Denna studie undersöker i vilken mån en explicit metod för grammatikundervisning kan motiveras i undervisningen i spanska på gymnasieskolan. Studien söker även evidens för om några särskilda explicita undervisningsmetoder är lämpliga, och på vilken undervisningsnivå de främst bör användas. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie, som kompletterar tidigare gjorda metaanalyser baserade på experimentella och kvasiexperimentella studier där inlärningseffekten av de olika undervisningsmetoderna testats empiriskt. Resultatet visar att det föreligger evidens för positiva inlärningseffekter av att använda sig av explicita metoder för grammatikundervisning avseende andraspråk. Därtill har kunnat konstateras att detta gäller även i primärstudier där målspråket är spanska och med en för svensk gymnasieskola relevant åldersgrupp. Resultaten är inte lika entydiga avseende exakt vilken explicit metod som ger bäst inlärningseffekt. Positiva inlärningseffekter av explicita metoder har visats såväl på nybörjarnivå som på avancerad nivå. Det sammantagna resultatet talar därför för att grammatiken bör innehålla explicita moment. Resultaten är framför allt hämtade från studier gjorda i en amerikansk kontext, men torde inte sakna relevans för svenskt gymnasium. Det förutsätter dock att eleven har vissa grundläggande kunskaper i grammatiska begrepp, vilket kan vara en utmaning i det svenska skolsystemet, där grammatiken ges begränsad uppmärksamhet.

The aim of this study is to explore how six primary school teachers experience teaching grammar to non-Swedish speaking pupils and how their experiences correspond to theories and previous research on language development and second language acquisition. The method used was semi-structured qualitative interviews combined with mind maps. The result shows that the teachers had revised their view on grammar and adapted their teaching to the immigrant pupils, and in various ways followed the Swedish Education Agency’s recommendations on measure to take to facilitate second language learning, including using genre pedagogy.

Denna undersökning syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till, definierar och undervisar i grammatik med de yngre åldrarna och de svårigheter som lärarna stött på i sin grammatikundervisning. Denna undersökning baseras på intervjuer med sex behöriga lärare i årskurs 1–3, varav en speciallärare som tjänstgjorde på samma skola i förskoleklass. Som komplement till den del av lärarintervjuer gjordes också en översiktlig läromedelsanalys utifrån läromedel som lärarna uppgav att de använde i grammatikundervisningen. Grammatik och grammatikundervisningen är ett omdiskuterat ämne, även om diskussionen inte är så uttalad när det gäller undervisning på lågstadiet. Sammantaget visar undersökningens resultat att de deltagande lärarna ser begreppet grammatik som ett diffust begrepp och det definieras också olika av lärarna. Det framkom även stora variationer när det gällde lärarnas attityd till begreppet grammatik och grammatikundervisning som något svårt och tråkigt eller som något som de anser är enkelt och meningsfullt. Däremot råder samstämmighet hos deltagarna om att grammatik och grammatikundervisning är viktigt för elevernas språkutveckling. Läromedelsanalysen visade att det i vissa läromedel tydligt framgick grammatiska inslag och grammatiska begrepp användes, medan det i andra läromedel inte gick att urskilja de grammatiska inslagen. / The purpose of this survey is to examine the way teachers relate to, define and teach grammar to pupils of the younger grades and the difficulties they encounter in teaching grammar. The research is based on interviews carried out among six licenced teachers, all employed in the same school and of whom one is a special education teacher. They teach classes in pre-school and primary school, grade 1¬3. Complimentary to the interviews, a general analysis of the teaching material used in their teaching, was carried out. Grammar and grammar teaching is a widely discussed topic, even if little is said about grammar teaching in the younger years. Altogether, the results of the study show, that the teachers taking part in the study regard grammar as a vague and unspecific term and the teachers define the concept of grammar differently. Another conclusion was that the attitudes towards grammar among the teachers varied widely. Some consider grammar difficult and boring while others believe it to be meaningful and easy to grasp. On the other hand, the teachers taking part in the survey agreed upon the importance of grammar and grammar teaching in the linguistic development of the pupils. The analysis of the teaching materials showed that some materials cover grammar as an clearly defined topic and formal grammatic terms were consciously used, while in others formal grammar as a topic was less evident.

This study aims at investigating the effectiveness of modified inductive learning compared with deductive learning of English grammar among foreign language students. In order to achieve this purpose, two classes in Year Nine in a secondary school in Sweden were taught using the two different methods. An initial grammar test determined that the students struggled with word order, which as a result was chosen as the area to teach. A pre-test/post-test-design was used to examine the effect of the two methods, and compared with a control group. The results reveal that the inductive method should be favoured overall, but suggests that the deductive method may produce significantly better results among weaker students.

Den svenska skolan har under senare år tagit emot många elever från andra länder, vilket ställer nya krav på lärares kompetens inom andraspråksundervisning. Denna studie undersöker klasslärares strategier, anpassningar och förhållningssätt inom undervisningsområdet grammatik, när de har elever med svenska som andraspråk i klassen. Texten redogör för aktuell forskning på området och därefter presenteras yrkesverksamma lärares bild av situationen. Resultatet har sedan tolkats utifrån ett funktionellt perspektiv på språkinlärning. Genom studiens intervjuer och observationer har det visat sig att de tillfrågade lärarna har olika kunskap och erfarenhet om effektiva metoder för att utveckla andraspråkselevers grammatiska färdigheter. De är dock ense om att ett andraspråks grammatik utvecklas som bäst i sociala sammanhang och de är alla influerade av ett funktionellt perspektiv på undervisning. / In recent years, the number of pupils from abroad in the Swedish school system has increased dramatically. This has led to a larger demand for teachers qualified in second language acquisition. This study investigates strategies, adaptions and the approaches of teachers with second language learners in their class, while teaching Swedish grammar. The study takes a look at current scientific thought on second language acquisition and also investigates working teachers’ views on the situation presented. All of this is with a view towards a functional perspective on language learning. Through interviews and observations in this study it has been shown that these teachers have different experience and knowledge about how to help second language learners to develop their grammatical skills. However, they all agree on the importance of a social context for language learning and they are all influenced by a functional perspective in teaching.

Eftersom svensklärare i hög utsträckning förlitar sig på läromedel i formandet av grammatik-undervisningen bör dess innehåll och struktur ha betydelse för vilka kunskaper som lärs ut. Syftet med föreliggande undersökning är därför att analysera och problematisera hur läromedel för gymnasiets högskoleförberedande kurs Svenska 2 strukturerar de avsnitt som behandlar grammatik. Undersökningens empiriska material består av fem läromedel för gymnasiekursen Svenska 2, vilka analyseras utifrån kvalitativa textanalyser. Undersökningens resultat påvisar att läromedlen präglas av antingen en funktionell grammatik, där grammatiken ses som ett normativt verktyg för skrivandet, eller som en statisk och oproblematiserad begreppskunskap. Vidare påvisas även att många av undersökningens läromedel har brister och är långtifrån alltid helt i överensstämmelse med ämnesplanens mål. Det finns även en betydande skillnad mellan den skolgrammatik som presenteras i undersökningens läromedel och den som språkvetenskapen framhåller. Detta talar för att det är högst centralt att ifrågasätta läromedlens legitimerande funktion. Det som slutligen konstateras är att läromedlen bör komma bort från den traditionella grammatikbeskrivningen, så att lärare kan välja läromedel vars grammatikavsnitt liknar språkvetenskapens. / Because Swedish teachers rely heavily on teaching materials in the form of grammar education, the content and structure thereof should be important for which knowledge is taught. The purpose of the present study is to analyse and problematise how teaching materials for the college preparatory course Swedish 2 structure the sections dealing with grammar. The empirical material of the study consists of five teaching materials for the upper secondary school subject Swedish 2, which were analysed on the basis of qualitative text analyses. The results of the study showed that the teaching materials are characterised by either a functional grammar, where the grammar is seen as a normative tool for writing, or as a static and unproblematised conceptual knowledge. Furthermore, it is also shown that many of the study's teaching materials have shortcomings and are far from always completely in line with the curriculum’s objectives. There is also a significant difference between the school grammar presented in the study's teaching materials and the one that linguistics advocates. This suggests that it is highly central to question the legitimacy of the teaching materials. Finally, it is concluded that the teaching materials should be removed from the traditional grammar description so that teachers can choose teaching materials whose grammar sections are similar to linguistics.

Grammatikundervisningen i engelskämnet i den svenska grundskolans årskurs 4–6 har uppmärksammats som ett område där det finns ett behov av vidare forskning. Denna studie ska därför försöka öka kunskapen kring vilka undervisningsstrategier och lärandeteorier som några engelsklärare tar ställning till i sin undervisning. Fokus ligger på grammatik inom ämnet engelska, men även relationen till det svenska språket uppmärksammas. Studien har utgått från en sociokulturell teori då det är ett utvecklande gemensamt lärande som studiens resultat kommer att presentera. Semistrukturerade intervjuer utgör grunden för den empiriska undersökningen som därmed baseras på en kvalitativ metod. Deltagarna är eller har varit verksamma mellanstadielärare i olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet och slutsatsen av den empiriska undersökningen uppvisade att lärarna i studien tar hänsyn till olika undervisningsstrategier för att utforma sin grammatikundervisning i engelska. Bland annat använder de läroböcker, digitala verktyg samt olika repetitionsuppgifter. Det framkom även att flera av lärarna utgick från beprövade erfarenheter vid sina grammatiklektioner och genom lärarnas utsagor framkom det att den sociokulturella teorin låg som grund till undervisningen. Det svenska språket har utifrån intervjuerna visat sig inte ha en betydande roll i det engelska klassrummet förutom vid grammatikgenomgångar i engelska. Slutligen visade resultatet att elevernas kunskaper mäts genom framför allt muntliga och skriftliga uppgifter som inte utgörs av grammatikprov. / Grammar teaching in the English subject in the Swedish primary school years 4-6 has attracted attention as an under-researched area. This study will therefore try to increase knowledge about the teaching strategies and learning theories that some English teachers use in their teaching. The focus is on grammar in English but the relation to the use of the Swedish language has also been noticed. The study is based on sociocultural theory as the results from the study foreground the importance of collaborative learning. Semi-structured interviews form the basis for the empirical study, which means that it is based on a qualitative methodological point of view. The participants are, or have been, active primary school teachers in years 4-6 from different municipalities in Sweden. The results and the conclusion of the empirical study show that the teachers in the study consider different teaching strategies to design their grammar teaching in the English subject. Among other things, they use textbooks, digital tools, and various repetition assignments. It is also apparent that several of the teachers base their grammar lessons on best practice, and through the teachers’ statements it can be seen that the sociocultural theory is the foundation for their teaching. Based on the interviews, the Swedish language has not been shown to play a significant role in the English classroom except when going through grammatical issues in English. Lastly, the study shows that students' knowledge is primarily measured through oral and written assignments that are not grammar tests.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om kunskaper om grammatik och grammatikundervisning. Vi utforskar följande frågeställningar: Vilken användning uppfattar eleverna att de har av sina kunskaper om grammatik? Vad karaktäriserar den grammatikundervisning eleverna uppfattar att de får? Hur uttrycker eleverna att kunskaper om grammatik kan läras ut för att dessa kunskaper ska uppfattas som meningsfulla? Undersökningens metod är fenomenografiskt inspirerad då vi i analysprocessen har bearbetat materialet med hjälp av denna metod genom att kategorisera materialet i beskrivnings-kategorier. Materialet består av en enkätundersökning samt semistrukturerade fokusgrupps-intervjuer. Materialet har samlats in på två olika gymnasieskolor. Informanterna består av elever i årskurs två som läser kursen Svenska 2. Informanterna läser antingen på ett yrkesförberedande- eller ett högskoleförberedande program. Det insamlade materialet består av enkäter och fokusgruppsintervjuer som behandlar elevers uppfattningar. Materialet har kategoriserats i fyra beskrivningskategorier: Grammatik är poänglöst, Grammatik som kalldusch, En mer meningsfull grammatikundervisning samt Grammatik är viktigt för kommunikation.Vårt resultat visar på en mängd olika uppfattningar om kunskaper om grammatik och grammatikundervisning. Flertalet av informanterna uppfattar grammatikkunskaper som poänglöst eftersom de ändå kan göra sig förstådda. De upplever inte att de har någon användning för kunskaperna. Undervisningen upplevs som ett isolerat moment, som kommer från ingenstans och som de aldrig återkommer till. Kunskaper om grammatik upplevs trots allt som viktigt, men svårt och tråkigt. Informanterna eftersträvar en funktionaliserad grammatik-undervisning som utgår från deras erfarenheter och där de får en förklaring till varför kunskaperna är meningsfulla. Ett flertal informanter såg en användning för kunskaper om grammatik för att kunna kommunicera både i och utanför skolan.

Abstract Detta examensarbete undersöker de vanligaste grammatiska felen som elever i två klasser i engelska 5 på gymnasiet gör i sina texter. Elevtexterna är producerade av totalt 22 elever i två klasser på en gymnasieskola i södra Skåne. De tydligaste misstagen och de vanligaste är olika slags fel i verbhanteringen. Det skiftar en hel del, men det är allt från kongruensfel till tempusfel i betydelsen att man blandar tempus i satserna. På andra plats i undersökningen kommer bristande interpunktion. Eleverna har svårt för att sätta komma eller punkt och att börja meningar med stor begynnelsebokstav. Anledningen till att jag valt denna inriktning i mitt arbete är att en av de första observationerna man gör som lärare är att det är väldigt vanligt med störande grammatiska fel i elevernas texter, men samtidigt så står det ingenting om grammatikundervisning i det centrala innehållet eller kunskapskraven i Gy2011, utan man talar om struktur, sammanhang och tidsaspekter, vilket ju kan tolkas som att man ställer krav på en korrekt grammatik för att t ex kunna uttrycka olika tidsaspekter. Det kan även ses som att eleverna vid denna nivån i utbildningen bör ha lärt sig basala regler kring t ex verbhantering och interpunktion eftersom det är något som inte nämns i styrdokumenten efter Lgr11 för årskurs 4-6. Jag kommer i analys och diskussion även att väga in bedömningsinstruktionerna för nationella proven i Engelska 5 där man för betyget E lägger stor vikt vid struktur och hur uppgiftsinstruktionerna följs. Man har även i bedömningsinstruktionerna formulerat kraven på språklig korrekthet som störande eller förstörande och man har sett sig tvungna att exemplifiera de grammatiska misstagen som faktiskt bedöms trots att det inte står något om detta i syftestexten, det centrala innehållet eller kunskapskraven. Min slutsats är då att det finns en diskrepans mellan styrdokumenten och de nationella proven samt att det är problematiskt att de grammatiska kunskaperna inte tydligare framhävs i det centrala innehållet, vilket skulle underlätta både för eleverna i deras produktion och för lärarna i bedömning och betygssättning.

Tidigare forskning visar att de positiva effekterna av integrerad grammatikundervisning i förstaspråksämnet är avhängiga av att grammatikundervisningen är anpassad efter elevers behov och kunskapsnivå, vilket även är något som genomsyrar gymnasieskolans läroplan och en förutsättning för att kunna ge alla elever möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. När det gäller svenskämnet och elevernas skrivutveckling förväntas eleverna under sin gymnasietid lämna den mer talspråkliga stil de träder in i skolvärlden med och i stället utveckla en mer formell stil, varvid förmågan att ordna och skapa samband mellan olika satser blir en viktig aspekt för elever att utveckla och ett relevant innehåll för grammatikundervisningen att behandla. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken undersöka hur användning av textbindning i form av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer korrelerar med betyg i gymnasieelevers texter, för att på så vis se om textbindning är en kvalitetsmarkör som är relevant att behandla i grammatikundervisningen i svenskämnet. För att undersöka detta genomförs en kvalitativ och kvantitativ textanalys av gymnasielevers texter. Resultatet från denna textanalys visar att de aspekter av textbindning som tydligast korrelerar med betyg är användning av tema-rema-struktur, då markerat tema och temaprogression är drag som ökar succesivt med varje betygssteg. När det gäller användningav logiska betydelsemarkörer är resultaten inte lika tydliga då vare sig frekvensen av samordning eller underordning skiljer sig åt mellan de olika betygsstegen, medan användning av textuella satsadverbial, underordnade satser och utvidgade satser är ett drag som förekommer mer frekvent på betygssteget A än på betygsstegen C och E. Sammantaget visar detta att textbindning är en kvalitetsaspekt som är värd att arbeta med i svenskundervisningen då användningen av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer varierar med elevers kunskapsnivåer. De aspekter av textbindning som i denna studie visat sig sammanfalla med betyg och därmed anses vara angelägna att arbeta med i svenskundervisningen är främst användning av markerat tema och temaprogression. Men även underordnade satser och textuella satsadverbial är drag där det framträder en ökad användning i det högsta betygssteget och kan därmed också vara ett relevant innehåll att behandla i grammatikundervisningen kopplat till utveckling av elevers skriftliga kommunikativa förmåga.