Såväl internationell som svensk forskning har visat att skolkuratorer i grundskolan upplever svårigheter med att förstå sitt uppdrag samt att definiera sin yrkesroll. Syftet med denna uppsats var att få fördjupade kunskaper om hur skolkuratorer i grundskolan uppfattar och skapar sin yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv. Fokus i studien ligger utöver de professionellas upplevelser av autonomi, på hur skolkuratorer upplever det hälsofrämjande på skolorna, hur förväntningar och samverkan med andra professioner bidrar till förståelsen av yrkesrollen samt vilken kunskap de använder sig av i sitt arbete. Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där fokus legat på att förstå de professionellas upplevelser. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sammanlagt sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer verksamma inom grundskola. Intervjuerna har analyserats med hjälp av innehållsanalys och meningskoncentrering. Resultatet från analysen tolkades sedan med hjälp av såväl professionsteoretiska begrepp som rollteoretiska. Studiens resultat visar att skolkuratorernas förståelse och definition av sin yrkesroll påverkas av samverkan med andra professioner, egna och omgivningens förväntningar, vilka arbetsuppgifter de har samt vilken kunskap de använder sig av. Resultatet visar även på att skolkuratorerna upplever sig själva som det sociala arbetets ensamma företrädare på skolans arena.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på elevers motivation till ämnet idrott och hälsa, och om denna motivation var relaterad till deras fritidsaktiviteter. Syftet var även att beskriva vad det är som påverkar elevers motivation i det centrala innehållet: lek, spel och idrotter. Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer där urvalet bestod av elever i årskurs 9. Hälften av eleverna var inte aktiva inom föreningsidrotten på sin fritid, medan den andra hälften var aktiva. Resultatet för denna undersökning visar att elevernas motivation påverkas av olika faktorer, men kompetens, tävlingsmoment och lagspel är gemensamma faktorer för samtliga elever som både kan öka och minska motivationen. Samtliga elever som är föreningsaktiva samt några få av de elever som inte är föreningsaktiva menar att deras fritidsaktiviteter påverkar motivationen positivt till ämnet idrott och hälsa. De resterande eleverna ansåg att deras fritidsaktiviteter inte påverkade deras motivation till ämnet. Samtliga elever var överens om att ämnet idrott och hälsa inte har inspirerat dem till att vara aktiva inom en föreningsidrott. Det resultat som framkom gällande det centrala innehållet visar att eleverna föredrar spel i undervisningen. Elevers motivation till utomhusundervisning påverkas starkt av väderförhållanden och val av aktivitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av elevernas motivation påverkas av olika typer av yttre reglering, detta syns tydligt i skalan för SDT. Undersökningens resultat visar även att elevgrupperna motiverades av liknande faktorer och att de grundläggande psykologiska behoven inom SDT är viktiga för motivationen oavsett bakgrund.

Den svenska skolan är inte som den har varit. Vi har i samband med oroligheterna ute i världen fått ta emot ett antal människor därav många barn i skolåldern. Många skolor har inte haft någon direkt handlingsplan för detta. Vi ville i vår uppsats ta reda på hur dessa elever upplever den svenska skolan och att börja i förberedelseklass för att sen slussas ut i ordinarieklass. Framför allt så har vi riktat in oss på övergången från förberedelseklass till ordinarie klass. Forskningen idag har framför allt handlat om mottagande men ett fåtal tar upp hur de nyanlända upplever sin situation. För att belysa detta valde vi två olika former, intervju samt observationer. På så vis fick vi en sammanhängande bild av eleverna. Empirin tolkades utifrån en holistisk syn där man tar hänsyn till alla delar i en människas liv. Vi ville även ta del av hur pedagogerna upplever övergången och att ta emot nyanlända i sin undervisning.  Vad som var intressant var att eleverna föredrog att starta i en förberedelseklass, vilket kan tala emot den forskning som har gjorts. Tryggheten var en faktor som var genomgående för de nyanlända och att börja i en förberedelseklass upplevde dem positivt. Pedagogerna ville ha mer underlag för att kunna hjälpa dessa elever. Resultatet visade att pedagogerna såg en viktig funktion i att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Att lära sig prata svenska är en sak, men att få ett ämnesspråk är något helt annat.

Forskning har visat på att barns inlärning tillgodoses bäst i integrerad samvaro med andra barn då de får möjlighet att lära av varandra genom att prata, diskutera och skapa. Läroplanen säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Forskning visar på att drama som undervisningsmetod har förmågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får integrera kroppen med sina sinnen. Dagens skola verkar ändå utgå från den traditionella undervisningsformen där eleverna huvudsakligen sitter stilla på sina platser för enskilt arbete. Syftet med denna studie tar en hermeneutiskt kvalitativa ansats att undersöka hur pedagoger praktiserar pedagogiskt drama i de teoretiska ämnena i skolorna. Mina forskningsfrågor är: Vilka erfarenheter har lärarna till drama som metod? Vilka faktorer påverkar lärarens val att använda eller inte använda sig av drama, integrerat i skolundervisningen? Resultatet av studien som utfördes genom intervjuer av sex olika pedagoger visar att alla har en positiv inställning till pedagogiskt drama och drama som undervisningsmetod. Anledningen att de inte praktiserade metoden i den utsträckning som de skulle önska är den ökade arbetsbelastningen som den nya läroplanen, Lgr.11 medfört. Den största delen utgör kunskapsbedömning och dokumentation. Slutsatsen av studien är att pedagogerna behöver mer resurser ifråga om tid, lokaler och personal för att bedriva pedagogiskt drama i undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den formativa bedömningen i matematik, både hur elever påverkas och lärarens roll. Vi använde databaserna ERIC och Libris för att samla in data som sedan analyserades och framställdes i arbetet. Resultatet visar på att lärarens kunskaper har stor betydelse för hur framgångsrik bedömningen blir samt att det är en tidskrävande uppgift där lärare behöver få vägledning och utbildning för att lyckas. I studien framgår det  även att eleverna framförallt påverkades positivt av den formativa bedömningen genom att bli mer aktiva och delaktiga i undervisningen. Litteraturstudien visar att formativ bedömning gynnar elevernas lärande men att det finns flera utmaningar som lärare måste vara medvetna om.

Neuropsykiatriska diagnoser blir allt vanligare i dagens samhälle. Elever i skolan och på fritidshemmet kan behöva särskilt stöd för att klara av sin vistelse vid dessa instutitioner. Under vår verksamhetsförlagda utbildeng har vi sett att elever med diagnosen ADHD ofta för stöd i form av elevassistent under skoltid, men inte under fritidstiden. I denna studien undersöker vi hur resursfördelningen mellan skolan och fritidshemmet ser ut på en skola. Vi har intervjuat rektorn, samt utformat två fokusgrupper med tre fritidspedagoger och tre grundlärare, med syftet att få fram vad de olika yrkeskategorierna upplever vilket stöd som erbjuds för att kunna bemöta elever med ADHD. Studien har en fenomenologisk ansats och analysen bygger på sociokulturell och relationell teori.  Resultatet av vår fallstudie visade att behovet får styra vilket stöd fritidspedagoger och grundlärare får för att bemöta elever med ADHD. Både grundlärare och pedagoger belyser vikten av en lyhörd ledning för att få det stöd som behövs i de olika verksamheterna. De uttrycker även en önskan om fortbildning, för att kunna bemöta elever med ADHD på bästa sätt, samt utbildade elevassistenter.

The study aims to examine how school librarians at elementary school work with the curriculum and the difficulties they experience in the work with the curriculum.Five themes were distinguished in how school librarians work with the curriculum: Curriculum as target documents, Curriculum as working in partnership, Curriculum as control tools for working with source criticism, Curriculum as control tool for working with fiction, Curriculum as a support for defining profession. Three themes were distinguished in the difficulties of the work on the curriculum; Lack of time, Lack of knowledge and availability and Lack of formulation of goals around school library activities. The study uses the new institutional theory as method to analyze the result.In all themes, there were examples of coercive, mimetic and normative forces as a way to explain how school librarians and teachers within the same organizational field tend to resemble each other.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley & Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.

Technical expertise is highly rated in today's society. Thus, the technical education in school should help students develop basic attitudes and approach to the subject, regardless of gender or social class. Since technology has long been considered to belong to male domains, it is very important that the school works towards influencing girls' alienation to the subject. Knowledge and understanding of the technology today is of great importance because it is essential to the welfare of society, the future and peoples right to democratic decision (Mattsson 2005:1). The purpose of the study is to examine, based on interviews, how students and teachers perceive the concept of technology as well as examine how teachers describe their work to counteract traditional patterns of gender in the technical education. The research of the study is based on the theories of Vygotskij about children's forming of knowledge and Hirdman's theories on gender. The following questions are answered: • Are there any differences in how boys and girls perceive the concept of technology? What differences? • How do teachers describe the concept of technology? • How do teachers describe their work to counteract traditional patterns of gender in the technical education? I've made the conclusion in my study that there are more differences than similarities in how boys and girls perceive the concept of technology. Teachers on the other hand, have a similar view of technology as a concept. In the question about how teachers work to counteract traditional patterns of gender, I've concluded that this is mostly done by group divisions and by allowing students to develop their full potential. However, I was able to discover that teachers sometimes fail to counteract traditional patterns of gender in practice.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka ett antal lärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar nyanlända elevers utvecklande av det svenska språket. Frågeställningarna var: Vilka faktorer uttrycker lärarna påverkar de nyanlända elevernas utveckling av det svenska språket? Vilka framgångsfaktorer i svensklärandet hos nyanlända elever uttrycker lärarna? Vad uttrycker lärarna försvårar svensklärandet hos nyanlända elever? Upplever lärarna att dessa faktorer går att påverka?   Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med sju lärare från olika skolor och med olika typer av läraruppdrag. I analysen av intervjuerna kunde 11 olika beskrivningskategorier urskiljas: samhälligtstöd, hemförhållanden, social delaktighet, organisation, undervisning, modersmål, studiehandledning, skolbakgrund, svenska, attityd och ålder. Kopplingar till dessa beskrivningskategorier kan ses i litteraturgenomgången och detta behandlas i diskussionsdelen. Någon hierarkiskordning bland dessa kategorier kunde inte ses. Kategorierna går att dela upp i antingen påverkningsbara eller ej påverkningsbara men kan också ses som faktorer som ligger hos eleven själv, faktorer i skolan eller faktorer i samhället och familjen.