Den föreliggande studiens syfte var att ta reda på om förskollärare arbetar med lek som lärande samt förskollärares definition av vad som betraktas som lek respektive lärande. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – sociokulturellt perspektiv och aktuell forskning. Resultatet visade att samtliga förskollärare arbetade med lek som lärande i förskolans verksamhet och definitionerna av vad lek respektive lärande var kan anses som omfattande. Slutsatsen blev att lek och samspelet med andra människor hade enligt förskollärarna en stor betydelse för barns utveckling och lärande och att arbetet med lek och lärande såg olika ut beroende på om förskollärare arbetade med barn 1-3 år eller 3-5 år.

Bakgrund Fysisk aktivitet är ett mycket populärt och omtalat begrepp i dagens samhälle. Det finns mängder av positiva effekter av att ha en fysiskt aktiv livsstil. Trots detta så är fortfarande en stor del av befolkningen fysiskt inaktiva, samtidigt som hälso- och träningstrender växer lavinartat. Genom att intervjua fysiskt aktiva personer utifrån andra perspektiv för att förstå varför de är aktiva. Syfte Syftet är att undersöka personer som är fysiskt aktiva om deras uppfattningar av fysisk aktivitet. För att göra detta har jag använt mig av begreppet physical literacy. Metod Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts med hjälp av en intervjuguide som baserades på tre dimensioner inom physical literacy. Dessa är motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse. Resultat Resultatet visar att den vanligaste motivationen för respondenternas fysiska aktivitet är personlig utveckling eller att det är roligt. Nästan alla respondenter upplevde att deras fysiska aktivitet påverkat självkänslan på något sätt. De gjorde även olika saker för att trivas i eller förbättra sin fysiska aktivitet. Inom kunskap och förståelse så hade respondenterna en generell uppfattning om den fysiska livsstilen som mycket betydelsefull, de upplever fördelar från detta i andra aspekter i livet. Diskussion Respondenterna uppvisar grunderna för aspekter kring motivation, självkänsla samt kunskap och förståelse inom physical literacy. Möjlighet till fortsatt forskning inom de resterande dimensionerna alternativt andra målgrupper.

Färgens roll i reklamfilmskapande sträcker sig bortom den rena estetiken för att djupt påverka tittarens känslor, uppfattningar och köpbeteenden. Denna uppsats utforskar hur reklamfilmskapare använder sig av färgpsykologi för att engagera och påverka sin målgrupp, med särskild fokus på hur färger kan framkalla känslor som glädje och påverka tittarnas köpbeslut. Genom en kombination av teoretisk forskning och praktiska exempel, inklusive intervjuer med yrkesverksamma inom reklamfilm och analyser av reklamfilmer från välkända varumärken som Coca-Cola och Bolt, diskuterar och analyserar färgens betydelse i reklamfilmskapandet.Uppsatsen lyfter fram hur färgval påverkar betraktarens psykologi, där olika färger kan framkalla känslor och associationer i reklamfilmsammanhang för att etablera en emotionell bindning till ett varumärke eller en produkt. Genom att analysera reklamfilmer från Coca-Cola och Bolt demonstreras hur företagen anpassar sin användning av färger för att spegla varumärkets karaktär och förmedla budskapet till åskådaren. Coca-Cola använder sin kända röda nyans för att väcka känslor av glädje och gemenskap, medan Bolt väljer en enklare färgskala för att kommunicera sitt engagemang i teknik och nyskapande. Dessa exempel visar betydelsen av färgval i reklamfilmskapandet och dess förmåga att påverka tittarens uppfattning och agerande.

Bakgrund: Lagbollsport i idrottsundervisningen har kritiserats för att likna föreningslivets resultatorienterade sätt att bedriva den. Något jag märkte när jag gjorde min idrottslärarpraktik var att många elever inte blev delaktiga under lektionerna då lagbollsport utövades. Kan man som idrottslärare genom att påverka motivationsklimatet få flertalet elever att uppleva mer glädje, delaktighet, variation och tid att lära nytt i lagbollsport? Syfte: Syftet med fältexperimentet är att skapa två olika motivationsklimat, processorienterat/resultatorienterat, samt utföra dem under fyra idrottslektioner i fotboll. Detta för att kunna påvisa eventuella för- och nackdelar mellan de båda motivationsklimaten genom resultaten från elevers upplevelser i glädje, delaktighet, variation och tid att lära nya saker. Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt deltog 45 årskurs 7 elever från en skola i södra Värmland. Resultat: Resultaten visade att eleverna upplevde båda experimentsituationerna/lektionerna processorienterade och inga större skillnader kunde mätas gällande glädje, delaktighet, variation och tid att lära sig något nytt. Totalt sett så upplevde båda könen ett starkare samband mot samtliga bakgrundsvariabler (glädje, delaktighet, variation, tid att lära nytt) i ett upplevt processorienterat motivationsklimat jämfört med ett upplevt resultatorienterat. Vid könsjämförelser hittar man starka samband att speciellt flickor som upplevt motivationsklimatet resultatorienterat kände mindre glädje, delaktighet, variation och tid att lära sig nya saker jämfört med pojkar. Diskussion: Idrottslektioner är olikt föreningsidrotten i stort då flickor och pojkar idrottar tillsammans, detta är en viktig del av utbildningen i det sociala och livslånga färdigheter av sammarbete samt fysisk aktivitet. Då ett processorienterat motivationsklimat tyder på effektivare inlärningsstrategier samt tron på idrott och hälsa är till för att utveckla sociala och livslånga färdigheter borde varje idrottslärare vara medveten om vad som händer med en grupp om man påverkar motivationsklimatet process- eller resultatorienterat. / Background: Team ball games in physical education have been criticized for resembling association’s ego-oriented way of conducting it. Something I noticed when I did my PE internship was that many students were not involved in class when team ball game was exercised. Can you as a PE teacher by influencing the motivational climate get most of the students to experience more enjoyment, participation, variety and time to learn new things in team ball games? Aim: The aim of the field experiment is to create two different motivational climates, task-oriented / ego-oriented, and conduct them to four PE lessons in football (European).This to demonstrate any advantages or disadvantages between the two motivational climates by using the results of students' experiences in enjoyment, participation, variety and time to learn new things. Method: The study used a quantitative method in the form of questionnaires. A total of 45 grade 7 students participated in the study.  Result: The results showed that students experienced both experimental situations task-oriented and no major differences were noticed regarding to enjoyment, participation, variety and time to learn new things. Overall, both genders correlated stronger against all background variables (enjoyment, participation, variety, time to learn new things) in an experienced task-oriented motivational climate compared to an experienced ego-oriented. In gender comparison you can find strong correlations that especially girls who have experienced the motivational climate ego-oriented felt less enjoyment, participation, variety and time to learn new things compared to boys. Discussion: PE lessons are different compared to association’s sports in overall when it includes girls and boys playing sports together. This is an important part of education in social and life-long skills of cooperation and physical activity. As a task-orientated motivational climate proves to be more effective in learning strategies and the belief that physical education is to develop social and life-long skills every PE teacher should be aware of  the consequences both motivational climates (task-orientate/ego-orientated) influences a group.

This book provides an ethnographic contribution to research on children’s consumption, family life and happiness. Various and shifting notions of happiness are explored, as well as conditions for and challenges to happiness, through an analysis of video-recorded interviews and mobile ethnography conducted in two of the most popular theme parks in Sweden. Initially, the study outlines how previous research has conceptualized happiness in association with time and place in a rather static way. Based on a treatise of notions of happiness in philosophy and the social sciences, there is a turn in this thesis towards practice. It generates fundamental knowledge about the complexity of happiness. By employing this approach, it is possible to highlight how happiness is enacted as part of and in relation to ideals of family life, time, childhood, money, consumption, experiences and material things. As we explore the practices of children and their families, we discover that shifting meanings of happiness are located in contemporary culture, where emotions and consumption are of central importance. The approach is interdisciplinary, and draws on theoretical and methodological contributions in sociology, anthropology and Science and Technology Studies (STS). Notions of meshwork and enactment become important for the exploration of happiness as a complex and changing matter, which productively involves social relations and material things. Throughout the thesis there is a dialogue with previous research on happiness, consumption and childhood which highlights the importance of exploring messy practices, in movement. It is argued that explorations of practice contribute to a critical understanding of how happiness and contemporary ideals of childhood can be approached – through consumption and as part of citizenship in a consumer society where happiness is of central importance. / Denna avhandling utgör ett etnografiskt bidrag till forskning om barns konsumtion, familjeliv och lycka. Genom en analys av videoinspelade intervjuer samt familjebesök till två av Sveriges mest välbesökta temaparker utforskas skiftande betydelser av lycka, liksom dess förutsättningar och utmaningar. Tidigare temaparks-forskning har generellt tagit lyckans existens för given. Utifrån en inledande diskussion om bland annat olika filosofiska och samhällsvetenskapliga lyckoteorier argumenterar avhandlingen för att studier av praktik tillför ny och grundläggande kunskap om lyckans komplexa sammansättningar. Avhandlingen visar därigenom att lycka iscensätts som en del av – och i förhållande till – ideal om familjeliv, tid, barndom, pengar, konsumtion, upplevelser och materiella ting. Genom att fokusera på barn och deras familjers praktiker lokaliseras lyckans skiftande betydelser i en samtidskultur där emotioner och konsumtion är centrala. Avhandlingens ansats är tvärvetenskaplig och hämtar teoretisk och metodologisk inspiration från sociologi, antropologi samt teknik- och vetenskapsstudier (STS). Genom denna ansats synliggörs sammanflätningar av sociala relationer och materiella ting som produktiva i iscensättandet av lycka. Genom en dialog mellan empiriska beskrivningar och forskning om lycka, konsumtion och barndom belyser avhandlingen nödvändigheten av att synliggöra och utforska röriga och rörliga praktiker. Det bidrar till en kritisk förståelse av praktik som kan förändra hur vi närmar oss lycka och samtida barndomsideal – som konsumenter och medborgare i ett lyckosträvande konsumtionssamhälle.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

Värdesättning av glädje är ett komplext fenomen relaterat till psykisk hälsa. Denna studie syftade till att undersöka värdesättning av glädje och dess specifika samband till emotionsreglering, emotionell uppmärksamhetskontroll och uppmärksamhetskontroll. Urvalet bestod av 252 vuxna deltagare (Målder=31.39, SDålder=12.09). Datainsamlingen gjordes via en online-enkät där deltagarna fick självskatta sin förmåga på skalorna: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale och Emotion Regulation Questionnaire. Resultatet visar att det finns specifika samband mellan värdesättning av glädje och uppmärksamhetskontroll i neutrala och emotionellt krävande situationer. Endast emotionell uppmärksamhetskontroll förklarar en statistiskt signifikant varians i värdesättning av glädje när man kontrollerar för de andra variablerna. Fortsättningsvis fann denna studie att det inte förekommer könsskillnader i värdesättning av glädje i en svensk kontext. Däremot finns det statistiskt signifikanta könsskillnader i strategin expressive suppression för emotionsreglering, där män använder strategin mer frekvent än kvinnor. Framtida studier bör undersöka värdesättning av glädje och relationen till dessa psykologiska variabler närmre och fylla i kunskapsluckorna som finns på detta komplexa fenomen. / Valuing happiness is a complex phenomenon related to mental health. This study aimed to investigate valuing happiness and its specific relationship to emotion regulation, emotional attentional control, and attentional control. The sample consisted of 252 adult participants (Mage=31.39, SDage=12.09). The data collection was done via an online survey where the participants had to self-assess their ability on the scales: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale and Emotion Regulation Questionnaire. The results show that there is a specific relationship between valuing happiness and attentional control in neutral and emotionally demanding situations. Only emotional attentional control explains statistically significant variance in valuing happiness when controlling for the other variables. Furthermore, this study found that there are no gender differences in valuing happiness in a Swedish context. In contrast, there are statistically significant gender differences in the expressive suppression strategy for emotion regulation, with men using the strategy more frequently than women. Future studies should examine the valuing of happiness and the relationship to these psychological variables more closely and fill in the knowledge gaps that exist regarding this complex phenomenon.

Arbetets utgångspunkt är att förändra den traditionella synen på matematiska felsvar samt lärarens återkoppling vid felsvar. Genom en systematisk kvalitativ litteraturstudie syftar denna studie att visa vilken roll muntlig återkoppling och felaktiga svar har för att utveckla elevers matematiska prestationer. Studien syftar också till att ge matematiklärare användbara verktyg för att dra fördel av denna roll och skapa en god lärandemiljö. Studiens resultat presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet belyser felsvar positiva roll samt återkopplingen på elevernas matematiska prestationer. Det andra avsnittet ger användbara verktyg för att dra nytta av den positiva roll som återkoppling har. Denna studie drar slutsatsen att lärare, för att skapa en god lärandemiljö, bör ge elever återkoppling med glädje och på så vis inleda konstruktiva diskussioner. Lärare skapar således ett positivt klassrumsklimat där felsvar är välkomna. / This study aims to alter students’ stereotypical views of incorrect answers and teachers’ feedback on them. By conducting a systematic qualitative literature review, this study demonstrates the role of verbal feedback and incorrect answers in students’ development of their learning abilities. It also aims to equip mathematics teachers with the required tools for creating a positive learning environment. The study’s findings are presented in two sections: The first section highlights the positive impact of errors and feedback on the mathematical performance of students. The second section provides tools for the effective delivery of positive feedback. The study concludes that, to create a positive learning environment, teachers should know how to use verbal feedback (response) positively and spark constructive discussions in mathematics classrooms. Thus, teachers create a positive classroom climate in which incorrect answers are welcome.

Det är av stort intresse för lärare och tränare att öka elevers inre motivation. Det finns flera studier av hur feedback påverkar den inre motivationen inom olika områden men motsvarande studie för ryttare saknas. Ridundervisning innefattar tre individer – tränare, ryttare och häst. Frågan är därför om ryttares inre motivation påverkas av tränarens feedback i samma utsträckning som i andra idrotter. I studien användes en inomgruppsdesign med 35 ryttare och tre betingelser; positiv feedback, negativ feedback samt ingen feedback. Instrumentet Intrinsic motivation inventory (IMI) användes för att mäta inre motivation som en funktion av fyra faktorer: intresse/nöje, upplevd kompetens, press/anspänning samt ansträngning. Resultaten visade att samtliga faktorer förutom ansträngning påverkades av vilken typ av feedback ryttaren fick. Intresse/nöje och upplevd kompetens var högst vid positiv feedback och lägst vid negativ feedback medan press/anspänning, som är negativt relaterat till inre motivation, var lägst vid positiv och högst vid negativ feedback. Av de 35 deltagarna var 19 kända av experimentledaren sedan tidigare. När tidigare känd/tidigare okänd användes som mellangruppsvariabel fanns en huvudeffekt för faktorn press/anspänning. De tidigare okända deltagarna upplevde högre anspänning än de tidigare kända deltagarna under alla betingelser. För faktorn ansträngning fanns en interaktionseffekt. De tidigare okända ansträngde sig mest vid positiv feedback och minst vid negativ feedback medan de tidigare kända deltagarna visade motsatta reaktioner. Störst effekt hade feedbacken på upplevd kompetens vilket kan leda till förbättrade prestationer. Slutsatsen av studien är att positiv feedback gynnar den inre motivationen hos ryttare och kan därmed förbättra deras utveckling och prestationer. / It is of utmost interest for teachers to increase student’s intrinsic motivation. Several previous studies have examined the impact of feedback on intrinsic motivation, but corresponding studies on riders are missing. Three individuals are involved at riding lessons – coach, rider and horse. The question therefore arises if the rider´s intrinsic motivation will be as affected by coaches’ feedback as in other sports. In this study, a within group design was used with 35 participating riders and three conditions: positive, negative or no feedback. The Intrinsic motivation inventory (IMI) was used to measure intrinsic motivation as a function of four factors: interest/joy, perceived competence, pressure/tension and effort. All factors except effort were affected by the type of feedback. Interest/joy and perceived competence were highest at positive and lowest at negative feedback, while pressure/tension that is negatively related with intrinsic motivation was lowest at positive and highest at negative feedback. Of the 35 participants, 19 were previously known by the experimenter. Previously known/unknown were used as a between factor variable. That revealed a main effect on pressure/tension. The previously unknown participants experienced more pressure/tension at all conditions. An interaction was revealed for perceived effort: the previously unknown stated most perceived effort at positive and least at negative feedback while the reactions were the opposite for the previously known. Feedback had greatest effect on perceived competence which may lead to better performance. The conclusion is that positive feedback increases the intrinsic motivation in riders and hence, is beneficial on their development and performance.

In this thesis, the author explores what trans joy can be, and how it manifests in trans people’s everyday lives. Sara Ahmed’s theoretical framework Queer Phenomenology (2006) along with B Lee Aultman’s Trans Phenomenology (2018) directs the analysis towards an epistemological understanding of transness and trans joy. The limits and possibilities of trans joy are understood through its interaction with, and deviation from hegemonic binary gender norms that marginalize trans folks. Together with Jack Halberstam’s concept of The Queer Art of Failure (2011) and Ace Lehner’s trans-focused concept Trans Failure (2022), the study shows how failing to accomplish the cisnormative script is in fact something positive. Embracing one's true gender identity becomes a liberating experience.