<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät.</p><p>Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.</p>

<p>I arbetet intervjuas åtta lärare i idrott och hälsa för grundskolans senare år om hur de obligatoriska momenten friluftsliv, orientering, simning och hälsa kommer till uttryck och bedöms i undervisningen i år nio. Lärarna intervjuas om vad som krävs av eleverna för att uppnå respektive betygsteg Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Intervjuerna syftar till att se vad i bedömningen och betygssättningen som krävs för de olika betygsstegen och de skillnader som finns mellan lärarna.</p><p> </p><p>Intervjuerna bygger på tidigare forskning som visar att den nationella kursplanen kan tolkas väldigt olika av lärarna i idrott och hälsa vilket leder till en orättvis bedömning och betygssättning av eleverna. Arbetet bygger på att belysa de olika momenten i relation till den problematik som har visat sig finnas i hur bedömningen skall genomföras.</p>

Forskning visar att elever behöver en god läsförståelse för att kunna inhämta kunskap i skolan. På grund av det är det relevant att strukturerat arbeta med läsförståelsestategier eftersom det leder till en bättre läsförståelse hos elever. Därför syftar studien till att undersöka vad lärare i grundskolans tidigare år har för uppfattningar om läsförståelse och läsförståelseundervisning i svenskämnet. De forskningsfrågor vi sökt svar på är: “Vad innebär läsförståelse för lärare?” samt “Hur beskriver lärare arbetet med läsförståelse?”. Den metodologiska ansatsen i studien är fenomenografiskt inspirerad då den syftar till att beskriva och analysera människors olika sätt att uppfatta fenomen. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna anser att läsförståelse är något elever behöver under sin skolång men även i deras framtida roll som goda samhällsmedborgare. Dock leder inte detta automatiskt till att alla lärarna bedriver läsförståelseundervisning i den mån de önskar. Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarnas uppfattningar om läsförståelse inte stämmer överens med i hur stor utsträckning de väljer att bedriva en undervisning som främjar läsförståelsen. Vidare forskning kan därmed vara att undersöka om lärares uppfattningar av läsförståelse överensstämmer med i vilken utsträckning hen väljer att bedriva en strukturerad läsförståelseundervisning, detta görs lämpligen via observationer för att kunna komplettera intervjumaterial.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och diskutera hur lärare i årskurs F-3 beskriver sitt arbete med andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Genom åtta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare sammanställdes ett material som studerades genom en tematisk analys. Där framkom sex gemensamma aspekter som var utmärkande för ordförrådsundervisningen för andraspråkselever. Studien fann att lärare; lär ut ordförståelse/användning medvetet, skapar en motiverande lärmiljö, använder modersmålet som en läranderesurs, undervisar i ordinlärningsstrategier, hjälper eleverna att bygga semantiska nätverk samt ökar möjligheterna för diskussion och skrivande. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen är att alla lärare i studien stöttar andraspråkselevers ordförrådsutveckling. Lärarna i studien har ett större fokus på att utveckla det receptiva ordförrådet än det produktiva ordförrådet. De flesta av lärarna visar ett begynnande additivt synsätt på tvåspråkig undervisning. Slutligen beskriver några lärare att de förenklar innehållet medan andra beskriver att de har höga förväntningar på andraspråkseleverna för att stötta deras ordförrådsutveckling.

Syftet med litteraturstudien är att belysa hur högläsning kan användas som redskap för att bygga upp ordförrådet hos elever i tidig skolålder. Resultatet av litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar som vi funnit genom databassökningar. Bland artiklarna finns en litteraturstudie och resterande är empiriska studier. Studierna är gjorda i Australien, Taiwan, Tyskland och USA, årskurserna sträcker sig från förskolan upp till årskurs fyra. Resultatet visar tydligt på att lärarens undervisningsmetoder är avgörande för att elever ska utveckla sitt ordförråd men påvisar även att lärarens undervisningsmetod varierar. Hur läraren väljer att planera och undervisa samt lärarens kunskaper kan antingen gynna eller missgynna elevers ordförrådsutveckling. Flera resultat av studierna tyder på att elevers ordförråd i samband med högläsning utvecklas mest effektivt vid upprepad högläsning och vid samtal om ord i texterna som lästs. Resultatet har även påvisat olika strategier och modeller som kan användas vid högläsning för att gynna ordförrådet. De olika modellerna och strategierna som används är bland annat tankekartor, matriser, bilder, samtala om ord och begrepp, upprepad läsning, läsa ofta samt skriva upp ordet på tavlan.

Att prova sig fram muntlig i ett nytt språk är inte alltid lättsamt för alla elever och ett problemsom kan uppstå är talängslan, vilket är ett ångestbeteende som uppkommer vid specifikasituationer. Talängslan riskerar påverka eleverna genom exempelvis en negativ inverkan påmotivation, måluppfyllelse och självkänsla. Den här studien har genomförts utifrån intresset attundersöka hur lärare praktiskt kan stötta dessa elever med talängslan i engelska samt hurlärarnas uppfattningar kring talängslan är. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektivgenom en metodtriangulering av webbenkäter och semistrukturerade intervjuer. All insamladempiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin omspråklärarkognition. Informanterna i undersökningarna var legitimerade grundskolelärare somundervisar i engelska. Resultatet visar att lärarna i den här studien har varierande uppfattningarom elevers talängslan i engelska, men att en majoritet anser att det främst uppstår på grund avinre faktorer men att det finns yttre påverkningsbara faktorer. Lärarna i studien ansåg sig ha enroll som kan påverka de talängsliga eleverna. Enligt den här studien bör lärare stötta elevergenom möjlighet till individuella lösningar, positiv förstärkning och lekfulla övningar utanfokus på eleven själv samt att stöttningen bör ske på gruppnivå. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien är att fördjupa mina kunskaper för lärares tankar om skönlitteratur i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig på litteraturdidaktik. Studien tar även upp tidigare forskning som belyser syftet med skönlitterära verk i undervisningen och hur lärare går till väga vid val av skönlitteratur till deras undervisning. Sammanlagt har fyra informanter med olika ålder, kön, utbildning, arbetsplats och arbetserfarenhet från grundskolans tidigare år deltagit. Studiens empiri har samlats in genom ljudinspelade kvalitativa intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Användning av skönlitterära verk i undervisningen ansågs av lärarna utveckla kunskaper om exempelvis språk, ord, skriftspråk, identitet och empati.Undersökningens resultat visar att olika faktorer påverkar lärarens urvalsprocess vid val av skönlitterära verk så som elevernas intresse, problem, mognads- och språknivå. Samtliga intervjuade lärare anser att det är viktigt att samtala med eleverna om den litteratur man läst för att reda ut funderingar, ord och begrepp. Med hjälp av studien kan det konstateras att vid val av skönlitterära verk, bör lärare utgå från de fyra ämnesdidaktiska frågorna vem, hur, vad och varför. Detta för att skapa en helhet i sin undervisning.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om lärares pedagogiska arbete med utomhusmatematik med fokus på grundskolans tidigare år. Studien utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge där lärares kunskaper i förhållande till ämnesinnehållet och eleverna, undervisningen samt styrdokumenten framhålls. Genom en kvantitativ studie utifrån en enkätundersökning har 114 respondenter bidragit till ökad förståelse om varför lärare använder sig av utomhusmatematik samt inom vilka matematiska områden som praktiseras utomhus. Resultatet visar att lärare praktiserar matematik utomhus främst för att flera sinnen aktiveras samt att arbetssättet bidrar till bättre hälsa och lärande genom rörelse. De fördelar som resultatet visar med utomhusmatematik är att det skapar variation i undervisningen samt är motivationshöjande för eleverna. Resultatet visar även att de matematiska områden som främst tillämpas utomhus är taluppfattning och tals användning samt geometri. Arbetets slutsats framhäver att utomhusmatematik medför att lärare behöver besitta kunskaper för ämnesinnehållet, eleverna och undervisningen för att arbetssättet ska vara gynnsamt. Studien bidrar med ökade kunskaper om utomhusmatematik och kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet men även till verksamma lärare som vill inspireras av utomhusmatematik.

Kristendomen har historiskt sett i undervisningsplaner och läroplaner haft en särställning i svenska skolan. Läroplanen Lgr 22 med tillhörande kommentarmaterial påvisar en fortsatt särställning för kristendomen inom religionskunskapen. Syftet med studien är att undersöka hur kristendomens särställning reflekteras i utvalda lärares didaktiska förhållningsätt gentemot resterande världsreligioner för religionskunskap i årskurs 7–9. Metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med grundskolelärare i en stad i mellersta Sverige där analysen av resultatet kopplas till sociokulturellt perspektiv. Resultaten av dessa intervjuer har kategoriserats i en tematisk analys där uppkomna teman var kristendomen som jämförelse, kristendomen och samhället, kristendomen får mer undervisningstid och kristendomen och intervjuade lärares läromedel. Studiens resultat visar att kristendomen har en särställning i undervisningen kopplat till dess undervisningstid, att kristendomen kopplas till samhället i undervisningen och att kristendomen används som en jämförelsepunkt till resterande världsreligioner.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass – åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen. Vi har kommit fram till att pedagogerna vill arbeta ämnesintegrerat, då de ser stora fördelar med detta, främst för att ny kunskap befästs bättre hos eleven då den får bearbetas på många olika sätt. Pedagogerna var överens om att det var en förutsättning att arbeta med estetiska uttryck som utgångspunkt för inlärning med de yngsta eleverna (sex-åtta år) medan utrymmet sedan avtar då eleverna löst läs- och skrivkoden. Pedagogerna tog upp att samarbete med kollegor och möjligheten till inspirerande diskussioner är positivt för att våga och orka arbeta med estiska uttryck i undervisningen.