Syftet med studien är att undersöka framställningen av funktionsnedsättning i Lgrsär 22; anpassad grundskolas läroplanstext, samt att undersöka möjligheter och begränsningar med koppling till likvärdighet och hur det synliggörs i texterna för elever med funktionsnedsättningar. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod, har det varit möjligt att undersöka och granska. Teoriramen fokuserar på likvärdighet som har varit ett grävande och sorterande begrepp i denna studie. Likvärdighet utifrån tre perspektiv; likvärdighet ur ett kollektiv kompensatoriskt perspektiv, likvärdighet utifrån individualiserat ansvarstagande perspektiv och likvärdighet utifrån kvalitet socialt rättviseperspektiv. Dessa perspektiv valdes då det tar utgångspunkt i att likvärdighet inte innebär likformighet i utbildning men erbjuder elever med olika förutsättningar lik-värdiga möjligheter till utbildning och inte begränsningar. Möjligheter och begränsningar är nyckelord i denna studies frågeställningar. Resultatet har sammanställts och analyserats mot studiens bakgrund, tidigare forskning, litteraturgenomgång samt ur likvärdighetsbegreppets tre perspektiv De första delarna av läroplanstexterna liknar varandra utifrån de olika skolformerna Det som framgår i resultaten är att i läroplanen förväntas det att eleverna ska bli lika aktiva medborgare och ansvarstagande i samhället med eller utan funktionsnedsättning. Samtidigt särskiljer sig förutsättningar som eleverna får när det gäller förväntningar och innehåll i undervisningen. Skillnaderna påverkar eleverna i undervisningssammanhang och kan ha konsekvenser för deras framtid samt möjligheter i samhället. Det är angeläget att eleverna får utveckla sin fulla potential. Studien visar vikten av att fortsätta utveckla undervisning inom den anpassade grundskolan för att främja elevernas utveckling. Genom att implementera anpassade undervisningsmetoder i läroplanen, erbjuda adekvat stöd, resurser och förväntningar samt att bygga starka samarbeten mellan skolan, hemmet och samhället. Följden blir att det som skrivs om läroplanens intention inte förverkligas. Vid genomgång av historiska handlingar, visar resultaten att synen på elever med funktionsnedsättningar har utvecklats genom tiden, trots det blir materialet för den anpassade grundskolan inom statliga insatser eller revideringar av styrdokument inte prioriterat.

Denna studie avser att undersöka musiklärares uppfattningar om olika faktorer som inverkar på elevers motivation i ämnet musik på grundskolenivå samt hur dessa tar uttryck i undervisningen. Forskning som gjorts om motivation antyder ett komplext samband mellan interna och externa faktorer, vilket innebär att en individs motivation påverkas externt av exempelvis miljö, sociala aspekter, fysisk belöning samt relationer och internt av egna mål och förväntningar. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att insamla data. Fyra musiklärare som alla är yrkesverksamma på olika grundskolor i södra Sverige intervjuades för att uppfylla studiens syfte och resultatet visar att informanterna frekvent arbetar med att främja motivation hos eleverna utifrån de ramfaktorer som finns på respektive arbetsplats. Ramfaktorerna som granskas i förhållande till motivation är främst tid, material och gruppstorlek. Informanternas val av strategier varierar något, men en majoritet betonar vikten av att ha en god relation till eleverna. I resultatet framkommer även att många elever har ett stort behov av yttre stimuli för att motiveras och att belöning i någon form är avgörande för hur väl eleverna presterar i musikämnet. Samtliga informanter uttrycker dessutom att inkludering av praktiska moment i musikundervisningen har en positiv inverkan på elevernas motivation.

Ett av de kärnämnena i grundskolan är matematik. Lärare har uppgiften att organisera sinundervisning på ett sätt som passar alla i klassen, oavsett elevernas förmågor och förutsättningar. Detta uppnås genom differentierad undervisning. Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa faktorer som främjar eller hindrar differentiering inom ämnet matematik. Olika informationssökningar har genomförts för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningar. Resultatkapitlet presenterar sex teman: differentierings effekter på elever, svårigheter med differentiering, elevernas syn på differentiering, lärares förhållningssätt till elevers prestationsnivå, lärares professionella utveckling och differentiering i svensk kontext. Lärare upplever utmaningar med att å ena sidan bedriva inkluderande klassrumsundervisning och å andra sidan tillgodose olika behov och förutsättningar hos enskilda elever och hela klassen. I diskussionskapitlet diskuteras faktorer som bidrar till eller hindrar differentiering i förhållande till läraryrkets profession.

Den här studien är baserad på tematiska innehållsanalyser av två valda läroböcker i bildämnet och två kvalitativa intervjuer med bildlärare verksamma i grundskolan. Studien syftar till att synliggöra läroböckernas relevans och aktualitet i förhållande till bildämnet genom att ställa frågan: Vilka innehållsliga teman lyfter de valda läroböckerna fram och vilka återfinns i båda? och på vilket sätt kan de innehållsliga teman kopplas till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i kursplanen för ämnet bild? Den syftar också till att bidra med en diskussion om bildämnets behov av och bildlärarens förhållande till läromedel, med specifikt fokus på läroböcker genom att ställa frågorna: Hur uppfattar de intervjuade bildlärarna de utvalda läroböckernas innehåll i förhållande till den egna undervisningen? och Vad framträder i lärarnas utsagor vad gäller uppfattning av läromedel generellt i ämnet?Ur undersökningen av de två valda läroböckerna har det framkommit fem gemensamma teman: Konsthistoria, Identitet, Visuell kultur, Filmprojekt/rörlig bild och Porträtt, vilket visar på arbetsområden som anses aktuella i dagens bildundervisning. Dessa arbetsområden har sedan kopplats till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i bildämnet där det framkom att fyra av de fem arbetsområdena har en direkt koppling till det centrala innehållet.Ur de två genomförda intervjuerna med bildlärarna framkom sex gemensamma aspekter: Att man som nybliven lärare tar över bilduppgifterna från den förra bildläraren, En önskan om färdigt material, Internets stora roll när det kommer till att hitta inspiration, Konsthistoria, Budget och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även här framkom det särskiljande aspekter: Den ena bildläraren menar att det skulle bli mer likriktad kunskap bildlärare emellan om det fanns fullgoda läroböcker man som bildlärare följer runt om i Sverige. Den ena bildläraren uppskattar utformningen av boken Bild för högstadiet då den ger utrymme för idéer och planering, ger en grund för lärare att utgå från och att det är uppdelat i olika teman. Slutligen uppskattar en av bildlärarna att boken Bildundervisning och lärande genom bilder har ett kapitel om bedömning och betygssättning.

Syftet med kunskapsöversikten är att analysera, sammanställa och redogöra för forskning kring utomhuspedagogik i naturvetenskap. Detta undersöks genom att ta reda på vad forskning inom utomhuspedagogik i naturvetenskap kännetecknar i årskurserna 1-6. Vidare undersöks även om sådan undervisning bidrar positivt till elevernas lärande.  Arbetet inleddes med att formulera relevanta sökord, avgränsningar samt urvalskriterier. Därefter inleddes sökningar i databasen ERIC samt söktjänsterna Google Scholar och Primo. Alla artiklar av intresse kontrollerades i webbsidan Ulrichsweb för att garantera att de var vetenskapliga. Det genomfördes även läsning av abstract och nyckelord följt av att artiklarna lästes i sin helhet. Utöver sökning i databaser/söktjänster genomfördes också manuella sökningar av artiklars referenslistor samt konsultation med bibliotekarie. Sökprocessen ledde fram till nio vetenskapliga artiklar som inkluderades till vår kunskapsöversikt.   Utifrån de nio vetenskapliga artiklarna fastställdes det att utomhusundervisning i naturvetenskap i årskurserna 1-6 bidrar positivt till elevernas lärande. Ytterligare resultat visar även att elevers engagemang samt intresse för naturvetenskap kan öka till följd av ovanstående arbetssätt. Det framkom dock negativa aspekter utifrån lärares åsikter, såsom att arbetssättet kan vara svårt att praktiskt genomföra på grund av brist på tid och resurser. Det framkom även att lärare är oroliga för att lärandemålen i naturvetenskap riskeras att inte uppnås till följd av utomhusundervisning.   I sökprocessen upptäcktes det att forskning kring våra urvalskriterier var begränsad kring dels Sverige, Europa men också hela världen, vilket därmed blir ett förslag på vidare forskning. Vidare upptäcktes det att få studier undersöker lärares attityder till utomhusundervisning i naturvetenskap, vilket också är ett område som behöver forskas mer kring. Slutligen bör det även genomföras fler undersökningar som testar av elevers kunskaper på lång sikt av ovanstående arbetssätt eftersom majoriteten av studierna i vår kunskapsöversikt testar av deras kunskaper på kort sikt. / The purpose of the literature review is to analyze, compile, and account for research on outdoor education in science. This is investigated by finding out what research on outdoor pedagogy in science characterizes in grades 1-6, and how such education affects students' learning.  To find relevant scientific articles for our literature review, selection criteria and search terms suitable for the research arena were designed. Subsequent searches were conducted in the ERIC database, manual searches, and consultation with a librarian. This led to nine scientific articles that matched all our selection criteria and were thus included in our literature review.  The result that emerged was that the majority of the research is presented positively regarding outdoor education in science in grades 1-6. Furthermore, it was also established that such education increases students' learning in science.

Syftet med denna studie var att utifrån en induktiv ansats undersöka hur pedagoger använder forumspel som en pedagogisk metod i skolan samt vilka möjligheter och begränsningar metoden har. Studien har tagit utgångspunkt i tidigare forskning om drama och forumspel som en pedagogisk metod samt i skolans värdegrundsarbete, där forumspelsmetoden främst har använts. Studien bygger på kvalitativa interjuver av olika pedagoger som arbetar i grundskolan med forumspel och svaren har bearbetats med tematisk analysmetod. Resultatet visar att forumspel engagerar eleverna i en aktiv läroprocess som bidrar till att motverka kränkande och diskriminerande beteenden. Det i sin tur fordrar en dramaintresserad ledare och en stöttande skolledning. Studiens slutsats visar att lösningen kan vara att ta in en extern aktör som besitter den kunskap och erfarenhet som krävs. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

Elever behöver lära sig skriva texter inom olika genrer för att kommunicera i samhället och yrkeslivet. En metod för skrivundervisning är den så kallade genrepedagogiken, som efter dess uppkomst i Australien på 80-talet har fått fäste i svenska klassrum. I denna studie analyserar vi, utifrån cirkelmodellen, hur fyra läromedel i svenska för årskurs fem stöttar elevernas skrivutveckling inom olika genrer utifrån cirkelmodellen. Genom en innehållsanalys med kategoriseringar utifrån tre genrefamiljer och cirkelmodellens fyra faser analyserades läromedlen. Analysen visade att läromedlen behandlade berättande, analyserande och faktabaserade genrer. Vidare antydde analysen att skrivuppgifter i läromedlen ger ett varierat stöd i skrivutvecklingen i förhållande till cirkelmodellens fyra faser, med fas två och fyra som vanligast förekommande. Slutsatsen som kan dras av analysen är att valet av läromedel i undervisningen kan påverka vilken typ av stöttning eleverna får i skrivandet av texter inom olika genrer.

Med mitt examensarbete vill jag försöka konkretisera ämnet teknik i skolsammanhang så att eleverna får upp ögonen för vad som är teknik runt omkring oss i vardagen. Jag vill öka förståelsen för teknik. Jag har använt mig av ett projekt som genomfördes läsåret 2011 och som fortgick under läsåret. Det bör nämnas att skolan ansökte om projektpengar och var delaktiga i ”Årets teknikutbildning 2011”. Med dessa medel (50000kr) kunde vi satsa stort på teknikämnet för att både utbilda personal och förverkliga våra drömmar med eleverna. Projektets mål var att ge eleverna en god förståelse för vad teknik är. Att jobba på en F-5 skola innebär att man dagligen hjälper eleverna med tekniken i skolan, men tar vi för givet att eleverna vet vad teknik är? Kan de vad olika tekniska termer betyder? Jag ville också undersöka elevernas förmåga att utveckla befintlig teknik, samt att se vilka uppfinningar som satt spår i vår vardag. Hur hade dessa utvecklats under årens lopp? Eleverna ska även få tillfälle att använda sig av tekniken och själv konstruera efter ritning. Hela skolan deltog, från de allra yngsta i förskoleklassen till klass 5. Det var viktigt under projektets gång att alla fick möjlighet att fördjupa sig i tekniken, både lärare och elever. Med hjälp av enkäter före och efter projektet fick vi en uppfattning om hur elevernas teknikmedvetenhet påverkats. Under projektets gång har det varit viktigt att få eleverna att själv uppleva och göra många experiment istället för att läsa om dessa. Resultatet av projektet visar att elevernas medvetenhet kring teknik har ökat. De har en bredare förståelse för vad som är teknik i samhället.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeuters och lärares erfarenheter av samverkan i grundskola. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Urvalet bestod av tidigare studier som berör arbetsterapeuter och lärare som har samverkat i grundskolor, och artiklar som belyser arbetsterapeuter och lärares upplevelse av samverkan i grundskola. Datainsamlingen av kvalitativa studier utfördes genom systematisk litteratursökning i databaserna Scopus och Amed. Nio artiklar inkluderades till studien och samtliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Studierna presenterar forskning genomförd i sju länder och publicerade mellan 2013-2022. Resultatet presenteras i tre kategorier: Lärare och arbetsterapeuters positiva erfarenheter av samverkan i skolmiljö, Lärare och arbetsterapeuters erfarenheter av utmaningar med samverkan i skolmiljö och Arbetsterapeuters och lärares syn på lösningar kring ett bättre samarbete i skolmiljö. Slutsats: Arbetsterapeuter och lärare har positiva erfarenheter av samverkan i skolbaserad praxis i grundskolan. Lärarna upplever att en arbetsterapeut i klassrummet är en tillgång för elever. Trots de positiva upplevelserna finns det omständigheter som försvårar samarbetet såsom bristande kunskap bland lärare av arbetsterapeutens kompetens och profession samt en bristande arbetsrelation, vilket påverkar samverkan professionerna emellan. / Aim: The aim of this study was to compile and describe occupational therapists and teachers experiences of collaboration in primary school. Method: The study was conducted as a general literature review. The selection consisted of articles about occupational therapists and teachers that have collaborated in primary school, and articles that illuminates occupational therapists and teacher ́s experience of collaboration in primary school. Data of qualitative studies was collected through a systematic literature search from Scopus and Amed databases. Nine articles were included in the study, and all articles were reviewed and analyzed. Results: The studies present research carried out in seven countries and published between 2013-2022. The result is described in three categories: Teachers and occupational therapists positive experiences of collaboration in a school environment, Teachers and occupational therapists experiences of difficulties with collaboration in a school environment and Occupational therapists and teachers view on solutions for better collaboration in the school environment. Conclusion: Occupational therapists and teachers have positive experiences of collaboration in school-based practice in primary school. The teachers narrated that having an occupational therapist in the classroom is an access to the students. The challenge of collaboration is the knowledge about what an occupational therapist can offer in the school setting and a lack of working relationship, which affects cooperation between the professions.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande deras uppdrag och roll kring att ansvara för fortbildningsinsatser för lärare i grundskolan. Studien är inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats som teoretiskt perspektiv med intervjuer som insamlingsmetod. Åtta intervjuer med utbildade specialpedagoger utgör empirin för studien. Uppfattningar kring fenomenet fortbildning har varit centrala och fokus är på specialpedagogens ansvar för lärares och andra yrkesrollers kompetensutveckling. Studiens resultat visar dels att handledning eller andra former där specialpedagogen agerar som en kvalificerad samtalspartner och rådgivare är den övervägande delen inom specialpedagogens roll. Sju av åtta informanter uppfattar att de har en roll i skolutvecklingsarbetet. Det framgår även i resultatet att när fortbildning ökar lärarnas kompetens så ger detta möjligheter till skolutveckling, som vidare gynnar elevernas lärande och utveckling. Hinder för fortbildning och skolutveckling syns i resultatet som brist på resurser i form av bland annat tid och pengar. Det studien kan bidra med ur ett specialpedagogiskt perspektiv är att framhäva hur specialpedagogens kompetens kan användas vid olika former av fortbildningsinsatser och i längden kunna gynna skolutvecklingsarbetet.