Examensförordningen förtydligar att speciallärare har en viktig roll då det gäller att arbeta förebyggande och främjande med tidiga insatser på organisation-, grupp- och individnivå. Lärmiljöer innebär i praktiken den arbetsmiljö där elevers lärande sker. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare iordningställer lärmiljöer så att de blir socialt, fysiskt och pedagogiskt tillgängliga för elever, särskilt för elever i matematiksvårigheter. Det teoretiska ramverket utgörs av de specialpedagogiska perspektiven samt en tillgänglighetsmodell. Ett målstyrt urval användes och 11 matematiklärare på lågstadiet och första året på mellanstadiet, samtliga med erfarenhet av att arbeta med elever i matematiksvårigheter, intervjuades. Resultatet av studien visar att lärare är medvetna om de tre områdena i tillgänglighetsmodellen som beskriver fysisk, social och pedagogisk lärmiljö och flera exempel på hur den fysiska miljön kan göras tillgänglig framkommer i studien. Den visar även att relationen mellan lärare och elev är en viktig faktor för att skapa en socialt tillgänglig lärmiljö för elever i matematiksvårigheter samt att lärarna är medvetna om sin betydelse för att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö genom struktur och ett varierat arbetssätt. Specialläraren har genom sin position en unik möjlighet att lyfta behovet av och arbeta för tillgängliga lärmiljöer i skolan och denna studie kan bidra i detta arbete. En utökad studie med samma frågeställningar skulle kunna ge upphov till ytterligare aspekter på lärmiljöer eller eventuellt kunna bekräfta de som uppges i studien.

Viktigt att elev hittar sina egna strategier för matematisk problemlösning för det matematiska utvecklandet. Att lära sig strategier vid problemlösning är ett centralt innehåll i läroplanen LGR 22 (Skolverket, 2022). I LGR 22 finns även att elevs förmågor ska ges möjlighet till att utvecklas för att kunna beräkna olika matematiska uppgifter. Jag kommer bli lärare på högstadiet och vill gärna veta vilka strategier elever har med sig från årskurs sex upp till årskurs sju för att de ska kunna tillgodogöra sig matematiken på ett tillfredställande sätt. Jag har gjort en studie med tio elever i sjuan för att se vilka strategier de har med sig från årskurs sex. Jag har träffat tio elever från två klasser i årskurs sju och haft intervju med dem enskilt om vilka strategier de väljer vid en vald uppgift. När eleverna löste uppgiften bad jag dem att prata högt hur de tänkte när de gör detta. Samtidigt ställde jag frågor och samtalade med eleverna för att se vilka av de nio strategier jag valt ut som de använde vid lösandet av uppgiften. Samtliga elever visade på bra strategival av den uppgift de blev tilldelade. Jag såg att de har mycket goda strategier runt problemlösning och med det har de med sig tillräckliga kunskaper från årskurs sex till årskurs sju.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för lärare/speciallärare och rektorers kunskapssyn och vilken betydelse de tilldelar läroplanen. En kvalitativ forskningsansats har använts, då datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer som har genomförts med lärare och rektorer i grundskola och grundsärskola. Totalt 12 informanter har intervjuats varav fyra speciallärare, fyra grundskollärare och fyra rektorer. Rådatan sammanställdes och utmynnade i totalt nio stycken kategorier utifrån två frågeställningar; Rusta för framtiden, Färdigheter och kunskaper för vardagliga och sociala situationer, Kommunikation, Akademiska och ämneskunskaper, Ämneskunskaper kopplade till framtida kompetens, Med Läroplanen som utgångspunkt, Tolkningsbarhet i läroplanerna, Läroplan för alla, Rektorers roll i hur läroplanen införlivas på arbetsplatsen  samt Med läroplanen som utgångspunkt och elevers olika förutsättningar.För att besvara syftet och frågeställningar har det insamlade datamaterialet analyserats utifrån Uljens skoldidaktiska teori vilket visar att läroplanen finns i fokus kring planering av undervisningen men att man på grundsärskolan anser att elevernas låga begåvning försvårar arbetet kring läroplanens mål.

Det centrala i föreliggande studie är att utröna lärares och elevers uppfattningaroch upplevelser av bedömning i skolan. Lärare och elever är involveradei bedömning av kunskaper och kunskapsutveckling, varför det är avvikt att båda parters uppfattningar synliggörs, vilket i sin tur kan bidragatill en helhetsbild av bedömningsfenomenet.Genom enkät till lärare och intervjuer med 45 elever, representerandedet vi fortfarande benämner låg-, mellan-, och högstadiet, vill jag utrönahur det ovan relaterade förhåller sig.Lärare motiverar olika bedömningsmetoder beroende på ändamålet,varvid skriftliga objektiva lätt mätbara prov används i stor utsträckning.De flesta elever accepterar skriftliga kunskapsprov, då de tror att dennabedömningsform sporrar dem att lära sig mera och i sin förlängning resulterari betyg. Högstadieelever upplever det särskilt betungande när de periodvishar prov flera gånger i veckan. De hinner inte läsa på tillräckligt ochkänner prestationsängslan. Såväl hög- som lågpresterande elever uppleveroro/nervositet och stress kring provsituationer. Lärares uppfattning är attsvagpresterande elever är speciellt oroliga och tappar självkänslan, då deoftast misslyckas på skriftliga prov. Elever menar att de inte känner obehagvid lärares subjektiva bedömning och vid självbedömning. De vill visaoch utveckla sitt kunnande genom egen redovisning.

No description available.

Syftet med mitt arbete är att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola. Jag har valt att ta reda på detta genom en enkätundersökning med de elever som går i årskurs 7-9, då det är dessa årskurser som jag själv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam på skolan knutet till dessa årskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkätundersökning. Den frågeställning som jag vill ha svar på är:- I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan?- Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta skolan?- På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan?Den mobbning och kränkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att ställas i paritet till de föreskrifter som finns att rätta sig efter i Lpo 94. Undersökningen visar på att det förekommer mobbning och utfrysning på skolan. Den har dock i jämförelse med tidigare år minskat avsevärt och skolans antimobbningsteam anses av en klar majoritet av eleverna ha en viktig del att fylla på skolan. Den mobbning som förekommer riktas inte bara från elev till elev utan det förekommer även mobbning och utfrysning från lärare och övrig personal på skolan gentemot elever. I jämförelse med elevernas mobbning sinsemellan så är dock mobbningen från lärare och övrig personal ej lika frekvent förekommande, men den borde ej överhuvudtaget förekomma.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.

SammanfattningFridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltidDenna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD.Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion.Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden.Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt. Resultatet visar att samtliga fem intervjupersoner följer ett mönster som visar att alla hade stora förväntningar inför skolstarten, liksom de allra flesta barn har, men förväntningarna har snabbt gick över. De har börjat i en vanlig klass men relativt snabbt fått en individuell lösning på deras s.k. skolproblem. Samtliga fem intervjupersoner har blivit utsatta för både fysisk och psykisk mobbning från både lärare och klass/skolkamrater. De positiva upplevelserna som intervjupersonerna berättade om var mötet med vissa lärare. Lärare som de upplevde hade kunskap och förmåga att hantera utåtagerande barn med en ADHD-diagnos.

I dagens samhälle är skolan en plats där elever får chansen att lära sig, trivas och växa som individer. Samtidigt är bristande motivation bland studenter ett ökande fenomen. I det här projektet har jag utformat en skola som syftar till att hjälpa och motivera eleverna. För att ta itu med detta har jag kombinerat traditionell undervisning i klassrum med unika inomhus- och utomhusupplevelser. Skolan är utformad för att engagera studenter i både skolarbete och fritidsaktiviteter genom att erbjuda olika typer av läromiljöer för att uppmuntra mindre motiverade studenter och erbjuda en skola som skiljer sig från skolan som vi traditionellt sätt länge trott varit den bästa.  Därför har jag utformat utrymmen utanför klassrummet som kan ge förutsättningar för ett annorlunda och mer varierat lärande. Jag har skapat en övergång från ett inomhusbaserat, teoretiskt lärande till en utomhusbaserad, praktisk och mer aktiv undervisning. Med detta vill jag samtidigt skapa en relation till naturen och väcka nyfikenhet, men också skapa förutsättningar för ett utomhusbaserad lärande. / In today's society, school is a place where students get the chance to learn, thrive and grow as individuals. At the same time lack of motivation among students is an increasing phenomenon. In this project I have designed a school that aims to aid and motivate struggling students. In order to tackle this issue I have combined traditional teaching in classrooms with unique indoor and outdoor experiences. The school is designed to engage students in both school work and extracurricular activities by providing different and diverse learning enviroments to encourage less motivated students and provide a school that differs from the school that we traditionally believe to be the most productive. With this in mind, I have designed areas outside of the classroom that can serve as alternative teaching spaces, in order to provide improved conditions for diverse and more varied learning. I have created a transition from indoor-based, theoretical learning to an outdoor-based, practical and more active way of teaching. I want to create a relationship with the outdoors and spark curiousity, and also provide exceptional conditions for outdoor-based learning.

I barnets skolgång har fritiden och den sociala miljön lika betydelse som den skolmässiga utbildningen för barnets utveckling. Detta undersöker jag genom att studera de rumsliga relationerna mellan skolans funktioner och de mellanrum som ges åt fritidsaktiviteter. Genom att dela upp och koncentrera olika funktioner i separata huskroppar kan dessa arrangeras på ett sätt som genererar en mångfald av dynamiska gårdsrum där barnets individuella intressen får utrymme att utvecklas samtidigt som tomtytan kan utnyttjas maximalt. Huskropparna knyts samman med en pergolagång som skapar kommunikation mellan skolans funktioner. I den tektoniska gestaltningen sökte jag efter ett formspråk som uttrycker enhetlighet i den uppdelade kompositionen. Därför lät jag pergolans utformning vara grund till byggnadernas stomme. Byggnaderna har en tegelfasad och trästomme. Jag har arbetat med hur dessa två element kan samspråka och kom fram till ett sätt där stomsystemet ger avtryck i fasaden och kan uttydas både från utsidan och från insidan. / During the schooling years leisure time and the social environment has equal importance as the education for the young student’s development. This statement is examined in this project by studying the spatial relations between the schools functions and the spatial gaps given to leisure activities. In dividing and concentrating different functions in separate buildings can the composition generate a variety of dynamic schoolyards in the area where the student’s unique interests are given space to be fostered, while the given area is being fully exploited. The buildings are being connected using a pergola walkway which creates a communication between the school’s functions. The constructional design was motivated by searching for a unity in expression to uniformity in the divided composition. Thus the pergola was the generating factor for the wooden frame construction used in the buildings. In exploring the use of two elements, a wooden frame together with a brick façade I found an expression which allowed the wooden frame to be experienced both on the outside and inside while covered by the brick façade.