Studien behandlar lärares läromedelsanvändning i ämnet svenska. Syftet med studien är att utveckla kunskaper kring läromedelsanvändning samt faktorer som påverkar läraren i valet av läromedelsform i svenska för årskurs 1–3. I studien används två frågeställningar som är: ”vilken läromedelsform har lärare valt att använda i svenska och varför?” och ”vilka faktorer påverkar lärarens val av läromedelsform i svenska?”   Studien tog stöd i tidigare forskning om hur digitala läromedel samt hur tryckta läromedel påverkar elevers läsförståelse. Olika studier har fått olika resultat gällande läsförståelsens utveckling. Några studier visar att digitala texter gynnar läsförståelsen medan andra studier visar att tryckta texter gynnar läsförståelsen. Det finns även studier som visar att det inte är någon skillnad gällande de olika läromedelsformerna.    Empirin samlades in genom en digital enkät som spreds i två Facebookgrupper. För att analysera resultaten användes den teoretiska utgångspunkten ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärare i störst utsträckning använder sig av tryckta läromedel. Mindre än hälften av respondenterna använder digitala läromedel i ämnet svenska. Vid analysen av resultatet framkom det att ramfaktorerna lärare, form, budget, innehåll, tid samt elever är de vanligaste som påverkar valen kring de läromedelsformer som används. Den här studien visar att det främst beror på vad läraren själv känner sig trygg att använda i sin undervisning, samt vad läraren tycker passar för elevgruppen.   Slutsatserna i studien är att tryckta läromedel används i större utsträckning än digitala läromedel. Slutsatserna är även att många lärare är villiga att betala för material till sin undervisning med egna pengar.

Abessinienskolan är en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att så gradvis knyta an till årskursen, skolan och samhället. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen består av en serie fristående volymer anpassade till terrängen där varje klassrum är slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet. Istället öppet i det gemensamma, där korridoren utökas till en mötesplats.

Idrottsundervisningen i grundskolan är debatterad, främst vilka moment som prioriteras och genomförs i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos sex högstadielärare i idrott och hälsa om friluftslivsundervisningen. De resultat som framkommer är att förutsättningarna för att bedriva friluftslivundervisning är olika skola till skola och spelar stor roll enligt lärarna. Lärarna uttrycker att sedermera har den nya läroplanen en påverkan på friluftslivundervisningen då den nya läroplanen är mer konkret kring friluftslivundervisning jämfört med den äldre läroplanen där den typen av undervisning var mer valbar.

Studien syftar till att undersöka vilka ramfaktorteoretiska utmaningar och möjligheter som lärare ser med införande av betyg i årskurs fyra. Regeringen kom hösten 2020 med ett förslag om att införa betyg från årskurs fyra. Även om att det finns relativt lite forskning som visar att det skulle gynna lärare och elever ansåg regeringen att detta skulle bidra till ökad kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att betygsättning är ett omfattande arbete för lärare och den forskning som finns gällande tidiga betyg har även visat på negativa effekter hos elever. Tidigare forskning har även visat att ramfaktorer dagligen påverkar lärare i deras arbete. Saknaden av forskning som undersökt lärares uppfattning av betyg i årskurs fyra var en bidragande faktor till att denna studie genomfördes. Det har utförts en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer med åtta mellanstadielärare genomfördes för att få svar på forskningsfrågorna. Studien har utifrån det ramfaktorteoretiska perspektivet analyserats och organiserats. Detta gjordes med hjälp utav en tematisk analys. Studiens resultat visade på att lärarna såg både utmaningar och möjligheter med ramfaktorerna, konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och personramar.

Den här studien fokuserar på ett antal grundskollärares arbete under inledning och fortsättning av Coronapandemin. Begreppet pandemi används för att beskriva en smittsam sjukdom som drabbar många människor, och som ofta sprider sig över mycket stora områden (Langlet, 2011). Syftet med studien var att tydliggöra den verklighet som respondenterna upplevde den under 2020. Frågor har ställts om undervisningssituationen och hur lärarna har arbetat under året. Dessutom vad lärarna upplevt att de lärt sig under årets gång. Metoden som tillämpades var intervjuer och deltagarna var lärare inom den svenska grundskolan. Resultaten visar att samtliga deltagare påverkats i sin vardagliga undervisningssituation och att de allra flesta hamnat i en för dem helt okänd verklighet med nya arbetsuppgifter och nya förhållningssätt. Respondenterna har fått hanskas med mycket oro. De har känt sig slitna och ofta oroliga för sin egen säkerhet. De har inte fått visa sin egen oro utåt. Utifrån studien kan slutsatsen dras att trots förändrade förutsättningar och höga krav, upplevde deltagarna att de lärt sig nya saker och hittat arbetsformer som lett arbetet framåt.

Utomhuspedagogik har under en längre period varit ett omtalat ämne, speciellt i ämnetnaturvetenskap. Mycket forskning och skolans styrdokument pekar på fördelar med utomhusundervisning men trots det används det sällan. Många lärare känner en osäkerhet och vill inte riktigt medge utomhusundervinsingens positiva kraft. Syftet med studien är att belysa de specifika fördelarna med utomhusundervisning i naturvetenskapliga ämnen för eleverna.Metoden är ett urval av studier som samlades in genom systematisk litteratursökning i databaserna Diva, Primo, Google Scholar, Reserach Gate och Taylor & Francis Online utifrån förbestämda urvalskriterier. Resultatet i studien har pekat på flera specifika fördelar för eleverna. Många av fördelarna är förutsägbara, några av dessa är att eleverna får bättre resultat efter utomhusundervinsning, exempelvis får bättre motivation och en positiv inställning till undervisningens innehåll. Andra fördelar som var mer överraskande är att elevernas abstrakta tänkande ökade, eleverna lärde sig ämnesspecifikas begrepps betydelse snabbare och samarbetet mellan eleverna förbättras utomhus.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur verksamma lärare för yngre åldrar hanterar flerspråkiga elevers språkliga och kulturella mångfald i undervisningen och vilka faktorer som ligger till grund för deras didaktiska val. Genom systematiska sökningar utifrån ett par urvalskriterier och avgränsningar valdes tio studier ut för presentation i kunskapsöversikten. De utvalda studierna som utgör kunskapsöversiktens resultat visar att verksamma lärare hanterar den språkliga och kulturella mångfalden på ett väldigt varierat sätt i undervisningen. En del lärare använder flerspråkigheten som en resurs i undervisningen medan andra vittnar om att flerspråkigheten inte tas hänsyn till. Studierna tydliggör även att lärares kompetens och attityder är två faktorer som påverkar hur lärare i de yngre åldrarna utformar sin undervisning. Slutligen diskuteras tillvaratagandet av flerspråkiga elevers bakgrund utifrån ett professionsperspektiv.

Syftet med studien är att utifrån elevers perspektiv undersöka skissande som verktyg ibildundervisning. Vi är intresserade av att analysera elevers föreställningar om skissande och hur de använder skiss i sina bildskapande lärprocesser för att förstå elevers lärande i bild.Detta har vi undersökt genom frågorna: Vad händer när elever får arbeta med skiss på begränsad tid med olika material? Vilka uppfattningar om skissande ger eleverna uttryck för? samt Hur skapar elever mening i och genom skissande?I studien sattes lärprocessen i centrum genom att vi genomförde intervjuer i samband med en workshop skapad av oss. Vi ville se om det gick att förhandla synen på vad skissande är och skapa en workshop med fokus på görandet snarare än ett färdigt resultat. De svårigheter som uppkom i samband med workshop och intervjuer handlade om tidsbegränsning vilket gjorde att vi inte hade möjligheten att intervjua fler elever. Vi anser dock att vi hade tillräckligt med material för ett arbete av denna storlek och form.Resultatet av vår analys visar att när eleverna fick arbeta med olika material på begränsad tid tvingas de att tänka och förhålla sig till de nya materialen på olika sätt. De uppfattningar de ger uttryck för handlar om att skissen är en förberedelse där eleverna ritar tunt med blyertspenna. De kan även förhålla sig till skissen som ett verktyg i andra sammanhang, såsom när de utövar en idrott exempelvis. På så sätt skapar eleverna mening genom att skissa på olika sätt i olika sammanhang. När eleverna skissade under workshopen blev deras tidigare erfarenheter synliga i de bilder som de skapade. Slutligen diskuterar vi att skissen som verktyg i bildämnet är en tillgång och kan hjälpa elever att utveckla nya idéer samt att främja elevers lust för lärande. Vi föreslår att det krävs scaffolding för att skissandet ska bli meningsfullt för eleverna.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur lärare menar att matematikundervisning i grundskolans tidiga år kan genomföras med ett laborativt arbetssätt, samt hur lärare motiverar att arbeta laborativt. Tidigare forskning visar att det finns många fördelar med att arbeta laborativt, men att arbete med laborativt material inte per automatik leder till större förståelse hos eleverna. Det bör finnas en kontinuitet och ett tydligt syfte med arbetet för att gynna elevernas lärande. För att undersöka problemställningarna har kvalitativa intervjuer med sex lärare genomförts. Resultaten, som har analyserats med hjälp av pragmatismen, visar att lärarna utgår från styrdokumenten när de planerar sin undervisning, men att de ändå är oroliga över att missa något ur det centrala innehållet. Lärarna varierar sin undervisning mellan enskilt arbete med stenciler eller digitala verktyg, arbete med laborativt material samt kooperativt arbete. Vad som motiverar lärarna att arbeta laborativt är att det bidrar till ett lustfyllt lärande, inspiration från matematiklyftet, inspiration från lärarutbildningen samt språkliga skäl. Samtliga lärare är nöjda med arbetssättet och ser att det gynnar eleverna, speciellt gällande att föra och följa matematiska resonemang.

Elevers rätt till delaktighet finns beskrivet i flera av skolans styrdokument. Lärares syn och tolkning av hur delaktighet och inkludering ska fungera i skolans dagliga arbete skiljer sig åt. Nilholm och Göransson (2014) menar att inkludering visserligen är att undvika särlösningar utanför klassrummet men att det då finns risk att helheten missas. Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) ser det som ett problem att det inte finns en gemensam definition vad som menas med delaktighet.                                                  I den här studien intervjuas tio lärare som undervisar i den anpassade grundskolan om deras syn på god undervisning, elevers delaktighet och inkludering. Syftet med studien är att ta reda på hur några lärare ser på delaktighet och hur de ser att eleverna är delaktiga. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och ekologiska systemteoretiska systemet. Några av de resultat som studien visat är att lärares syn på delaktighet skiljer sig åt och att synen på en skola för alla är olika. Flera av lärarna lyfter svårigheterna med att veta om eleverna är delaktiga då de saknar ett talat språk eller på annat sätt har svårt att kommunicera med varandra. Shier (2001) belyser vikten att eleverna hela tiden känner att de har personer runt sig som är lyhörda på vad de vill förmedla och ger förutsättning att kommunikation kan ske.