Syfte: Utifrån idégrunderna från CSR är syftet att utveckla en samlad modell om de mest utmärkande utmaningarna med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor, med fokus på implementering, granskning och kommunikation. Metod: Studien baseras på vetenskapsteori från hermeneutiken och socialkonstruktivismen. Forskningslitteratur har analyserats och olika aspekter har brutits ut till en teoretisk referensram. Studien utfördes med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer är ett specifikt metodval. Det empiriska materialet har genomgått en urvals- och insamlingsprocess. Vidare har materialet bearbetats och tematiserats i samspel med teorin. En abduktiv och iterativ process påverkade forskningsprocessen genom en växelverkan mellan teori och empiri. För att säkerställa studiens kvalité präglades utförandet av kvalitetskriterier. Metoden resulterade i en strukturering och kategorisering av utmaningar i företags styrning. Resultat & slutsats: Studiens resultat ges i en strukturerad och kategoriserad samlad modell över utmaningar. Detta genom en förankrad empirisk begreppsram som sammanställts med teoretiskt ramverk om utmaningar med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor. Examensarbetets bidrag: Ett teoretiskt bidrag ges genom konceptualisering och en samlad teoretisk modell. Större kännedom om olika utmaningar presenteras för att underlätta hantering eller föreslå åtgärder för företag att styra hållbart. Detta görs genom nya strukturerade kategorier och en förankrad begreppsram från empirin. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på studiens resultat föreslås att fortsatt forskning utvecklar modeller med samma utgångspunkter och grunder. Förhoppningsvis kan det uppnås genom förbättrad strukturering av implementering, granskning och kommunikation med ekologiskt ansvarstagande inom leverantörskedjor, samt genom nya eller befintliga utmaningar. / Aim: Based on concepts from CSR, the purpose is to develop a comprehensive model of the most distinctive challenges of ecological responsibility in supply chains, with a focus on implementation, auditing and communication. Method: The study is based on hermeneutic theory and social constructivism. The analysis of the scientific research has resulted in a theoretical frame of reference, where different key aspects are pointed out. The chosen method was a qualitative approach with semi-structured interviews. The empiric data has undergone an adaptation process and been systematized in relation to the theory. An abductive and iterative process influenced the research and working process through an interaction between the theory and the empirical data. To ensure the quality throughout the study, quality criteria were used. The method gave a structuring and categorization of challenges for corporate governance. Result & conclusions: The study's results are given in a model of challenges, through an established conceptual framework from empirical data. The theoretical framework presented challenges with ecological responsibility in supply chains. Contribution of the thesis: The study contributes theoretically with a conceptualization and a combined theoretical model. A greater knowledge of challenges is given to facilitate methods for sustainable management through new structured categories and conceptual framework from empirical data. Suggestions for future research: The study suggests that future research focus on developing models with the same starting points and bases. Through an improved structuring of implementation, auditing and communication with ecological responsibility in supply chains, and through new or existing challenges, this can hopefully be achieved.

<p>Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.</p><p>I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.</p>

"… en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Så definieras enligt Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling. Det handlar om att företag låter balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor i sin verksamhet. Tre ansvarsområden som på senare tid kommit att spela en allt mer betydande roll i såväl företag som samhälle. I Sverige lyder våra statligt ägda bolag under direktiv att redovisa sitt beaktande av ovanstående ansvarsområden i form av en hållbarhetsredovisning vilken dessutom ska kvalitetssäkras av oberoende tredje part. Studien syftar till att beskriva och förklara vilka upplevda fördelar ovanstående direktiv frambringar. Vidare vill vi beskriva om de bolag som låter utföra kombinerad granskning upplever fördelar i större utsträckning än de som enbart låter utföra översiktlig granskning. Med hjälp av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod avser vi förklara huruvida upplevda fördelar kan likställas med de incitament diverse teorier menar driver bolag att rapportera hållbarhetsarbete. Resultatet visar att granskningen upplevs bland bolagen medföra fördelar oavsett granskningsprincip. Några större signifikanta skillnader har dock inte kunnat konstateras; varken avseende skillnader i upplevda fördelar eller fördelaktighet utifrån nyttjad granskningsprincip. Däremot kunde signifikanta skillnader påvisas i huruvida omsättningen varit påverkande faktor vid implementering av hållbarhetsrapportering. Dessutom framkom att bolag som rapporterat längre upplevde effektiviserade processer i större mån. / "… development that meets the needs of the present world without compromising the ability of future generations to meet their own needs". The above quote is how The Brundtland Report defines sustainable development. It is all about the importance of companies implementing and balancing economic, social and environmental dimensions. Lately these fields of responsibility have become a more and more important function for businesses as well as in society. In Sweden, governmentally owned companies are under the obligation to report their consideration of the above mentioned fields of responsibility. Furthermore the obligation also includes ensuring the quality of the sustainability report. The purpose of this thesis is to describe and explain advantages companies perceive with the governmental obligation. In addition to this, the thesis intends to describe whether companies with an audit engagement review are able to emphasize advantages to a greater extent than companies with a review engagement. By means of qualitative and quantitative inquiry we explain whether perceived advantages can be placed on a level with those incentives various theories consider to drive companies into reporting sustainability or not. Results of the study indicate that the review assignment results in perceived advantages irrespective of which review engagement that have been used. Any significant differences were however not able to state; neither between perceived advantages or advantageous because of applied review assignment. However we did find significant differences when it comes to businesses yearly turnover and its impact when deciding whether to begin sustainability reporting or not. We also found that companies that have used the sustainability report for a longer time, before the governmentally obligation, were able to bring out more effective processes as an advantage to a greater extent than companies that quite recently started reporting sustainability.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.

The purpose of this essay is to analyse how medial representations in a specific cultural debate expresses thoughts about gender, power and speech. The debate in question took place in Sweden 2010 and was about an inspection of sexual harassments in the Swedish acting area, made by Sveriges Radio, Ekot. This essay examines the made representations of the debate, with a feministic point of view and concludes that a male gaze shapes the form of speech and gives the debate a discourse sort of reasoning about gender. The special discourse formatted in the examined area contains a certain conception of power and the structure of power, which is also explained by the male gaze and the meaning of post-feminism.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligt critical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer. Materialet består av 50 stycken kritiska händel-ser varav 47 händelser redovisas i tabeller under resultat och analys samt kopplas till miljöte-rapeutisk teori och tidigare forskning. I materialet framkommer sex stycken kärnproblem: hot och våld, yrkesroll och arbetsgrupp, alkohol och narkotika, bryter mot verksamhetens struk-tur, ungdomar mot arbetsgruppen samt förändring hos enskild ungdom. Analysen av resultatet visar på att samtliga lösningar i utvärderingen är förankrade i miljöterapeutisk teori. / The purpose of this study is to evaluate an institution which carries out milieu and individual therapy regarding youth. Furthermore, the purpose of this study is to evaluate the way of working in critical situations according to critical incident-method. Therefore, the author found the following questions relevant to this evaluation: Which sort of critical situations arise according to employee’s experiences? How can we solve these critical situations within the operation? Are the solutions of these critical situations anchored to the milieu therapeutic theory? The evaluation is based upon information from 9 respondents, of which one of the respondents is the evaluator’s writer. The collected information represents observation, question formulas and supplementary interviews. The material consists of 50 critical situations in which 47 situations account for tables under the result of analysis plus connection to the milieu therapeutic theory and earlier research. In the material 6 core problems emerge: threats and violence, occupational roll, and work groups, alcohol and nar-cotics break towards the operational structure, youth towards work groups and shifts in indi-vidual youths. The result shows that all solutions are supportive of the milieu therapeutic theory.

Hållbarhet har varit föremål för debatt de senaste decennierna. Företag har i olika stor utsträckning hängt med och anpassat sig till utvecklingen, fler och fler väljer att hållbarhetsrapportera. Med tiden kommer alltfler krav från samhället som företagen anpassar sig efter och en relativt ny trend som går att urskilja är den om extern granskning av hållbarhetsrapporter. Plötsligt räcker det inte längre med att enbart hållbarhetsrapportera utan det ska dessutom finnas en tredjepartsgranskning. Det vi kan se är att allt fler börsnoterade bolag låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. Syftet med denna studie är att studera varför börsnoterade bolag på OMX Nasdaq Stockholm, som hållbarhetsrapporterar enligt GRI, låter sina hållbarhetsrapporter bli granskade av en extern part. Studien är av kvalitativ karaktär och består av åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut med utgångspunkt i att de ska vara ansvariga för hållbarhetsrapporteringen i bolagen vilken har utvecklats i enlighet med GRI:s riktlinjer. Studien visar att legitimitetsteorin, intressentteorin och den institutionella teorin kan förklara varför de börsnoterade bolagen i studien låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. De svar som respondenterna har givit har bekräftats av teorierna. I studien kunde vi se att majoriteten av bolagen motiverar den externa granskningen på liknande vis. Trovärdighet, transparens och kvalitet är de faktorer som framstår som de största anledningarna till extern granskning. En annan slutsats som kan dras är att många av de studerade bolagen motiverar den externa granskningen med att intressenter värdesätter detta vilket leder till att många bolag väljer tredjepartsgranskning. Avslutningsvis framkommer det även att den externa granskningen av hållbarhetsrapporten inte enbart bidrar med något externt utan även internt i form av interna förbättringsområden, vilket motiverar börsnoterade bolag i denna studien till att låta hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. / Sustainability has been the subject of debate in recent decades. Many companies have more or less been involved in the development, and we have increasingly seen companies begin with sustainability reporting. Companies have more or less adapted to the development. More and more companies choose to report for sustainability. The demands from the society are increasing with time. Companies adapt to these demands and a relatively new trend that can be seen is the external review of sustainability reports. Suddenly, it is no longer sufficient to solely report sustainability, but there is also a need for a third party review. What we can see is that more and more listed companies allow their sustainability report to be reviewed by an external party. The aim of this study is to examine why listed companies on OMX Nasdaq Stockholm, of which report for sustainability in accordance with GRI, let their sustainability reports be externally reviewed by an external party. The study is qualitative in nature and contains eight semi-structured interviews. Respondents were selected on the basis that they should be responsible for sustainability reporting in the companies, of which has been developed in accordance with GRI guidelines. The study shows that legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory can explain why the listed companies in this study let their sustainability report be reviewed by an external party. The answers that the respondents have given have been confirmed by the theories. The study shows that the majority of companies motivate the external review in a similar manner. Credibility, transparency and quality are the factors that appear to be the main reasons for external reviewing. Another conclusion that can be drawn is that many companies motivate the external review with saying that stakeholders value it, which leads to many companies choosing third party review. Finally, it is also found that the external review of the sustainability report not only contributes with something externally but also internally in terms of internal improvement areas, which motivates the listed companies in this study to allow the sustainability report to be reviewed by an external party.

Denna uppsats syftar till att undersöka den kris som uppstod kring H&amp;M:s textilförbränning 2017 genom att analysera medierapporteringen samt en intervju ur Uppdrag granskning. Uppsatsens problemställningar har undersökt hur denna kris uppkom samt vilka faktorer som låg till grund för denna. Den teoretiska tyngdpunkten är issues och issues management, hållbar kommunikation, förväntningssamhället (Nextopia) samt agenda setting. I resultatet presenteras en analys av den kodade medierapporteringen och intervjun utifrån en tematisk samt diskursanalytisk metod där materialet har tematiserats till att kretsa kring miljö, etik och ansvar samt källhantering. Miljöaspekten är inriktad mot konsekvenser av textilproduktion och etik och moral har visat sig vara en betydelsefull faktor för krisskadandet. Gemensamt för samtliga artiklar är att de är någorlunda presenterar en samstämmig bild av H&amp;M:s textilbränning och att detta var en bidragande faktor till krisen. Slutligen visar uppsatsen på att vi har en rad förväntningar på media samtidigt som vi har förväntningar på H&amp;M som företag, vilket tillsammans bidrar till krisskapandet. Mediernas uppbyggnad och syfte påverkar även att rapporteringen inte alltid är rationell. Det kan även vara problematiskt att förutspå hur förtroendekapital som skapas via PR-aktiviteter kan komma att tolkas i en framtida kontext. Agenda setting är ytterligare en bidragande orsak till krisskapandet och varför vissa händelser hamnar på mediernas agenda. Gränsen mellan hållbar och ohållbar kommunikation är inte alltid helt spikrak och genuint hållbar kommunikation kan endast legitimeras av organisationer med hållbara strategier och affärsmodeller.

Aim and research questions: The aim of this study was to investigate the effects of rapid weight loss (RLW) in relation to physiological aspects, psychological aspects, and sport specific performance through a systematic review. This study further aimed to investigate what methods are being used when studying the effects of RWL. To examine the above the following research questions have been used: what physiological and psychological effects can be found in concurrence with RWL, how does the effects of RWL impact sports performance, and what methods are recurrently being used when studying the effects of RWL? Method: For this purpose a systematic review was conducted using three databases; PubMed, Cochrane Library, and SPORTDiscus. Out of 1163 screened articles 20 of them were included in the review. Further analysis was conducted using Forsberg &amp; Wengströms quality evaluation for quantitative studies screening form and the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services Risk of systematic bias screening form. Results were later summarized and compiled. Result: The most evident finding was that the athletes suffer from dehydration with significantly elevated levels of Urine Specific Gravity, USG. In addition the utilization of RWL also have a negative impact on both cognitive functions and mood, it affects important central factors such as reaction time. However many of the negative physiological effects have been show to subside after 4-12 hours if adequate recovery measures are implemented. The foremost evident sport specific finding was a maintained or increased relative anaerobic peak power. Furthermore positive results in maintaining performance for factors such as; Counter Movement-Jump, clean, snatch, judo specific test, and balance test. Conclusion: Although athletes were found dehydrated performance was still maintained in sport specific factors. However, this systematic review also found an overall lack of quality within the studies conducted. Sufficient scientific evidence was not found to draw reliable conclusions, additional studies of higher quality are needed for future reviews. / Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att göra en systematisk granskning kring effekterna av snabb viktreducering (RWL) kopplat till fysiologiska aspekter, psykologiska aspekter, och idrottsspecifik prestation. Studien strävar sedermera efter att undersöka vilka metoder som vanligtvis används för att studera RWL. För detta användes följande frågeställningar: Vilka fysiologiska och psykologiska effekter kan påträffas i samband med RWL, samt hur påverkar effekter av RWL idrottsprestation, vilka metoder används återkommande för att studera effekterna av RWL? Metod: En systematisk granskning har utförts i tre databaser: PubMed, Cochrane Librairy, och SPORTDiscus. Utav 1163 screenade artiklar inkluderades 20 stycken i granskningen. Vidare analys bedrevs med Forsberg &amp; Wengströms kvalitetsgranskning för kvantitativa studier-formulär samt Statens beredning för medicinsk och social utvärderings Risk för systematisk bias-formulär. Resultaten summerades sedan och sammanställdes. Resultat: Det tydligaste resultatet var att idrottarna lider av uttorkning och signifikant förhöjda nivåer av Urine Specific Gravity, USG. Dessutom har nyttjandet av RWL negativ inverkan på både kognitiva funktioner och humör, det påverkar viktiga centrala faktorer som reaktionstid. Däremot har många av de negativa fysiologiska faktorerna avtagit efter 4-12 timmar om adekvata återhämtningsmetoder implementerats. Det främsta idrottsspecifika fyndet var en bibehållen relativ anaerob peak power. Därutöver syntes fler positiva resultat bibehållen prestation hos faktorer såsom; counter movement-jump, frivändningar, ryck, judospecifika tester, och balanstester. Slutsats: Trots att utövarna var dehydrerade bibehölls prestation i sportspecifika faktorer. Denna systematiska granskning fann emellertid också en övergripande bristande kvalitet inom de genomförda studierna. Tillräckliga vetenskaplig evidens har inte visat för att konkludera tillförlitliga slutsatser, ytterligare studier av högre kvalitet behövs för framtida granskningar.

Routines for the checking process of construction documents differ and a common standard is not used broadly in the construction business. Problems in the checking process can be solved differently between projects. Today the organization BEAst has developed a standard for the checking process. The standard is being used by large construction companies but not yet broadly among consultancies.This investigation has been carried out together with Sweco Sweden who today are working with implementing BEAsts standard in their business. Sweco has their own version which mostly is based on BEAsts standard. The purpose of this investigation is to present a more efficient way of working with the checking process. The investigation examines if its temporally and economically profitable to continue work with the application of the standard within Sweco.The investigation is based on interviews, a poll and a workshop. The result creates a bigger understanding of BEAsts standard and purpose and also how it is used in practice. The results show that preferences differ greatly in how the checking process should be conducted. At the same time, the results also show that awareness of BEAst's standard in Sweco is low. But the standard is well received by those who used it in their work.The standard solves many problems within checking processes such as communication and documentation and shows the way for a more digital construction industry, but there are also problems. One conclusion is that there is a risk with the version creating additional work to develop, implement and manage. Additional work that can possibly be avoided by using BEAsts standard directly. / Rutiner för granskning av bygghandlingar ser olika ut och en gemensam standard används inte brett i byggbranschen. Problem som dokumentation av processer, kvalitetssäkringar och kommunikation hanteras på olika sätt och kan vara annorlunda för varje projekt. Idag har branschorganisationen BEAst en standard för hur processer i granskning ska gå till. Standarden används av stora byggentreprenörer men ännu inte brett på konsultföretag. Denna utredning har genomförts tillsammans med Sweco Sverige som idag arbetar med att tillämpa BEAsts standard i sin verksamhet. Sweco har en egen variant som till stor del är baserad på BEAsts standard. Syftet med denna utredning är att uppmärksamma ett effektivare arbetssätt inom granskning och ge återkoppling på Swecos variant av standarden. Utredningen undersöker om det ur tids- och ekonomiska perspektiv är lönsamt att fortsätta med detta arbete som berör tillämpningen av standarden. Utredningen är baserad på metoderna enkät, intervju och workshop. Enkäten har besvarats av ett urval anställda på Sweco Sverige. De intervjuade är eller har varit verksamma som projektörer eller projekteringsledare i byggbranschen. En intervju har också genomförts med BEAsts ordförande. Workshopen genomfördes tillsammans med handledare som arbetar med att utveckla Swecos variant. Resultatet ger en större förståelse över BEAst standard och syfte och hur den används i praktiken. Resultatet visar att preferenser skiljer sig stort kring hur granskning ska utföras. Samtidigt visar resultatet också att kännedom om BEAsts standard inom Sweco är låg. Men standarden är väl mottagen av de som använt den i sitt arbete. Standarden löser många problem inom granskning som kommunikation och dokumentation och banar vägen för en mer digital byggbransch. Men det framkommer också problem, för vissa är standarden en stor omställning som kan skapa motstånd. Swecos egna variant är under utveckling och skulle vara svår att implementera i verksamheten då företaget är konsultbaserat. En slutsats är att det finns risk att varianten skapar merarbete för att utveckla, implementera och förvalta. Merarbete som eventuellt kan undvikas genom att använda BEAsts standard direkt.