men ett par av respondenterna som läste in känslor i animationerna läste in andra känslor än de som var tänkta att representeras. Slutsatsen är att det är möjligt att förmedla känslor genom animation på en simplistisk modell, men arbetet kan utökas ytterligare genom att nå ut till fler, basera animationerna på en bredare vetenskaplig grund samt att animationerna i sig recenseras och revideras av fler animatörer.