Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om taluppfattning, undervisningsmetoder och arbetssätt, samt även undersöka hur förankringen till Lgr 11 synliggörs, och om eleverna är delaktiga i sina lärandemål. Den undersöker lärarnas varierade uppfattningar kring taluppfattning inom respektive skolform, grundskola, grundsärskola, samt grundsärskola inriktning träningsskola.  Taluppfattning handlar mycket om att det är ett verktyg och grunden i all matematik, men även om sifferpositioner och att det hör till kroppen. Variationerna i studien ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande utvecklas i samspel med andra och att lärandet utvecklas inom Vygotskijs proximala utvecklingszon. Den fenomenografiska metodansats som använts har inspirerat till semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts i sju olika steg, där resultatet blir ett utfallsrum. Resultatet diskuteras utifrån studiens frågeställningar och visar att det finns en hel del likheter mellan skolformerna och undervisningen, men också en del stora variationer. En av de stora skillnaderna är att undervisningen inom grundsärskolan och inriktning träningsskolan, oftare sker i mindre grupper eller enskilt. Att göra en förankring till Lgr 11 så att eleverna blir delaktiga i sina lärandemål, visar den största variationen mellan skolformerna. Alla intervjuade lärare är eniga om att det är viktigt att använda sig av olika undervisningsmetoder som gynnar elevernas lärande.

Den här uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om användandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om användandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat på förklaringar till varför man väljer att använda yoga i skolan. För att ta reda på barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer använts. Resultat från intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frågeställningar. När frågeställningarna har behandlats har tre olika teoretiska utgångspunkter använts: ett fenomenografiskt perspektiv, ett salutogent perspektiv som utgår från hälsofrämjande faktorer, och Foucaults maktperspektiv. Dessa perspektiv har använts för analys och vidare diskussion av resultatet.     Resultatet visar att användandet av yoga i skolan kan förklaras med koppling till pedagogers intentioner. De teoretiska perspektiven har bidragit med ett fokus på barnens och pedagogens personliga tolkningar av, och syften med, att använda yoga. Pedagoger har beskrivit hälsofrämjande syften med användning av yoga, så som att det minskar stress och skapar lugn i klassrummet. Barnen har beskrivit sätt att använda yoga för att slappna av i olika situationer. Tankar och upplevelser om hälsofrämjande arbete genom yoga har genom de teoretiska perspektiven i studien bidragit med en syn på yoga som en salutogen metod för hälsa. De teoretiska perspektiven har också lyft en diskussion kring hur vi genom samhälleliga strukturer påverkas att göra vissa val, och hur detta kan synas i arbetet med hälsa i skolan.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lärmiljön kan främja barn i deras lärande. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla barns lärmiljö. Vi ville även ta reda på hur barnen uppfattar sin lärmiljö samt hur de önskar att deras lärmiljö ska se ut. Vi ville även undersöka hur lärare anser att barnen gynnas i sitt lärande av att arbeta i en välplanerad lärmiljö. För att ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lärares tankar kring ämnet. Det resultat vi funnit visar att både barn och lärare anser att den fysiska lärmiljön har stor betydelse för barnen då de spenderar mycket av sin tid i skolan. Resultatet visade även att trivsel främjar barnens lärande och utveckling. Barnens delaktighet i utvecklingen av lärmiljön såg olika ut beroende på lärarnas inställning till förändring samt skolans förutsättningar. Hinder som lärarna tog upp var främst platsbrist och deras egen kreativitet. Ett flexibelt klassrum med rum i rummet möjliggör en variation av arbetssätt som uppskattas av både barn och lärare.

Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6. Vanligtvis är det dock först i årskurs 8 som elever undervisas om operationer med negativa tal. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 7 uppfattar addition och subtraktion av negativa tal. Detta ämnar vi att uppfylla genom att besvara följande frågeställning; På vilka kva-litativ skilda sätt uppfattar elever operationer med negativa tal? Som grund för urvalet genomfördes ett förtest varifrån åtta elever valdes ut till att delta i kvalitati-va intervjuer. Dessa intervjuer resulterade i att fem kvalitativt åtskilda beskrivningskategorier kun-de urskiljas; det finns inget under noll, eliminering av termer, omvända räkneoperationer till vänster om noll, posi-tiva och negativa tal samarbetar ej samt positiv eller negativ differens. Vi hoppas att denna studie kan bidra till en ökad förståelse om vilka olika elevuppfattningar det finns av operationer med negativa tal.

Tidigare studier visar att svenska elever har svårt för generaliseringar och förståelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd. Utifrån ett förtest utvaldes åtta elever till kvalitativa intervjuer, där eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmänt hade svårigheter med detta. Vi hoppas att denna studie kan bidra till en ökad förståelse för elevers sätt att behandla geometriska talföljder.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val. Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden. Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse. Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med rektorer på tre skolor. Resultatet av undersökningen visar att skolorna lever upp till kraven och syftet i snäv bemärkelse. Sett ur det vidare perspektivet lever skolorna upp till syftena med skiftande resultat.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor. Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön. Även normer som ger direktiv för attityder och handlingar vilka sker i relation mellan människor bereds genomsnittligt stort utrymme i skolregeldokumenten. Då mest utrymme ges till normer som har en ordnande funktion, genereras också störst utrymme åt skapandet av diskursen om den ordningsamme skoleleven. Sålunda har diskursen om den gode medkamraten ett mer begränsat utrymme att tillgå.  Detta gäller också för de normer som ger direktiv för ansvarstagande respektive för attityder och handlingar vilka motsvarar kulturella traditioner och vanor. Följaktligen visar resultatet av analysen utifrån medelvärdena att de undersökta skolorna fokuserar mer på ordningsskapande än moralisk fostran i sina skolregeldokument. När den ursprungliga analysen granskades uppstod frågetecken gällande medelvärdenas tillförlitlighet, varför dessa jämfördes med medianvärdena. Jämförelsen visade att det finns en stor spridning mellan dokumenten gällande deras utrymmesfördelning mellan normerna. I uppsatsen presenteras och diskuteras både resultatet av medelvärdesberäkningarna och resultatet av ifrågasättandet av dessa. Detta för att läsaren själv ska kunna få möjligheten att bedöma huruvida resultaten av medelvärdena ändå kan anses ge en indikation om skolregeldokumentens innehåll.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer. De olika uttrycken lärarna använde sig av var bild, CD, film, IT och musik men dessa olika uttrycksformer användes i olika stor utsträckning och vissa visade sig därför mer än andra. Av de uttrycksformer vi valt att titta efter så var det endast drama och teater som inte visade sig.