Forskningen som ingår i den här studien undersöker effekten av att använda reciprocal teaching för, i huvudsak, lässvaga elever för att utveckla deras läsförståelse. I den tidigare forskningen som ingår i studien jämförs olika elevgrupper som arbetar utifrån fyra olika arbetssätt. Dessa arbetssätt innefattar reciprocal teaching, en annan läsförståelsemetod, enbart samma material eller att eleverna endast deltar i den ordinarie läsundervisningen. Syftet med analysen är att undersöka hur reciprocal teaching kan utveckla lässvaga elevers läsförståelse. Metoden som används till den här studien är en systematisk litteraturstudie. Olika sökord och kriterier har formats utifrån den gällande frågeställningen, som sedan har använts för att systematiskt söka efter relevant tidigare forskning. Genom analysen av de forskningsartiklar som ingår i studien, kan man se att reciprocal teaching är en gynnsam metod för att utveckla lässvaga elevers läsförståelse oavsett ålder, geografiskt område, intellektuella svårigheter eller kulturell bakgrund. Eleverna får under de olika studiernas gång göra olika tester på bland annat sin läsförståelse, för att se hur och om den utvecklas. De får även göra tester några veckor efter studiernas slut vilka visar på att eleverna bibehåller sina kunskaper samt att de även fortsätter utvecklas och förbättrar sina resultat. Något som är betydelsefullt att tänka på när metoden reciprocal teaching används i de lägre åldrarna, är att den behöver anpassas efter elevernas tidigare kunskaper. Anpassas den inte bidrar det till att eleverna inte kan använda metoden på ett fördelaktigt sätt och stjälper mer än vad den hjälper deras läsförståelseutveckling. I arbetet med metoden är lärarens roll otroligt betydelsefull. Får inte eleverna den vägledning av läraren i början som de behöver, kan de heller inte använda metoden på det sätt som gynnar deras läsförståelseutveckling på det sätt som metoden är skapad för.

Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.

Syftet med studien är att analysera uppgifter under problemlösningsrubriker i läroböcker, för att se hur stor andel av dessa uppgifter som verkligen är problemlösningsuppgifter, hur de fördelades mellan års­kurserna 4, 5 och 6 samt var i läroboken de är placerade. Totalt analyserades 573 upp­gifter fördelade på två läroboksserier för årskurs 4–6 med 3 respektive 6 läroböcker i varje serie.  För att veta vilka uppgifter som kan klassificeras som problemlösningsuppgifter utgick vi från definitionen att det till problemlösningsuppgifter inte ska finnas en färdig metod för hur uppgiften ska lösas. Uppgifter som kan lösas med ett kreativt resonemang kategoriserades som problemlösnings­uppgifter, där kreativt resonemang betyder att en helt ny lösningsmetod måste skapas, eller att en befintlig måste anpassas. För att avgöra om ett kreativt resonemang krävdes för att lösa en uppgift gjordes en kategorisering som baseras på om läroboken presenterar en lösningsmetod som kan imiteras eller anpassas, eller om en ny lösningsmetod måste skapas. Det är enbart uppgifter i de två senare kategorierna som klassificeras som problemlösningsuppgifter.  Det sammanställda resultatet för alla läroböcker visade att 67 % av de analyserade uppgifterna var problemlösningsuppgifter. Då det finns rutinuppgifter bland uppgifter som läroboksförfattarna utger vara problemlösningsuppgifter, finns det risk att elever inte får den tid som var tänkt till att utveckla problemlösningsförmågan.  Resultatet visar att problemlösningsuppgifterna är relativt jämnt fördelade mellan årskurserna 4–6 inom läroboksserierna. Det innebär att problemlösningsförmågan får utvecklas under en längre tid. Dessutom visade det sig att nästan alla problemlösningsuppgifter återfinns i slutet av ett kapitel. Eftersom alla elever inte hinner arbeta sig igenom alla uppgifter i ett kapitel, blir det viktigt att läraren gör att urval för att alla elever ska ges möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifterna i slutet av kapitlet.  Studiens resultat kan bidra till en medvetenhet som är viktig för att lärare ska kunna anpassa sin undervisning inom problemlösning utifrån lärobokens möjligheter och begränsningar.

Matematik är till stor del ett läromedelstyrt ämne som ofta setts som en maskulin domän. Då omedvetna föreställningar kring pojkar och flickors matematiska förmågor fortfarande förekommer i skolan, är vikten av jämställda och/eller könsneutrala läromedel av stor betydelse (Palmer, 2011, s. 43-44;Norberg, 2014, s. 10). Syftet med denna studie är därför att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur ofta och på vilket sätt flickor respektive pojkar tar plats i tre vanligt förekommande matematikböcker för årskurs 1. Metoden som används är en kvalitativ bildanalys, som delvis presenteras på ett kvantitativt sätt. För att besvara studiens forskningsfrågor användes ett analysschema med förutbestämda kriterier. Dessa kriterier var hår/frisyr, kläder, färger, sysselsättning och yrke. Resultatet visade att karaktärerna ofta bär kläder och färger som anses typiska för respektive kön. I kategorierna sysselsättning och yrke konstateras att böckerna både visar på stereotypa normer och könsroller, samtidigt som de även innehåller bilder som utmanar de könsstereotypa normerna. Således bidrar böckerna till att i viss mån föra vidare könsstereotypa normer och värderingar till eleverna.

Studiens syfte är att analysera läromedels innehåll för årskurs 6, i förhållande till svenskämnets centrala innehåll för årskurs 4-6 i Lgr11 och i relation till de fyra ämneskonceptionerna i svenska. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: 1) Hur fördelas det centrala innehållet i svenska i läromedel? 2) Hur representeras det centrala innehållet i läromedelsuppgifterna? De teoretiska ramarna för studien är fyra ämneskonceptionerna i svenska som utgörs av färdighetsämnet, litteraturhistoriska ämnet, erfarenhetspedagogiska ämnet och svenska som demokratiämne. Studien bygger på en innehållsanalys och har analyserat fyra läromedel i svenska, vilka är: Vän med svenska 3, Simsalabim 6, Svenskan 6 och Prima svenska 6 där både lärobok och övningsbok är inkluderat. Läromedlen analyserades utifrån ett kodschema som är baserat på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6. Bakgrunden och den tidigare forskningen redogör för relevanta ämnen för att kunna bilda en förståelse kring studiens innehåll. I bakgrunden finns en historieöverblick över svenskämnet med alla läroplaner fram till Lgr11. I bakgrunden finns också kursplanen i svenska i sin helhet samt en bakgrund till Lgr11s införande. Dessutom redogörs bakgrunden till läromedelsgranskingen samt läromedels roll i undervisningen. Den tidigare forskningen behandlar forskning kring läsning i läromedel sedan forskning om skrivuppgifter i läromedel. Vidare redogör studien för forskning om relationen mellan läromedel och läroplanen och slutligen en läromedelsgranskning i förhållande till läroplanen i kemi. Resultatet visar att uppgifter inom läsa och skriva förekommer mest i de olika läromedlen. Inom läsuppgifterna handlar de flesta uppgifterna om lässtrategier, beskrivande texter och skönlitteratur. Grammatik är vanligt förekommande i vissa av läromedlen. Inom skrivuppgifterna är det skrivstrategier, grammatik och beskrivande texter som är mest förekommande. Tala, lyssna och samtala har inte lika många uppgifter som läsa och skriva men det går att se att muntligt berättande är den kategori som förekommer mest och informationssökning är det som förekommer oftast inom informationssökning och källkritik. Utifrån de fyra ämneskonceptionerna visar resultatet att färdighetsämnet har en stark roll i läromedel och erfarenhetspedagogiska ämnet är också vanligt men alla ämnen förekommer i alla läromedel men i olika grad. Sammantaget visar resultatet att Prima svenska 6 har mest jämn fördelning och störst representation på uppgifter i förhållande till det centrala innehållet. Vän med svenska 3 och Svenskan 6 visar på liknande resultat då de har en ojämn fördelning på uppgifter, men en relativt lik representation på uppgifter i förhållande till det centrala innehållet. Simsalabim 6 har en relativ jämn fördelning men minst representation av uppgifter i förhållande till det centrala innehållet av läromedlen.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner. En kvantitativ undersökning har genomförts där variablerna urbaniseringsgrad, andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9, kostnad per elev samt andel behöriga lärare har använts i en korrelationsanalys. Undersökningen har visat att urbaniseringen samvarierar negativt med likvärdigheten i skolan och att dessa blivit större mellan 2011 och 2018. Vidare visar studien att det råder olika förutsättningar för Sveriges kommuner att erbjuda utbildning och att utvärdera och följa upp hur skolverksamheten ställer sig gentemot de mål och riktlinjer som finns. Studien visar på att glesbygder, som ett resultat av urbaniseringen, tenderar att ha det svårare att rekrytera behöriga lärare och mindre ekonomiska resurser. Detta resulterar i att glesbygderna har svårare att erbjuda kvalitativ utbildning och att de har sämre förutsättningar för utvärdering av verksamheten. Studien visar samtidigt hur urbaniseringen ökat sedan 2011 och hur denna utveckling förväntas fortsätta. Mot den bakgrund att urbaniseringen leder till olika förutsättningar för Sveriges kommuner att upprätthålla kvalitativ undervisning gör att jag ställer mig frågande till huruvida det svenska skolsystemet är anpassat till det urbaniserade samhälle vi lever i.

En grundskola i bostadsområdet Trollbäcken, Tyresö i Stockholm. Trollbäcken är ett område som huvudsakligen består av villabebyggelse, med undantag för ett mindre antal flerbostadshus och ett lokalcentrum. Den nya f-9 skolan placeras i den befintliga centralt placerade parkens norra delar och är utformad för att inhysa cirka 700 elever. Konceptet för den nya grundskolan utgår från att skapa en mer sammanhållen skola än den befintliga skolan i Trollbäcken som består av flera fristående byggnader utan ordentlig koppling till varandra. Målbilden var en skola där samarbete kan ske mellan de olika årskurserna och där man direkt i entrén möts av stora gemensamma ytor där elever i olika årskurser kan mötas för att se och lära av varandra. Programmet är inrymt i en enda byggnadskropp med tre olika våningar. Gemensamma utrymmen och de yngsta eleverna är placerade på bottenvåningen, medan de något äldre eleverna i årskurs 3–6 är på våning 1. Högst upp i byggnaden finns specialämnessalar och klassrummen för eleverna i årskurs 7-9. / An elementary school in the residential area of Trollbäcken, Tyresö municipality in Stockholm. Trollbäcken is an area mainly consisting of smaller houses, with the exception of a few apartment buildings and a small local hub. The new elementary school for children aged 6 to15 is located in the northern parts of the park in Trollbäcken and is designed to cater approximately 700 students. The concept of the school is based on the thought of creating a more coherent school than the currently existing school in the area, which today consists of several independent buildings without proper communication between them. The goal was to achieve a school where the different classes can cooperate and where you immediately when you walk through the front doors are met by large common areas where students in different grades can meet and learn from each other. The program of the school is housed in one single building consisting of three different floors. The common spaces and the classrooms for the youngest students are situated on the ground floor whilst the students in grade 3 – 6 are situated on the first floor. The oldest students, in grade 7-9, are situated on the top floor together with the classrooms for special subjects such as music, arts and science.

Ett kandidatprojekt där utgångspunkten har varit att gestalta en grundskola på vald plats utefter ett befintligt program och enligt gällande planer för en skola som är på gång att byggas på platsen i verkligheten. Platsen är i den nordligaste delen av Fornuddsparken i Trollbäcken, Tyresö kommun. Svårigheterna kring att behandla en sådan plats är att det är en känslig punkt för boenden i området som gärna vill bevara parken och inte bebygga den med en skola. Samtidigt är beslutet redan taget och man får ta i beaktning parkens stora rekreationsvärde och hänsynsfullt integrera byggnaden utefter platsens förutsättningar med hjälp av områdesanalys och läge. Det här projektet har haft stor vikt vid att öppna upp sig mot parken och skapa uteplatser och stråk mellan byggnaderna men samtidigt ha en mer sluten form mot de omgivande gatorna. En annan viktig utgångspunkt har varit att dela upp skolan i tre olika volymer och skapa två separata volymer till årskurserna samt en tredje volym som har en mer publik funktion och ska bli mer av ett kulturhus utanför skoltid där specialsalar är bokningsbara. / A candidate project for which the starting point has been to design a elementary school in the selected location along an existing program and according to current plans for a school is going to be built on the place in reality. The location is in the northernmost part of Fornuddsparken in Trollbäcken, Tyresö. The difficulties encountered in treating such a place is that it is a sensitive point for lodging in the area who want to preserve the park and not build on it with a school. At the same time, the decision is already taken and you have to take into consideration the park's great recreational value and respect fully integrate the building along the site's conditions with the help of area analysis and location. This project has been of great importance to open up the park and create patios and paths between the buildings but also have a more closed form of the surrounding streets. Another important point has been to divide the school into three different volumes and create two separate volumes to grades and a third volume that has a more public function and should be more of a culture outside school hours where special rooms are bookable.

Detta arbete handlar om hur elever påverkas och uppfattar idrottens positiva faktorer på deras lärande samt hur pedagoger arbetar med elevernas välmående i klassrummet. Det finns studier som pekar på att en ökad mängd fysisk aktivitet i skolan också ökar elevernas inlärningsförmåga och prestationer i skolan. Det är dock inte medicinskt bevisat att något ändras eller utvecklas i hjärnan vid fysisk aktivitet. Elevers mående och självkänsla har bevisligen minskat under de senare åren då mer stress och press finns hos eleverna vilket är en trend som är viktig för pedagogerna och skolan att försöka vända på. Det är i flera fall bevisat att fysisk aktivitet och arbete med elevernas hälsa har gjort att trenden tenderar till att vända mot rätt håll. I detta arbete kommer elever och pedagoger få svara på frågor som handlar om deras syn på fysisk aktivitet och hur detta påverkar deras skolgång, samt ge förslag på vidareutveckling kring hur elevernas mående och sociala samspel med andra elever kan öka och hur detta i sin tur bidrar till ett ökat lärande och bättre resultat i skolan. Studien kommer vara kvalitativ genom att jag samlar empiri genom att intervjua pedagoger som har en stor erfarenhet inom ämnet samt elever som är högst aktuella för studien. (Eliasson, 2013).