Studien grundar sig i viljan att veta mer om stoffurvalet i skolämnet bild. Syftet är att fördjupa kunskap om hur redan erfarna bildlärare väljer tekniker och moment. Syftet besvaras genom frågeställningarna Vilka bildspecifika tekniker eller moment arbetar bildlärarna med i bildundervisningen på högstadiet? och Vilka faktorer påverkar urvalet av bildspecifika tekniker eller moment i bildämnet? Studien genomförs med metoden semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma bildlärare med lärarlegitimation. Data analyseras utifrån grundad teori och ramfaktorteori. I resultatet presenteras tre olika kategorier i vilka lärarna delades in. Kategorierna är bildlärare som väljer tekniker och moment utifrån erfarenhet, utifrån erfarenhet och läroplan, samt utifrån läroplanen. Det presenteras också sex tekniker och moment som är framträdande i bildlärarnas undervisning, samt ramfaktorer som kan påverka stoffurvalet.

Kunskap i och kunskap om teknik är nödvändigt för en fortsatt utveckling av samhället. Sommaren 2018 trädde den nya läroplanen i kraft och eleverna i lågstadiet tillägnas totalt 47 timmars undervisning i teknikämnet. Elever behöver tidigt få en uppfattning om vad teknik är och där spelar lärarens förhållningssätt till teknik en stor roll. Tekniken behöver bli synlig och begriplig för eleverna för en fortsatt utveckling. Det betyder att läraren behöver ha grundläggande kunskaper och ett positivt förhållningssätt till teknikämnet. Därför är denna forskningsöversiktens syfte att ta reda på lärares förhållningssätt till teknikundervisning för de yngre eleverna. I litteratursökningen av de framtagna artiklarna valdes sökord både på engelska och svenska för att få fram relevanta artiklar. Primo valdes som databas då flest relevanta artiklar återfanns här. Vid sökningar i andra databaser återfanns inte fler artiklar som specifikt riktade sig till undervisning i teknik med yngre elever som målgrupp. Forskningsöversikten visar att lärare med utbildning i teknik har större självförtroende i att undervisa i teknik. De uppvisar också ett mer positivt förhållningssätt gentemot ämnet än de tekniklärare som saknar utbildning i ämnet. Resultatet visar även att utbildade tekniklärare har större motivation till att utveckla sina ämneskunskaper. Lärare som inte har en utbildning är mindre säkra och utmanade varken sig själva eller eleverna i teknikämnet. En viktig faktor för att inhämta mer kunskap och utveckla sina ämneskunskaper var det kollegiala lärandet. Forskningen visar att ju större intresse en lärare har för teknikämnet desto större engagemang visar läraren både till undervisning och fortbildning.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11 2016) anges bland annat för biologi att ämnet syftar till att utveckla elevers kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Eleverna ska få möjlighet att ställa frågor om människan och naturen utifrån egna upplevelser och aktuella händelser; dessutom anges i syftestexten för fysik, att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Genom utomhusundervisning ges möjlighet för eleverna att skapa autentiska situationer och därigenom upplevelser och erfarenheter. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka, vad som karaktäriserar forskningen om utom-husundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien har avgränsats till att gälla undervisning anpassad till elever i åldrarna sex till nio år. Med hjälp av sökord och urvalskriterier gjordes en litteratursökning i databasen Primo, där tio vetenskapligt granskade artiklar slutligen valdes ut. Därefter gjordes en kartläggning av de utvalda artiklarna för att få fram en övergripande bild av innehållet. Kunskapsöversikten visar både att elever har en positiv inställning till utomhusundervisning och att elevernas förmåga att sätta kunskap i ett sammanhang ökar genom undervisningen. Resultatet visar även att det finns brister i lärarutbildningen, med följden att verksamma lärare upplever en osäkerhet och bristande kunskaper inför att bedriva utomhusundervisning. Lärar-studenter har en positiv attityd till utomhusundervisning, men menar bland annat, att antalet tillfällen att själva få pröva på och leda utomhusaktiviteter är för få i utbildningen.

Programmering har under 2018 implementerats i den svenska läroplanen och blivit ett nytt inslag i ämnena matematik och teknik. Skolan har nu i uppgift att förmedla dessa kunskaper och även utveckla färdigheter för att skapa demokratiska medborgare som kan delta i det nya digitala samhället. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad som kännetecknar forskningen om programmering i ämnet matematik. Med utgångspunkt i sökord såsom programmering, matematik och skola, och med hjälp av urvalskriterier har relevant forskning sökts upp, studerats och kartlagts. Detta har genomförts för att skapa en bild av programmering i matematiken. Olika matematiska områden samt olika typer av programmering finns representerade i översikten. Scratch är det programmeringsverktyg som används mer frekvent än andra i vårt urval av forskning. Vad vi kan se i vår kunskapsöversikt är att det är två matematikområden som dominerar i vårt urval. Dessa områden är problemlösning och geometri. De effektstudier som gjorts i urvalet visar inte några positiva effekter för programmeringens betydelse av elevernas problemlösningsförmåga. Programmering skapar däremot ett starkare självförtroende och en glädje hos eleverna. Artiklarna presenterar både positiva och negativa aspekter till programmering inom matematik. Det framkommer att programmering inom matematik stimulerar elevernas nyfikenhet och självförtroende. Kunskapsöversikten visar att programmering enbart används inom konkreta och laborativa områden i matematiken. Vi har också sett att det är ett platt forskningsfält som främst innehåller pragmatiska studier. En avsaknad av kritiska studier finns i urvalet.

Our entire society is going through a digital development that never takes a break and the school is required to educate digitally competent citizens. To meet these challenges, it is necessary that the school succeeds in implementing the digital tools and that the teachers use the digital tools correctly. The purpose of the study is to investigate which digital tools that teachers and IT-educators who are familiar with in digitalization use to promote the students' learning in school work. The study is based on the following questions: What digital tools do teachers use and how do they describe how they use them in their educational work? And: How do teachers describe that the digital tools motivate students to learn? As a theoretical starting point, a socio-cultural perspective has been used. The study is qualitative and nine semi-structured interviews have been conducted. A qualitative content analysis with inductive approach was used as a method for analysis. The empirics were categorized into four parts, that describe which digital tools teachers in year 1-6 and year 6-9 use in their pedagogical work, how they use them and how they think these motivate the pupils to learn. The result shows that there are some differences in what digital tools they use and how they use them in the different ages. In grades 1-6, the tools are used primarily for a didactic purpose, to capture and motivate the students. In grades 6-9, the tools are used primarily for writing and communicative purposes. All teachers also use them to increase equivalence. You can see that the teachers in the different ages have much to learn from each other in the continued digital development.

Ett av huvudsyftena med engelskundervisningen är att elever ska utveckla en tilltro till sin egen kommunikativa förmåga. Många elever upplever dock en osäkerhet och otrygghet inför att prata på ett främmande språk, vilket försvårar utvecklingen av den muntliga förmågan i det nya språket. Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av undervisning inom muntlig kommunikation i ämnet engelska och mer specifikt svara på frågeställningen hur kan lärare stötta elevers muntliga kommunikation i engelska? Intervjuer med sju utbildade engelsklärare verksamma i årskurs 4–6 utgör studiens empiri. Resultatet av studien visar på att lärarna stöttar eleverna inom muntlig engelska på flera olika sätt. Lärarna arbetar med elevers utveckling av muntlig engelska främst genom att motverka elevers rädsla för att prata på engelska. Även detta sker på varierande sätt, då en del av lärarna fokuserar på korrekthet medan de andra försöker främja att eleverna ska prata fritt. Resultatet visar även att samtliga lärare i studien menar att elever vågar mer när de får prata i mindre grupp.

Flickorna i skolan har visat sig ha ett mindre intresse och engagemang till skolämnet teknik än pojkarna. Ute i samhället är det fler män än kvinnor som har yrken som har med teknik att göra och ser man på de gymnasieprogram vi har i Sverige som har en inriktning till teknik lyser flickorna med sin frånvaro. Normen vi har i Sverige pekar på att teknik tillhör männen/pojkarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus synliggörs i läromedelsböcker i teknik och forskningsfrågorna är: hur presenteras kvinnligt och manligt i bilder i teknikläromedel? På vilket sätt dementerar eller bekräftar bilderna i teknikläromedel normerna i samhället? För att besvara forskningsfrågorna har vi använt oss av en semiotisk analysmetod, genusperspektivet och socialkonstruktivismen. Vårt resultat visar att de bilder som finns i tre utvalda teknikläromedel till stor del bekräftar den norm som finns i samhället, teknik tillhör män. Männen får både större utrymme i teknikläromedelsböckerna och när kvinnor/flickor syns på bilderna är de inte i fokus eller utför sällan något tekniskt. Vidare forskning hade kunnat vara att skapa ett läromedel i teknik som går emot de normer som finns i samhället och ger flickor och kvinnor mer plats, så att båda könen får lika stort utrymme. Med utgångspunkt i detta hade det varit intressant att jämföra olika skolklasser som använder de läromedel som finns idag kontra med detta nya läromedel för att se om det påverkar eleverna och deras intresse till ämnet teknik.

Laborationer är ett arbetssätt inom fysikundervisning som uppskattas av majoriteten av eleverna. Samtidigt lyfts brister som pekar på att elever upplever fysikundervisningen som tråkig, vilket hämmar pojkar och flickors meningsskapande, intresse och delaktighet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur genusperspektiven påverkar delaktighet inom fysikundervisningens laborativa arbete i grundskolans år F-3. Frågeställningen studien ämnar besvara är följande: Hur påverkar genusperspektiven delaktighet i laborativ fysikundervisning inom årskurs 3? För att besvara frågeställningen har vi samlat in empiri genom videoinspelningar på två övningsskolor i södra Sverige. Vi har förhållit oss till två olika analysverktyg för att analysera videomaterialet. Det första verktyget tematiserar videoinspelningarna utifrån tre genusperspektiv, och det andra söker efter delaktighetsaspekter inom de olika perspektiven som tydliggörs. Resultatet visar att genusperspektiven kan påverka delaktigheten både positivt och negativt utifrån tre genusperspektiv. När delaktighetsaspekterna inte fungerar i en växelverkan, påverkas delaktigheten i homogena pojkgrupper negativt mer än i homogena flickgrupper, eftersom pojkarna bland annat har svårare för att be om hjälp. Förslag på vidare forskning är att undersöka effekten av läromedel inom naturvetenskap överlag, i relation till delaktighet. Detta skulle kunna leda till kunskaper om hur teoretiskt och praktiskt arbete i skolverksamheter skulle kunna växelverka och gynna delaktigheten i högre grad.

Syftet med studien var att synliggöra hur lärare arbetar för att försöka motivera elever i ämnet biologi samt undersöka i vilken grad eleverna uppfattar lärares olika motivationfaktorer som viktiga för deras egen motivation. Studien har genomförts via lärarintervjuer samt via elevenkäter. Intervjuresultatet visade att lärare i årskurs två och tre i sina försök att motivera elever lyfte motivationsfaktorer utifrån delaktighet, skapa intresse, läraregenskaper, arbetsmetoder, undervisningsrum, föräldraengagemang, bekräftelse, relationer och föräldraattityd. Lärarnas motivationsarbete motsvarade till stor del elevernas egna motivationsfaktorer. Det som minst svarade mot elevernas motivationsfaktorer var bekräftelse från andra. Enkätsvaren lyfter fram betydelsen av goda relationer och bra samarbete samt betydelsen av att eleven får hjälp av läraren och förstår undervisningsmaterialet. I resultatet framkommer att både lärare och elever i högre grad betonar motivatorer som är kopplade till inre motivation än till motivatorer kopplade till yttre motivation.

Studiens syfte är att undersöka hur och varför sex lärare i den svenska grundskolan integrerar estetiska uttrycksformer i sin svensk- och engelskundervisning. Begreppen estetik och estetiska uttrycksformer som används i studien definieras i avsnitt 3.2. Studien genomförs med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande samt den svenska läroplanen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer, som har transkriberats och analyserats tematiskt. Resultaten av studien visar att de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning för att skapa en lustfylld och varierad undervisning, samt för att innehållet ska förstärkas och befästas. Vidare visar resultaten att estetiska uttrycksformer används i högre utsträckning i engelskämnet än i svenskämnet. Bild och skapande som estetiska uttrycksformer är vanligare i svenskämnet medan i engelskämnet är de vanligaste estetiska uttrycksformerna musik och dans. Studien presenterar även en mängd konkreta exempel på hur de intervjuade lärarna integrerar estetiska uttrycksformer i sin språkundervisning.