No description available.

Föreliggande arbete syftar till att undersöka representationen och skildringen av Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, i ett urval läroböcker för historia årskurs 7-9. Arbetet grundas i en tidigare påvisad brist i skildringen och representationen av de nationella minoriteterna i läroböcker, och ett vidare syfte har därmed varit att undersöka en eventuell utveckling i de nyaste läroböckerna för historia. Den teoretiska ramen utgår ifrån det interkulturella forskningsfältet, med fokus på att studera graden av nyansering och varierade perspektiv i beskrivningarna av minoriteterna. Även graden av etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektiv har undersökts. Studien har varit tvådelad: en kvantitativ textanalys som använts för att visa representationen av minoriteterna och en kvalitativ textanalys som fokuserat på att synliggöra interkulturalitet, etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektivet. Resultatet visar på en fortsatt brist i de studerade böckerna jämfört med granskningar av äldre böcker. De nationella minoriteternas representation varierar både mellan de olika böckerna och i förhållande till varandra, men det viktigaste resultatet är att minoriteterna i egenskap av nationella minoriteter inte behandlas på ett tillfredställande sätt. Samer är den enda minoriteten som ges utrymme i egenskap av nationell minoritet, men detta sker endast i en av tre böcker. Tornedalingar och sverigefinnar är i princip helt frånvarande i samtliga böcker. I de fall där judar och romer finns med är det i internationella perspektiv där de främst tillskrivs en offerroll. Graden av etnocentrism och ett ”vi och de andra”-perspektiv kommer till uttryck i samtliga böcker, men den nyaste bokserien har ändå visat en ansats till interkulturalitet, och ett försök att ta upp de nationella minoriteterna. Det sammanfattande omdömet av de studerade böckerna är att det krävs en förbättring av representationen och skildringen av de nationella minoriteterna för att de i praktiken ska kunna få det erkännande som de sedan länge haft rätt till i lagar och förordningar.

This study aims at examining how music teachers perceive gender norms in music videos and song lyrics as well as how or if the teacher successively incorporates this into the education happening in the classroom. In other words, this study investigates further methods that music teachers use in terms of selection, as to which teaching materials may be included in the lesson, and how the teachers actually use the material. In order to collect the reflections that music teachers make about gender norms a questionnaire has been used in order to gather data. Surveys are usually quantitative, but when the questions in the questionnaire gave a chance at reflection, it was possible to do a qualitative study without the survey being shallow. The questionnaire in itself was performed in conjunction with three different music videos and their coupled lyrics in order to portray distinct differences in differing situations. The results of this study are subjective in the sense that no people are alike in thoughts and opinion, but the general concensus among the music teachers is that there is a clear misogynistic undertone in all videos although they are varied in their respective degree of gender norms. Therefore, this essay also investigates what material music teachers choose and how they use it in the classroom.

Läroböcker har en stark ställning och fyller viktiga funktioner i många ämnen i skolan. I och med decentraliseringen av skolan har ansvaret för läromedelsgranskning förflyttats från staten till de enskilda lärarna. Ansvaret ställer högre krav på lärarnas förmåga att kritiskt granska och välja läroböcker av god kvalitet. För att lärare ska kunna granska läroböcker är det bra att ha verktyg för att tränga in i och analysera läroböcker utifrån olika perspektiv.    Syftet med studien är att genom en multimodal analys undersöka olika modaliteters funktion och samspel i sex läroböcker i historieämnet avsedda för årskurs 4-6. De modaliteter som undersöks är brödtext, bild, bildtext och rubriker. Studien utgår ifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv där lärande ses som en process och människan skapar mening genom att integreras i olika modaliteter och delta i olika kommunikativa sammanhang. Metoden som används för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor är en analysmodell som utformades efter en etablerad modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter.    Resultatet visar att det finns ett samspel mellan modaliteterna i läroböckerna men med vissa skillnader. Det som skiljer läroböckerna åt är mängden modaliteter och hur de fördelas i uppslagen. Även läroböckernas layout varierar, med skillnader i typsnitt, färg och placering av modaliteter. Skillnaden i layouten bidrar till att läroböckerna ger olika intryck och påverkar hur lätta böckerna är att orientera sig i. En annan skillnad som framgår är att det förekommer olika bildtyper i läroböckerna såsom fotografier, tidslinjer, släktträd, kartor och tecknade bilder. Bildtyperna fyller olika funktion och bidrar på olika sätt till förståelse.     En slutsats som kan dras är att ingen av de analyserade läroböckerna kan stå för sig själva, eftersom eleverna kan behöva vägledning i att orientera sig bland de olika modaliteterna i läroböckerna. Lärare kan behöva det ha i åtanke vid val och användning av läroböcker i undervisningen.

Denna uppsats ämnar ge svar på och belysa olika fasetter av arbetet med HBTQ-frågor i den svenska grundskolan F-6, samt fritidshem.  De undersökningsfrågor jag valt att söka svar på fokuserar på i vilken utsträckning det arbetar med HBTQ-frågor, hur pedagoger arbetar med HBTQ-frågor och vilka utmaningar de möter. I inledningen till denna uppsats står också att finna en begreppsförklaring över en rad uttryck och begrepp som återkommer i arbetet. Detta innefattar både uttryck som används i dagligt tal och klargörande förklaringar med grund i forskningsfältet.   I bakgrunden redogörs det för hur det svenska samhället sett på HBTQ-frågor och på vilket sätt diskrimineringen av HBTQ-personer tagit sig i uttryck. Vidare går jag här igenom vad flera samtida forskare och RFSL skriver, men också vad det står i Diskrimineringslagen och skolans andra styrdokument när det kommer till frågor som rör HBTQ-personer. I denna bakgrund lyfter jag fram aspekter av HBTQ-personers plats i skolan och belyser pedagogiska val som underlättar för dessa personer gällande deras deltagande i skolan.   Min metod är till största del kvantitativ och är i huvudsak genomförd genom en enkät med 15 frågor som grundar sig på, och ämnar ge svar åt, tidigare nämnda undersökningsfrågor.   Den data som samlats in presenterats i tabellform med tillhörande analytisk genomgång av resultatet. Här framkommer det att stora delar av den tidigare forskningen också är applicerbar på den svenska skolan. Resultatet visar bl.a. att pedagoger inom grundskola och fritidshem ofta är väldigt osäkra på sina egna kunskaper om ämnet, samt att de ibland möter motstånd från kollegor, rektorer och vårdnadshavare när de velat arbeta med fokus på HBTQ-frågor. Det visar också att väldigt många pedagoger är så pass medvetna om vikten av arbetet med dessa frågor att de är villiga att genomgå ytterligare fortbildning på området. Detta till trots så framkommer det också att en beskärd del av respondenterna (29,5%) inte vet vad som står skrivet i skolans styrdokument eller diskrimineringslagen.   Avslutningsvis presenterar jag en diskussion om vikten av denna typ av pedagogiskt arbete, och här återknyter jag än en gång till den tidigare forskningen och vad den visar.

Undervisningen i naturvetenskap ska bland annat bidra till att utveckla elevers förmåga att hantera olika källor och resonera naturvetenskapligt. Med utgångspunkt i olika argument för och emot mjölk och/eller vegetabiliska alternativ som måltidsdryck undersöks i denna studie hur elever i årskurs 5 diskuterar en fråga med naturvetenskaplig grund. Eleverna lyssnade i en liten grupp till några texter om mjölk och/eller vegetabiliska alternativ och fick sedan välja mellan mjölk, havre- och mandeldryck, samt diskutera och motivera sitt val. Eleverna hanterade i sina diskussioner inte data systematiskt utan bortsåg från data som inte stödde deras initiala val. De var inte heller kritiska mot de texter som de lyssnat till. Däremot ägnade de mycket tid åt att diskutera giltighet och relevans hos varandras argument. För att elever ska kunna resonera kring en fråga på ett naturvetenskapligt vis, krävs undervisning som ger dem möjlighet att träna på dessa förmågor.

Syftet med studien är att kartlägga vilka typer av problemlösningsuppgifter som förekommer i Matte Direkt Borgen 4A och Prima Formula 4. Vidare ämnar studien undersöka vilka möjligheter problemlösningsuppgifterna skapar för att utveckla de olika faserna i problemlösningsprocessen. Samt att undersöka vilka matematiska kunskaper som kan utvecklas genom arbete med uppgifterna.   För att nå ett resultat att analysera konstruerades ett ramverk, vilket bygger på  bland annat idéer från forskarna Pólya, Schoenfeld, Lester och Taflin samt variationsteorin. Detta ramverk användes sedan i form av ett antal frågor som ställdes mot, dels problemlösningsuppgifterna i läroböckerna, och dels lärarhandledningarna.   Vid kategorisering av uppgifter, som i läroböckerna benäms som problemlösningsuppgifter, visar resultatet att majoriteten av uppgifterna kategoriseras som Rika och Övriga problem. Det förekommer även Textuppgifter och Rutinuppgifter. Resultaten visar också att uppgifterna skiljer sig åt i karaktär och fokuserar på olika delar av problemlösningsprocessen. Alla delar i problemlösningsprocessen tränas i arbete med uppgifterna. Av resultatet framgår det också att det förekommer variationsmönster i läroböckerna.   Analysen synliggör att problemlösningsuppgifterna i läroböckerna förvisso kommer med stora utvecklingsmöjligheter för eleverna men även att stort ansvar ligger på läraren i arbetet med uppgifterna.

I denna studie undersöks grundskollärares erfarenheter av att arbeta med elever med Autismspektrumstörning (ASD) i den stora gruppen. Med den stora gruppen menas den vanliga grundskoleklassen. Studien bygger på en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer intervjuas fem grundskolelärare med erfarenhet att undervisa elever med ASD i den stora gruppen. Frågorna är desamma i alla intervjuer men genom att konstruera öppna frågor och följdfrågor kan uttömmande svar ges. Det insamlade materialet tematiseras sedan genom en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att lärarnas erfarenheter av att undervisa elever med ASD i den stora gruppen liknar varandra i flera avseenden. Lärarna upplever ett behov att prova sig fram till att hitta rätt anpassningar och undervisningsmetoder för eleverna med ASD. De finner tydlighet och rutiner viktigt, vilket manifesteras genom tydliga scheman och instruktioner samt genomtänkt placering av eleven med ASD. En utmaning i arbetet är att bygga relationer med eleverna med ASD. I denna utmaning blir tiden en faktor som hindrar eller möjliggör relationsbyggande då lärarna upplever att eleverna med ASD behöver mycket tid och uppmärksamhet vilket, om lärarna tar hänsyn till detta, begränsar tiden med övriga elever.

Bakgrund: Barn nyttjar paracetamol på ett sätt som medför risker för barnets hälsa En del barn är inte medvetna om varför de har ont, utan självmedicinerar med paracetamolpreparat. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattning om användande av substansen paracetamol bland elever i grundskola. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenemenografisk analys, genom e-post intervjuer med skolsköterskor i årskurs förskoleklass till 9. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor som arbetar i grundskola uppfattar att elever, främst i högstadieskola, självmedicinerar somatiska och psykosomatiska symtom med paracetamol. Det framkommer ur resultatet att skolsköterskorna uppfattar att elevers inställning speglar föräldrars inställning till paracetamol och detta påverkar användningen av paracetamol bland elever i grundskola. Konklusion: Skolsköterskor är en viktig källa till att lokalisera elever som mår dåligt och självmedicinerar med paracetamol. Genom exempelvis hälsofrämjande samtal kan skolsköterskor stödja de elever som självmedicinerar med paracetamol. Skolsköterskor har en stödjande roll i att försöka få elever att förstå och förändra sin livsstil för att främja hälsa.

Arbetet med undersökningar bland annat genom laborationer finns idag med som ett obligatoriskt moment i läroplanen. Både i det centrala innehållet och i kunskapskraven poängteras betydelsen av att eleverna ska få möjlighet att arbeta praktiskt för att utveckla och visa sina kunskaper. Med utgångspunkt i detta väcktes intresset att undersöka arbetet med laborationer ute i verksamheten. Denna studie utgår ifrån ett lärarperspektiv och syftar till att beskriva vilka uppfattningar lärare har kring vad laborationer tillför i deras undervisning, hur elevernas lärande påverkas och vilka utmaningar de ställs inför genom detta arbetssätt. I studien deltar fem lärare med behörighet i de naturvetenskapliga ämnena och data samlas in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna har en relativt enad syn på laborationernas roll i undervisningen. De nämner att laborationer skapar intresse och motivation samtidigt som det skapas en koppling mellan det teoretiska och praktiska innehållet. Elevernas lärande gynnas också eftersom laborationer enligt lärarna passar de flesta elever och även hjälper dem att minnas vad de har arbetat med. De utmaningar lärarna ser med laborationer handlar om brist på material, att det är tidskrävande och att det kan vara svårt att anpassa innehåll och utformning till elevgruppen.