Det kraftiga trafikflödet som finns i närhet till skolgården innebär stora risker för barnen. Buller och luftföroreningsnivåer som enligt naturvårdsverket är för höga för barn att vistas i samt tunga fordon i höga hastigheter som inte tar hänsyn till lekande barn. För att skolgården ska bli en trygg miljö för barnen så ramas tomten in med en landskapsmur. En mur som stänger ute gatans faror med sin stränga fasad men som mot skolgården bär upp ett böljande landskap. Skolgården känns trygg med sin tydliga riktning mot Anders Franzéns Lekpark. Då skolverksamheten är över på kvällarna kan därför skolgården lätt användas som en fortsättning på parken för områdets barn/ungdomar. Den böljande terrängen återför många naturliga egenskaper till den intetsägande marken. Den inbjuder till kreativitet och skapar för barnen en sinnerlig stark plats som de länge kan relatera till. Med hjälp av den adderade grönskan fungerar skolgården också luftrenande. Terrängen ger också barnen mer skolgårdyta att leka på. / The heavy traffic flow that lies close to the school yard implies major risks for the children. Noise and air pollution levels that according to the Swedish Environmental Protection Agency are too high for children to stay in as well as heavy vehicles at high speeds that do not take into account playful children. In order for the schoolyard to be a safe environment for the children, it is framed with a landscape wall. A wall that closes out all the dangers of the street with its strict facade, but against the school yard carries up a rolling landscape.The school yard is safe with its clear direction towards Anders Franzéns playground. As school activities are over in the evenings, the school yard can easily be used as a continuation of the park for the area’s children / adolescents. The rolling terrain returns many natural features to the ground. It invites creativity and creates a particularly strong place for children for a long time. With the help of the added vegetation, the school yard also operates air purifying.The terrain also gives the children more school grounds to play at.

The school has undergone a lot of changes the last couple of years. The pressure on students has increased as grades have generally fallen and in some areas very much. Studies point to the fact that many students in elementary school struggle a lot with the pressure they experience at school. At the same time, research from our discipline shows that new schools are often built without the new type of stools in mind. Researchers in both psychology and architecture believe that the built environment in school has an impact on the mental health of students. Kids in school are more exposed to the pressure and bullying of other students in some specific environments than others. These, in many cases, can be removed by better architecture. At the same time as grades generally drops, grades also increase in certain areas and at specific schools around the country. Studies show that there is a clear relationship between areas with high middle income and high grade students. Research also shows that segregation in school is bad for the students mental health, whether it concerns a school with a high or low average grade. Stockholm city plans a new district for approx. 15,000 inhabitants at Årstafältet. Old buildings will be side by side with new houses, and income variations will increase in the area. Here a school will be built, a school with space for everyone. This project is the result of a number of rules, a framework for the design. These rules were set before the design work started and all decisions taken on the road in some way relate to a number of these rules. This project is a physical translation of a school that was drawn from these rules. Design work has been secondary throughout the design process. Of course, the rules do not exclude good architectural quality, but the project is an investigation into what happens when the shape is a product of a concept. / Skolan har de senaste åren genomgått stor förändring. Pressen på elever har ökat i takt med att betygen generellt har sjunkit och i vissa områden väldigt mycket. Studier pekar på att många elever i grundskolan hemmas av press de upplever i skolan. Samtidigt visar forskning från vår disciplin att nybyggda skolar i många fall byggs utan hänsyn till skolans förändring. Forskare inom både psykologi och arkitektur menar att den byggda miljön i skolan har påverkan på elevers psykiska hälsa. Elever utsätts för press och mobbning av andra elever i mer vissa specifika miljöer. Dessa går i många fall att bygga bort.  Samtidigt som bytygen generellt sjunker ökar också betygen i vissa områden och på specifika skolor runt om i landet. Undersökningar visar att det finns en tydlig relation mellan områden med hög medelinkomst och elever med bra betyg. Forskning visar att segregation i skolan är dåligt för elevers psykiska hälsa oavsett om det gäller en skola med höga eller låga medelbetyg.  Stockholms stad planerar en ny stadsdel för ca. 15.000 invånare vid Årstafältet. Gammal bebyggelse kommer att stå sida vid sida med nya hus och inkomstvariationerna kommer att öka inom området. Här ska en skola byggas, en skola med plats för alla. Detta projekt är ett resultat av ett antal regler, ett ramverk för gestaltningen. Dessa regler sattes upp innan gestaltningsarbetet startad och alla beslut som tagits på vägen förhåller sig på något sätt till ett antal av dessa. Projektet är en fysisk tolkning av en skola som i första hand ritats ur dessa regler. Designarbetet har under hela gestaltningsprocessen varit sekundärt. Givetvis utesluter inte reglerna god form, men projektet är en undersökning i vad som händer när formen är en produkt ur ett koncept.

Förskola och F-3 i Solvallastaden Mitt projekt gör trappan till något mer än bara en transport, istället blir den en informell och spännande plats i mitten som knyter ihop våningarna till en sammanhållen skola och verksamhet.  Trapprummet är det multifunktionella navet och ett naturligt centrum i skolan. Där finns möjlighet att röra sig både horisontellt och vertikalt, att sitta, samlas, klättra eller blicka ut och spana över rummet. För små barn är det en möjlighet att komma högre upp, samtidigt som avsatserna erbjuder små egna platser att vara på för lek och möten.  Förskolan med fyra avdelningar finns i den mindre delen av skolan, och F-3 med fritids för åtta klasser placeras i den större huskroppen. Rum och funktioner är organiserade runt trapporna som blir naturliga mötesplatser. I förskolan finns entréer på två plan, och fyra avdelningar som kan korsas i mitten.  Byggnadens bärande system med synliga limträpelare bildar diskreta rumsavdelare och ger fria fasader möjlighet till stora fönster, vilket i kombination med taklanterniner över trapporna ger ljusinsläpp till skolans alla rum. Mot gatan i norr finns matsal och sporthall som kan hyras ut kvällstid, och i söder öppnar sig skolgården mot parkstråk och skog där barnen kan komma direkt till naturen för utforskning, lek och rörelse. / Preschool and lower elementary school in Solvallastaden My project allows the staircase to be more than just transportation, instead it becomes an informal and interesting space in the middle which ties the floors together into a cohesive school. The staircase with its surrounding open room is the multifunctional center and natural meeting spot in the building. You can move both horizontally and vertically, sit down, gather for a lecture or show, climb, look out or spy across the room. For small children it provides the opportunity to reach higher, while the ledges can become small spaces to play and meet. The preschool with four units is located in the smaller part, and the older children have eight classrooms and after school-spaces in the larger building. Rooms and functions are organized around the central stairs. The preschool has entrances on both floors with the four units joined in middle.  The building’s construction with free load-bearing glulam pillars makes for a flexible structure and possibility for large windows. Open facades and roof lanterns over the staircases provide light for all rooms. Towards the street to the north there is a dining hall and large gym which can also be rented by external groups outside of school hours, and to the south the yard opens up towards a park and a forest where the children have easy access to nature for exploration, play and exercise.

Med skolan visar samhället barnet vad världen är. Ett kontor, en industri, en anstalt? Det vill inte jag. Barnens stad i Solvalla ska vara en fristad, en plats där förskolebarn och skolbarn kan utvecklas i en trygg, varm och välkomnande miljö som de känner är deras värld i världen. I tolkningen av det givna programmet har jag strävat efter en organisk struktur med rumsplaner som celler i en växande organism. I den yttre gestaltningen har jag strävat efter expressiva, uppbrutna träkroppar kontrasterande den planerade omgivningen. Stadsmetaforen har också väglett organisationen av de olika funktionerna, med ett centralt torg för skolan som helhet och mindre torg för varje årskurs för samvaro, undervisning och utställningar. I projektet har jag prioriterat markkontakt, en mindre skala vad gäller rumsstorlekar och avstånd, en sund miljö i fråga om ljud, ljus och luft, kopplingar till omkringliggande grönska och hållbara byggnadsmaterial. Medan byggnadskropparna håller sig inom den tilldelade tomten tas intilliggande friytor i anspråk för att skapa en varierad utemiljö med möjlighet till lek och idrott. Förskolan är skild från skolan för att skapa en avskild trygghet i den stora helheten. Förskolan är riktad dels mot gården och dels mot naturen, medan skolan är riktad dels mot gården och dels mot staden för att visa skolans funktion som brygga mellan natur och samhälle. / A school is society’s way of teaching children what the world is like. Is it an office, a factory, an institution? I hope not. In City of Children, a combined preschool and school for children aged one to ten, I wanted to create a refuge and a place where school children can develop in a safe, warm and welcoming setting that they can identify as a world of their own within the larger world. In the floor plans, I have strived for an organic, expansive expression, where the rooms are like cells in a growing organism. In the exterior appearance, I have strived for a city-like, differentiated expression, where different rooms and parts of the buildings are given different outward identities. The preschool is located in a separate building, connected to the rest of the school through a basement floor. The preschool also has a separate schoolyard facing the surrounding green spaces, whereas the school, for children aged six to ten, is facing the a park and the street. Apart from giving the outward appearance, the city metaphor has guided the organization of functions within the school, with a central plaza between the school and preschool and smaller plazas for the different grades. The gymnasium is located partly below ground and can double as an auditorium.

Uppgiften var att designa en grundskola för ca 300 barn vid Solvalla travbana. Grundskolan skulle även ha en förskoleavdelning. I nuläget så är området relativt öde, med endast en kebabresturang, en körskola och Solvalla travbana. Under dagtid då inte travbanan är aktiv så är området helt tomt på människor. Det finns även gott om skogsområden och en höjd som det finns ett radartorn på. I nära anslutning till området så finner man Bromma blocks, Bromma flygplats och Sundybergs Centrum. Denna oexploaterade yta har gjort att det länge har funnits ett intresse till att göra något på platsen. Förslaget har en väldigt öppen miljö, både inomhus och utomhus. Rundade hörn och en bågform längst vägen utav träpaneler gör att grundskolan ser ut att vara ändlös och levande. Dessutom så bidrar det till det estetiska uttrycket. I mitten av skolan så finner man en tunnel som leder ut från vägen till gårdsplanen. Längst vägen så är även de tre övre planen utskjutna från källarplanet vilket bidrar till att det dels bildar en större yta för buskar samt att det ser ut som att byggnadens kropp leviterar. Eftersom att våningsplanen har en höjd på 3 meter så blir även fönstren högre (2,5 meter). På källarplan så finner man idrottshallen, det gemensamma kapprumet för grundskolan, fläktrummet och huvudentren till skolan. Vid plan 1 så finner man matsalen, ingången och förskolans första plan. Vid plan 2 så finner man årskurs 1 och 2 till grundskolan och de två resterande avdelningarna till föskolan. Vid plan 3 så finner man årskurs 3 och 4 samt en fridtidsavdlening samt en balkong.

Detta examensarbete som du håller i handen berör övergången från grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete är att se hur en grupp lärare och elever uppfattar betyget G.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstå hur människor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förståelse och livsvärden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lärare från gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever.I och med denna studie har jag kommit fram till att det är svårt för elever att få extra stöd. Det är inte självklart att de får det även om lagen säger att det är ett måste. Att bli betygsatt eller bedömd är viktigt för eleverna vad det än blir för betyg.Förslag till fortsatt forskning skulle vara svårigheterna att få extra stöd även om eleverna har rätt till det. / Jogersten, Linda. (2005) Lärares och elevers uppfattning om betyget G. Teachers and students opinion about the grade G. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik. Samtidigt framkom det genom undersökningen att pedagogerna använde sig av dramapedagogik främst när de skulle arbeta med emotionellt baserade kunskaper så som känslor och samspel. Många av pedagogerna pratade sig varma om att använda sig av dramapedagogik för att hjälpa och träna barnen att våga saker, oavsett om det var att redovisa någonting eller våga visa sina känslor. I stort sett kände pedagogerna att de kunde använda dramapedagogik i det mesta som kan göras inom skolans värld.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan. Alla informanterna upplevde att det fanns ett gott samarbete mellan de båda skolgångarna, men när de sen skulle redogöra hur det samarbetet såg ut så svarade två av tre att alla elever på skolan integrerades vid få tillfällen per läsår. En informants skola hade något mer samarbete och alla tre tycker att det är positivt att elever möts tidigt. Då ser de hur verkligheten ser ut och det blir ett naturligt bemötande. Med hjälp av relevant litteratur har jag analyserat intervjusvaren och kom då fram till att för att uppnå en skola för alla måste skolgången se olik ut för olika elever. Skolgången måste individanpassas och resurserna måste fördelas på ett sätt där de elever som kräver mest också får mest. En av konsekvenserna av en utbildning i särskolan är att eleverna har mycket svårt att komma ikapp kunskapsmässigt vilket leder till att det blir problematiskt om eleven vill vidareutbilda sig och även när eleven, som vuxen, skall söka arbete.

Under min studietid har jag noterat att design av många ses som en ”uppstyrd” form av konst, förknippad med konsumtion, status och sterila miljöer, långt från min egen kaosartade, tillsynes maniska tillverkning. Detta i kombination med mina funderingar kring rolluppdelningar och bristande stimulans i klassrumsmiljön för både lärare och elever har lett till ett undersökande arbete om att finna en undervisningsmetod för att bryta upp mönster ochlära ut en mer avslappnad attityd till att designa. Jag har intresserat mig för ”görandet” som metod, alltså den aktiva handlingen, för att genom Deweys beskrivning av tysta kunskaper och instinktivt samarbete i kombination med Radikalslöjdandetanken, de bakomliggande värderingarna till radikalslöjd, förmedla detta. Frågeställningen har varit: På vilket sätt kan man använda radikalslöjdandetanken iförutsättningslösa projekt som undervisningsmetod? Jag har genomfört ett aktionsforskningsprojekt där jag under en workshop samarbetat med och studerat en skolgrupp i åldern 11-16 år. Tillsammans har vi med slumpens hjälp tagit oss till en plats i skogen där vi byggt en koja av det material som vi hittat på platsen i radikalslöjdandets anda. Workshopen har med olika medel varit förutsättningslös och öppen. Ingen har vetat hur det färdiga resultatet skulle bli i enlighet med Deweys teorier om vad som händer med våra sinnen när vi tvingas röra oss utanför våra invanda mönster. Under samarbetet har jag studerat deltagarnas interaktion, dialog, upptäckter och lekar för att bygga vidare på i senare undervisning. Jag har tänkt på mina frågor och de har tänkt på sina. Jag upptäckte uppbrutna rollfördelningar i gruppen, intresse av skogen och av kojbyggande, att spontana lekar och instinktiva samarbeten uppstod, nya kunskaper, lektionsidéer och inspiration. Och att eleverna visst kan designa, speciellt om man inte kallar det design. Radikalslöjdandetanken som undervisningsmetod är alltså fullt användbar och går att kopplatill flera av skolans uppdrag. Resultatet har jag sedan redovisat i min skriftliga del och i min visuella gestaltning i form avbilder och en liten film från workshopen samt en tankekarta över tänkbara fortsättningar.

I läroplanen för grundskolan står det att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att alla elever får den utmaning de behöver i skolan för att utvecklas. Studiens syfte är att få mer kunskap kring hur lärare på lågstadiet planerar och utmanar för de högpresterande elevernas skrivande. Detta är ett forskningsområde som har stor brist på forskning. För att besvara studiens frågor intervjuades fyra lärare som undervisar i årskurserna ett till tre. Dessa intervjuer analyserades sedan tematiskt utifrån lärandets fyra zoner. Resultatet visade att samtliga lärare har en gemensam bild över vilka elever som anses vara högpresterande. Lärarna berättade att de försökte nå fram till de högpresterande eleverna och utmana dem. Under intervjuerna berättade lärarna att de inte hade nog med tid för att planera utmanande aktiviteter för de högpresterande eleverna.