Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer. En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen. För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod. Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.

The Swedish State Road Administration has since 1992 procured operations and maintenance of state roads on the open market. The procurement has been termed “Grundpaket Drift”, GPD, and comprises mostly operational measures for road networks.The clients of GPD, SRA regions, have gradually changed the original documentation in order to adapt it to local conditions. This process has gradually led to that some parts of the documentation are creating problems for contractors interested in procuring jobs.This thesis tries to analyze GPD and clarify the differences that may be essential to the procurement process and to facilitate future joint working projects and processing descriptions.

The purpose with this report is to make a contribution to Bodycote heat treatments workshop in Värnamo, how to introduce, establish and constantly improve its environmental system. The rapport will help Bodycote with there certifying in ISO 14001: s demand standard. Organizations who continuously work with environmental issues have a lot to gain. Two things an active environmental development process will convey are, building of thrust within the circle of customers, and great financial savings. An increasingly numbers of organizations realize the importance to introduce a functioning environmental system into their activity. The investment in a functional environmental system normally has a pay back time in just a few years. A perusal was carried out of the current documents and routines in the environmental system of the workshop. This perusal has later been presented through comments and by proposals to improvements. The result of the perusal showed that there are certain areas of the environmental system that not are properly fulfilled by the standard demands. For example the guaranteed concern for the important environmental aspects, when the system is established, introduced and supported. The problem is rooted in the lack of information documented by the organization. There shall be a list documented over the most important environmental aspects. Other important demands that the standard proclaim, is the comprehensive and the detailed environmental goals. These goals are not established, introduced or supported. Each environmental goal shall have an achievement plan, plans that are yet not active or documented. According to the demands in standard, the workshop shall guarantee that the measurement of environmental performance is performed in a proper way. A routine on these demands was not found during the perusal. The conclusion of the perusal is that the most of the criteria’s in the standard is fulfilled by Värnamo workshop. To succeed with the certifying, the workshop shall especially look at demands concerning the important environmental aspects, the comprehensive and the detailed environmental goals. These demands are vital through out the whole environmental system. However, the other demands that are not fulfilled are also important. / Syftet med denna rapport är att bidra till att Bodycote Värmebehandlings AB:s verkstad i Värnamo skall klara av att införa, upprätta och ständigt förbättra sitt miljöledningssystem för att senare klara av en framtida certifiering inom ISO 14001:s kravstandard. Organisationer som arbetar kontinuerligt med miljöfrågor har mycket att vinna. Tre saker ett aktivt miljöarbete ofta medför är att organisationen bygger upp ett förtroende hos sin kundkrets samt att man effektiviserar och minskar kostnaderna inom organisationen. Fler och fler organisationer inser vikten av att införa ett fungerande miljöledningssystem i sina verksamheter. Investeringen i ett fungerande miljöledningssystem brukar redan ha betalat tillbaka sig självt efter bara några år. En granskning genomfördes av Värnamoverkstadens dokument och rutiner i det nuvarande miljöledningssystemet, denna granskning har sedan redovisats genom kommentarer och förslag till förbättringar. Resultatet av granskningen visade att det finns vissa områden i miljöledningssystemet som inte helt uppfyller standardens krav. Som exempel, säkerställandet av hänsynen till de betydande miljöaspekterna, där miljöledningssystemet upprättande, införsel och underhållning inte har uppfyllts. En lista över de betydande miljöaspekterna skall finnas dokumenterad. Andra viktiga krav som standarden ställer är krav om övergripande och detaljerade miljömål. Dessa krav är inte fastställda, införda och underhållna. Till miljömålen skall det även finnas handlingsplaner, vilket inte finns dokumenterat. Verkstaden skall enligt kraven från standarden säkerställa att mätning av miljöprestanda sker på ett riktigt sätt. En rutin över detta krav hittades inte under granskningen. Slutsatsen av granskningen är att de flesta krav som standarden ställer på Värnamoverkstadens miljöledningssystem är uppfyllda. För att lyckas med en certifiering skall verkstaden speciellt titta över kraven som rör de betydande miljöaspekterna och de övergripande och detaljerade miljömålen, eftersom dessa är så vitala genom hela miljöledningssystemet. Dock får inte de andra kraven som inte är uppfyllda ställas åt sidan.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur synen på mediernas självsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter från de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fått svara på frågor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillräckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen främst vilar på är hämtad från medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger också en kort förklaring till hur makten hänger ihop med förtroendet, utifrån Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frågan om hur lagstiftning kontra självsanerande system kan påverka förtroendet. Här tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning. Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det självsanerande systemet då det håller en skärpt lagstiftning borta och leder till "justare medier". I svaren lyfts även ekonomiska aspekter kring systemet av flera intervjupersoner, exempelvis att det självsanerande systemet möjliggör en prövning av publiceringar gratis. Samtidigt menar flera av de intervjuade att systemet är krångligt för allmänheten. Det finns också en skillnad i synen på systemet mellan granskare och granskade. De som granskar media nämner i högre grad mediernas makt som en orsak till att de är viktiga att granska och representanterna från nyhetsmedierna nämner oftare att granskningen är viktig för mediekonsumenternas förtroende. Viktigt att poängtera är att arbetet med uppsatsen och insamlandet av empirin påbörjades hösten 2008. Av olika skäl har analysen och den kompletta uppsatsen färdigställts hösten 2011. Detta innebär att flera av de intervjuade har bytt position, men detta framgår med tydlighet i uppsatsen.

Title: “We become like a little ambassador in the country of Facebook” – an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (“Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det” – En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook) Number of pages: 34 (46 including enclosures) Author: Nina Willén Tutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies C Period: Fall 2010 University: Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view. Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method. The informants are delegates from the editorial staff of the Swedish National Radio’s channels P3 and P4. Main results: Even though Facebook is a good tool for spreading information and getting in touch with people, it still is a commercial network and that cannot be forgotten. Companies use the surveillance structure of Facebook to collect information from their potential costumers so that the users can see tailored advertising on the site. The presence of the Public Service-based Swedish National Radio makes the users want to stay at Facebook and keep them entertained so that the companies can gather more information and thus earn more money. Keywords: Social networking, critical political economy, Facebook, surveillance, scrutinizing, communication, web 2.0, Public Service.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget. För att besvara syftet har vi genomfört två enkätundersökningar bland redovisningskonsulter och revisorer i Uppsalaområdet. Undersökningen tar sin grund i de bådas faktiska kontrollfunktion som i referensramen omfattas av kommunikation, granskning och rapportering samt ansvar. Det har visat sig att redovisningskonsulten har en mer kontinuerlig kontakt med det mindre aktiebolaget och att de båda utför granskningar av redovisningen. Det har dock visat sig att redovisningskonsulten inte har samma möjlighet att kvalitetssäkra redovisningen då bokslutsrapporten inte har tillräckligt med förtroende. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats om att redovisningskonsulten i dagsläget inte kan ersätta revisorns kontrollfunktion på grund av att kompetensspridningen är alltför bred vilket främst beror på att det inte ställts tydliga krav på yrkesgruppen.

<p>The purpose with this report is to make a contribution to Bodycote heat treatments workshop in Värnamo, how to introduce, establish and constantly improve its environmental system. The rapport will help Bodycote with there certifying in ISO 14001: s demand standard. Organizations who continuously work with environmental issues have a lot to gain. Two things an active environmental development process will convey are, building of thrust within the circle of customers, and great financial savings. An increasingly numbers of organizations realize the importance to introduce a functioning environmental system into their activity. The investment in a functional environmental system normally has a pay back time in just a few years.</p><p>A perusal was carried out of the current documents and routines in the environmental system of the workshop. This perusal has later been presented through comments and by proposals to improvements. The result of the perusal showed that there are certain areas of the environmental system that not are properly fulfilled by the standard demands. For example the guaranteed concern for the important environmental aspects, when the system is established, introduced and supported. The problem is rooted in the lack of information documented by the organization. There shall be a list documented over the most important environmental aspects.</p><p>Other important demands that the standard proclaim, is the comprehensive and the detailed environmental goals. These goals are not established, introduced or supported. Each environmental goal shall have an achievement plan, plans that are yet not active or documented. According to the demands in standard, the workshop shall guarantee that the measurement of environmental performance is performed in a proper way. A routine on these demands was not found during the perusal.</p><p>The conclusion of the perusal is that the most of the criteria’s in the standard is fulfilled by Värnamo workshop. To succeed with the certifying, the workshop shall especially look at demands concerning the important environmental aspects, the comprehensive and the detailed environmental goals. These demands are vital through out the whole environmental system. However, the other demands that are not fulfilled are also important.</p> / <p>Syftet med denna rapport är att bidra till att Bodycote Värmebehandlings AB:s verkstad i Värnamo skall klara av att införa, upprätta och ständigt förbättra sitt miljöledningssystem för att senare klara av en framtida certifiering inom ISO 14001:s kravstandard. Organisationer som arbetar kontinuerligt med miljöfrågor har mycket att vinna. Tre saker ett aktivt miljöarbete ofta medför är att organisationen bygger upp ett förtroende hos sin kundkrets samt att man effektiviserar och minskar kostnaderna inom organisationen. Fler och fler organisationer inser vikten av att införa ett fungerande miljöledningssystem i sina verksamheter. Investeringen i ett fungerande miljöledningssystem brukar redan ha betalat tillbaka sig självt efter bara några år.</p><p>En granskning genomfördes av Värnamoverkstadens dokument och rutiner i det nuvarande miljöledningssystemet, denna granskning har sedan redovisats genom kommentarer och förslag till förbättringar. Resultatet av granskningen visade att det finns vissa områden i miljöledningssystemet som inte helt uppfyller standardens krav. Som exempel, säkerställandet av hänsynen till de betydande miljöaspekterna, där miljöledningssystemet upprättande, införsel och underhållning inte har uppfyllts. En lista över de betydande miljöaspekterna skall finnas dokumenterad.</p><p>Andra viktiga krav som standarden ställer är krav om övergripande och detaljerade miljömål. Dessa krav är inte fastställda, införda och underhållna. Till miljömålen skall det även finnas handlingsplaner, vilket inte finns dokumenterat. Verkstaden skall enligt kraven från standarden säkerställa att mätning av miljöprestanda sker på ett riktigt sätt. En rutin över detta krav hittades inte under granskningen.</p><p>Slutsatsen av granskningen är att de flesta krav som standarden ställer på Värnamoverkstadens miljöledningssystem är uppfyllda. För att lyckas med en certifiering skall verkstaden speciellt titta över kraven som rör de betydande miljöaspekterna och de övergripande och detaljerade miljömålen, eftersom dessa är så vitala genom hela miljöledningssystemet. Dock får inte de andra kraven som inte är uppfyllda ställas åt sidan.</p>

Tillkännagivanden från riksdagen till regeringen är ett statsvetenskapligt ämne inom svensk politik som är bristfälligt studerat. Syftet med denna beskrivande studie är att öka kunskapen om tillkännagivandet och vilka funktioner det fyller. Den grundläggande frågeställningen bryts ned till tre preciserade delfrågor om innebörden av begreppet tillkännagivande, hur man använder sig av det och hur man förhåller sig till det. För att placera forskningsproblemet i sitt sammanhang utgår jag från begrepp inom parlamentarisk demokrati och relationen mellan riksdag och regering. Delfrågorna undersöks genom litteraturgranskning och genom metoden kvalitativ textanalys med inriktning klassificerande analys. Som kompletterande metod till kvalitativ textanalys har samtalsintervjuer genomförts. Genom kvalitativ textanalys undersöks fyra tillkännagivanden samt regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen som avser svar på de fyra tillkännagivandena. Samtalsintervjuer genomförs med två tjänstemän vid utskottskanslier och med två politiska sekreterare vid socialdemokraternas respektive moderaternas partikanslier i riksdagen. Resultatet visar att riksdagens tillkännagivanden till regeringen är uttalanden av riksdagen i obestämd beslutsform som inte är bindande konstitutionellt men däremot politiskt bindande för regeringen genom en tradition av konstitutionell praxis. En av tillkännagivandets funktioner är möjligheten för riksdagen att uttala sig i denna form. Det som utgör en möjlighet för riksdagen kan i förlängningen bli politiskt bindande för regeringen och bidra till att riksdagen indirekt stärker sin makt. Genom att använda analysnivåerna individ-, parti- och parlamentarisk nivå visar resultatet att aktörer på olika nivåer använder tillkännagivanden som ett verktyg för olika syften. En annan av tillkännagivandets funktioner är att användas som verktyg för att kunna lyfta, kanalisera upp, ett förslag från en lägre individ- eller partinivå till den parlamentariska nivån där korrespondensen av skrivelser mellan riksdagen och regering sker.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet. Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet. Resultatet visade att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen beroende på klientens branschtillhörighet. Studiens slutsats är att väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet genom att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen i de undersökta branscherna. Studiens bidrag: Studien ämnar ge insikt i att förklara hur väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet. Tidigare studier har inte undersökt variabler i faktorn bransch som påverkar väsentlighetsbedömningen, vilket denna studie har tagit hänsyn till. / Background: The lack of guidance on materiality assessments leaves a large space for the auditors’ professional judgment in assessing materiality. The auditor must use professional judgments on materiality assessments, especially with regard to the clients’ industry affiliation, giving rise to inconsistent materiality assessments. Aim: The aim of this study is to explain how the auditors’ materiality judgments are influenced by the clients’ industry affiliation. Method: The study uses a positivistic approach and uses a combined approach of both qualitative and quantitative methodology. The study used pre- and post interviews and a questionnaire survey. The data was collected via SurveyMonkey and handled and analyzed in SPSS. Result and conclusion: The auditors professional judgment used in materiality assessments give rise to differences in materiality assessments. The differences may be partly explained by the clients’ industry affiliation as there are no specific guidelines that cover materiality assessments specifically for clients with different industry affiliations. The result of this study showed that the auditors do not put an equal amount of importance on the same components of the assessment in regards to the clients’ industry affiliation. The study concludes that the assessment will be influenced by the clients’ industry affiliation since the auditor does not place as much importance on the same components of the materiality assessment in the surveyed industries. Contribution of the thesis: The study aims to provide insight to explain how the assessments will be influenced by the clients’ industry affiliation. Previous studies have not examined the variables in the factor industry that affect materiality assessment as this study has taken into account.