This study examined influential factors in upper secondary school teachers’ experiences ofgrammar education, and wishes teachers have regarding development opportunities within thegrammar. The purpose of the study was to find development opportunities within the grammar and develop both knowledges and experiences of the subject. The study was conductedthrough visual interviews of qualitative character, where the participating teachers constructedexperience curves of how their grammar experiences have been over the years and includedthe own schooling and teacher education as well as the years as a teacher. The teachers described the factors that affected the experience and which factors that would provide themwith even better conditions to drive a successful grammar education. The study showed thatthe teacher, the education and the personal relationship to grammar is recurrent themes in thenarratives. The first two mentioned are also recurrent when it comes to the question of wishesfor a developed grammar education / Denna studie undersökte påverkande faktorer i gymnasielärares upplevelser av grammatikundervisning och vilka önskemål lärare har gällande utvecklingsmöjligheter inom grammatiken.Studiens syfte var att hitta utvecklingsmöjligheter inom grammatiken och utveckla både kunskaper och upplevelser av ämnet. Studien genomfördes genom visuella intervjuer av kvalitativkaraktär, där de deltagande lärarna konstruerade upplevelsekurvor över hur deras grammatikupplevelser sett ut genom åren och inkluderade såväl den egna skolgången och lärarutbildningen som åren som verksam lärare. Lärarna beskrev de faktorer som påverkat upplevelsenoch vilka faktorer som skulle kunna ge dem ännu bättre förutsättningar för att driva en framgångsrik grammatikundervisning. Studien visade att läraren, undervisningen och det personliga förhållandet till grammatik är återkommande teman i upplevelseberättelserna. De tvåförstnämnda är även återkommande när det gäller frågan om vad som önskas för en utveckling av grammatikundervisningen.

Abstract This study investigates Swedish upper-level pupils’ attitudes to grammar and grammar education. The study aims to explain what the pupils believe constitutes grammar and their views of its usability as well as attitudes towards grammar education. The research method is qualitative interviews with seven pupils from a school in Sweden. The theoretical framework combines grammar and sociolinguistics. The results indicate that the pupils associate grammar with terminology which has no connection to their own language usage. Therefore, they have a hard time seeing the use of grammar. Furthermore, the pupils describe different types of grammar usage depending on context. They use one kind of grammar in formal contexts and another is used informally and their attitude towards them differs. The pupils regard the informal grammar as useable and permissive and the formal usage as more correct and standardising. Regarding grammar education, the results show that the pupils mainly have encountered isolated grammar education although they indicate signs of integrated education where the grammar is incorporated in writing tasks. In accordance with other research results, the pupils’ attitudes towards integrated grammar education is more positive than when grammar is taught as an isolated element. The study also indicates that the pupils are more likely to find grammar useful when integrated with writing tasks as it allows them to see their knowledge instantly.

I denna kvalitativa studie intervjuades sju verksamma ämneslärare i svenska som andraspråk på gymnasiet, för att undersöka deras attityder till grammatik och hur de utformar grammatikundervisningen. Tidigare forskning visar att grammatikundervisningen och dess utformning variera beroende på lärarnas attityder till ämnet, vilket även stämmer överens med resultaten i vår studie. Ytterligare en aspekt som undersöktes var huruvida tolkningen av de grammatiska inslagen i styrdokumenten påverkar grammatikundervisningens utformning. Syftet med studien var att undersöka om lärarnas attityder påverkar deras arbete med grammatiska andraspråksdrag och om tolkningen av styrdokumenten ligger till grund för detta. Resultaten visade att majoriteten av de intervjuade lärarna eftersträvar en kommunikativ kompetens, men för att nå denna tillämpar de olika didaktiska metoder. Samtliga lärare uppger typiska och vanligt förekommande grammatiska andraspråksdrag i deras klassrum, och arbetar med dem både explicit och implicit i undervisningen. Majoriteten av lärarna arbetar explicit med grammatik i svenska som andraspråksundervisningen, för att eleverna ska nå en implicit grammatikkunskap. Explicita grammatikkunskaper möjliggjorde, enligt några lärare, arbete med feedback. Detta arbetssätt är dock inte en självklarhet, och således varierar undervisningens innehåll och utformning beroende på elevgrupp, men även hur enskilda lärare tolkar styrdokumentet. Vidare visar resultaten även att de lärare som arbetar med nyanlända tolkar de grammatiska inslagen i styrdokumenten annorlunda, och i kontrast till de resterande deltagarna, behöver de anpassa undervisningen till en språkmässigt heterogen grupp, vilken kursplanen inte alltid är anpassad efter. Avslutningsvis visar studiens resultat att lärarna grundar sina positiva attityder till grammatiken utifrån egna erfarenheter och värderingar, men vilket utrymme grammatiken får i undervisningen avgörs av styrdokumentets utformning för ämnet svenska som andraspråk och hur grammatikämnet tolkas i kursplanen.

The main aim of the present study was to identify examples of practical grammar instruction methods in an EFL/ESL classroom in Swedish upper secondary school. Data was collected through classroom observations and interviews. Four interview sessions were carried out with five teachers, and twelve observations were conducted in four different English classes. There are conflicting views and attitudes towards the role and place of grammar in EFL/ESL classrooms, but the participants agreed that the main goal of grammar instruction is to help students develop communicative skills. The interview results showed that four of the participants prefer inductive approaches, while the fifth regards deductive approaches as more effective. Characteristics such as student motivation, learning style, and experiences are considered equally vital for the choice of grammar instruction and application. The grammar instruction methods chosen and discussed are based on traditional structuralism, behaviourism, and the progressive natural approaches. Consistent with previous research, an eclectic grammar instruction approach was observed that blends both implicit and explicit methods to meet different learners’ needs. The methodologies which are often practically applied include grammartranslation, audiolingualism, and content- and/or task-based instruction. Nevertheless, a communicative framework using the communicative language teaching methodologies is often in the foreground, resulting in a Systemic Functional Grammar, SFG, approach. / Huvudsyftet med den aktuella studien var att identifieraexempel på praktiska grammatikundervisningsmetoder som används i ämnet engelska som andra- och/eller främmandespråk på gymnasienivå i Sverige. Data samlades in genom klassobservationer och intervjuer. Fyra intervjusessioner genomfördes med fem lärare och det gjordes även tolv klassrumobservationer i fyra olika klasser. Deltagarna hade motstridiga åsikter och attityder angående grammatikens roll och plats i klassrummet, men de var överens om att huvudsyftet med grammatikundervisning är att hjälpa eleverna att utveckla kommunikativa färdigheter. Intervjuresultaten visar att fyra av lärarna föredrar induktiva metoder, medan den femte betraktar deduktiva ansatser som effektivare. Egenskaper såsom lärstil, elevernas motivation och erfarenheter betraktas som lika avgörande för olika metodval och tillämpning. De valda grammatikundervisningsmetoderna som diskuteras i denna uppsats baseras på traditionell strukturalism, behaviorism samt de progressiva, naturliga tillvägsgångsätten. Ett eklektiskt tillvägagångssätt som blandar både implicita och explicita metoder för att möta elevernas behov observeras, vilket är i linje med tidigare forskning. De metoder som ofta praktiskt tillämpas innefattar bland annat grammatik-översättning, audiolingualism samt innehålls- och/eller uppgiftsbaserade instruktioner. Ett kommunikativt ramverk med kommunikativa språkundervisningsmetoder är ofta i förgrunden, vilket resulterar i ett tillvägsgångsätt med fokus på systematisk funktionell grammatik, SFG.

The purpose of this work is to examine the teaching methods secondary and upper secondary teachers apply to teach grammar in the EFL classroom, as well as their perceptions about the benefits of having grammar knowledge and its benefits to students’ writing. Previous research reveals that grammar teaching is an integral part of language teaching; explicit and implicit methods along with deductive and inductive instruction are the main practices teachers use to transfer knowledge to their students. Apart from that, it is beneficial when teachers have good grammarknowledge; hence students can develop good metalinguistic awareness and writing ability. The theoretical framework is based on teacher cognition theory, as teachers’ personal experiences and knowledge affect their decisions about grammar practices in the classroom environment. A qualitative analysis of semi-structured interviews with six secondary and upper secondary teachers who teach English as a foreign language in different schools and municipalities in the whole of Sweden are used to conduct the current study. The results demonstrate that indeed grammar teaching is needed to teach a new language. However, factors such as age and type of groupinfluence teachers’ decisions. Above all else, teachers’ highest goal is to help students become good language users. / Syftet med detta arbete är att undersöka de undervisningsmetoder högstadie- och gymnasielärare tillämpar för att undervisa i grammatik i EFL-klassrummet, samt deras uppfattningar om fördelarna med att ha grammatikkunskap och dess fördelar för elevernas skriftliga förmåga. Tidigare forskning visar att grammatikundervisning är en integrerad del av språkundervisningen; de explicita och implicita metoderna tillsammans med deduktiv och induktiv undervisning är de huvudsakliga metoder som lärare använder för att överföra kunskap till sina elever. Bortsett från det är det fördelaktigt när lärare har goda grammatiska kunskaper; därför kan eleverna utveckla en god metaspråklig medvetenhet och skriftlig förmåga i målspråket. Det teoretiska ramverket bygger på lärarkognitionsteori, eftersom lärares personliga erfarenheter och kunskaper påverkar deras beslut om grammatikpraxis i klassrumsmiljön. En kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex högstadie- och gymnasielärare som undervisar i engelska som främmande språk i olika skolor och kommuner i hela Sverige har använts för att genomföra den aktuella studien. Resultaten visar att det verkligen behövs grammatikundervisning för att undervisa ett nytt språk. Faktorer som ålder och typ av grupp påverkar dock lärares beslut. Framför allt annat är lärares högsta mål att hjälpa eleverna att bli bra språkanvändare.