Det är endast mark som ägs av kommunen som kan markanvisas och när kommunen markanvisar finns det olika förfaranden som de kan välja att använda sig av; ett av dessa förfaranden är markanvisningstävlingar. Oftast gäller det speciella områden där kommunen har en vision och grundidé om hur området ska utformas. Kommunen sätter ihop ett tävlingsprogram och låter byggherrarna utforma sina bidrag som sedan bedöms av kommunen efter de uppsatta kraven i tävlingsprogrammet. Studiens syfte är att undersöka hur Sveriges kommuner utformar sina markanvisningstävlingar samt klargöra vilka typer av krav som kommunerna ställer på byggherrarna i tävlingsprogrammen för markanvisningen. Sveriges 290 kommuner har kontaktats varav 200 stycken har svarat på frågan om de använder sig av markanvisningstävlingar eller ej. Undersökningen visar att 43 kommuner har genomfört markanvisningstävlingar från 1 januari 2015 och framåt. Totalt sett har 57 stycken tävlingsprogram granskats. Vidare visar resultatet av undersökningen att kommunerna ställer en rad olika typer av krav, vissa mer specificerade än andra. Resultatet visar också att kommunerna ställer krav som går utöver deras befogenheter, alltså att de bryter mot särkravsförbudet i 8 kap. 4 a § PBL. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att kommunerna strävar i samhällsbyggnadsprocessen att uppnå hållbarhetsmålen. I arbetet med detta ställer kommunerna höga krav på att bebyggelsen ska bidra till en god bebyggd miljö samt en modern hållbarhetsstad. / Land allocations can only be performed by the Swedish municipalities on the land they themselves own. When the municipalities design a land allocation, they have different types of procedures to choose from. One of these is called land allocation competition, when chosen its often for an area which the municipality already have formed a vision regarding what it should become. A competition program is created with certain demands set by the municipality, following the developers create a design for the area and present this. Subsequently the municipality consider the designs and choses the one which falls best in line with the competition program. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities frame the land allocation competitions, and which types of demands they outline in the competition programs. All 290 Swedish municipalities were contacted and 200 of them responded on whether they use land allocation competitions, in total 43 municipalities use such. The study only contains land allocation competitions that have been completed after January 1st, 2015. A total of 57 land allocation competitions have been examined.The result of the study shows that the Swedish municipalities requires different types of demands, some more specified than others. It can also be shown that demands are outlined which extends beyond such defined in the Swedish constitutional law and the planning and building act. In conclusion, municipalities strive to reach goals of sustainable development in the process of building a city. Municipalities demands that exploitation contribute to a sustainable urban planning and design.

En “God bebyggd miljö” är ett svenskt miljömål och det är myndigheter som Boverket som har det yttersta ansvaret för uppföljningen av arbetet kring detta. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder respektive möjligheter det finns för att en god bebyggd miljö skall kunna bli verklighet i Sverige. Utöver detta undersöks vilka incitament det finns för en fastighetsägare att investera tid och pengar i arbetet som rör en god bebyggd miljö.    Metoden som valts för studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För intervjuerna kontaktades flera olika personer med olika synvinklar på arbetet med en god bebyggd miljö. Intervjuerna utgör det empiriska materialet i studien och detta tillsammans med det teoretiska ramverket som grundar sig i de preciseringar som regeringen utvecklat för att förtydliga vad som innefattas i en god bebyggd miljö. Arbetet har avgränsats till de delarna av en god bebyggd miljö som en fastighetsägare skulle kunna påverka.   Studien resulterade i att utmaningar och möjligheterna identifierades samt att incitamenten som finns för en fastighetsägare diskuterades och utvärderades. De incitament som målades upp som de vanligaste var främst ekonomiska.

Studien grundar sig i den ständigt ökade stadsbefolkningen vilket bidrar till att städerna behöver utvecklas. En lösning på detta kan vara förtätning. Det kan leda till konsekvenser i de befintliga kvarteren med nya byggnader som oftast ska placeras i känsliga miljöer som i detta fall är ett kulturhistoriskt värdefullt område. För att inte förvanska kulturhistoriska miljöer är det viktigt att förtätning sker varsamt. Studien behandlar ett kvarter i centrala Växjö som är av högt kulturhistoriskt värde. Syftet i följande studie är att undersöka vilka prioriteringar som sker vid utformning av nybyggnation vid förtätning av kulturhistoriska miljöer. Målet är att ta fram ett förslag på hur en förtätning i ett kulturhistoriskt område kan gå till. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och områdesanalyser samt litteraturstudier. Resultatet visar att exploatering kan genomföras om det sker på ett varsamt sätt. Det sätter synnerligen höga krav på fasadutformning, detaljer, material, kulörval, markanslutningar, volym, skala och proportioner samt samspelet med omkringliggande byggnader och miljöer. Att visa respekt för de befintliga områdena och ha ett varsamt förhållningssätt vid förtätningsprojekt för nutida och framtida behov är väsentligt. / The study is based on the ever-increasing urban population, which contributes to the development needs of cities. A solution to this can be densification. This can lead to consequences in the existing neighborhoods with new buildings, which will often be placed in a sensitive environment, which in the case of this study is a cultural-historical area. In order not to distort cultural-historical areas, it is important that densification takes place with care. The study deals with a current area in central Växjö which is of high cultural and historical value. The purpose of the following study is to examine what priorities take precedence while designing new constructions during densifying in cultural-historical environments. The goal is to suggest how densification in a cultural-historical area can look like. The study is based on a survey and observations. The results show that exploitation can be achieved gently. It places truly high demands on facade design, details, materials, color choices, ground connections, volume, scale and proportions as well as interaction with surrounding buildings and environments. Showing respect for existing areas and maintaining a gentle approach when developing cities for contemporary and future needs is essential.

Urbanization is a global trend that is constantly increasing. In Sweden, there are similar patterns where both population and urbanization are expected to increase significantly in the future, wherein cities contribute to several environmental problems, but can also account for many of the solutions. Increasing globalization makes sustainable urban development an important and urgent issue, which Sweden emphasizes the importance of through the national environmental goal "A Good Built Environment". In the mission to create a sustainable urban environment, the local level and thus the municipalities constitute an important part. To study and compare how Nacka and Huddinge municipalities plan for and prioritize sustainable urban development in their comprehensive plans, a qualitative content analysis has been performed. The results of the content analysis have been analyzed through the framework “Sustainable urban planning development framework'' developed by AlQahtany et al. (2013), where this essay has used the framework's four dimensions (environment, social, economy, planning) to answer the problem statements. The results show that the two researched municipalities have an integrated environmental work where all dimensions of the framework are represented in both municipalities’ comprehensive plans, and almost all categories although the distribution of them was usually uneven. The planning dimension was most commonly represented, followed by the social dimension, the environmental dimension and the economic dimension in both municipalities. The main differences between the municipalities' planning were that Nacka municipality had a greater focus on the social dimension compared to Huddinge municipality which had a greater focus on all the other dimensions. / Urbaniseringen är en global trend som konstant ökar och i Sverige återfinns samma mönster där både befolkningsmängd och urbaniseringen förväntas öka avsevärt framöver. Den ökande globaliseringen gör hållbar stadsutveckling till ett viktigt och angeläget problem, eftersom städer bidrar till flera miljöproblem, samtidigt som de även står för många av lösningarna. Även Sverige betonar vikten av hållbar stadsutveckling genom det nationella miljömålet “God bebyggd miljö”. I uppfyllnaden av en hållbar stadsmiljö utgör den lokala nivån och således kommunerna en viktig del. För att undersöka och jämföra uttryck av och prioriteringar inom hållbar stadsutveckling i Nackas och Huddinges översiktsplaner har en kvalitativ innehållsanalys utförts. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån ramverket “Sustainable urban planning development framework” utvecklat av AlQahtany et al. (2013), där uppsatsen har utgått ifrån ramverkets fyra dimensioner (miljö, social, ekonomi, planering) för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att kommunerna har ett integrerat miljöarbete där samtliga dimensioner av ramverket finns representerade i båda kommunernas översiktsplaner, och nästintill alla kategorier, även om fördelningen av dem oftast var ojämn. I båda kommunernas översiktsplaner var planeringsdimensionen mest förekommande, följt av den sociala dimensionen, miljödimensionen och den ekonomiska dimensionen. De främsta skillnaderna mellan kommunernas planering var att Nacka kommun hade större fokus på den sociala dimensionen än vad Huddinge kommun hade, samt att Huddinge hade större fokus på övriga dimensioner.