Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år. Därmed blev vårt syfte att undersöka hur skolan använder olika former för föräldrakontakt. Vår studie är också inriktad på att undersöka vad som framkommer om föräldrakontakt i studier om skolan. Även hur lärare förhåller sig till olika former av föräldrakontakt och specifikt till e-post, är av vårt intresse. Vi har också intervjuat lärare, för att ta reda på vad de kommunicerar med föräldrar om via e-post. För att besvara vårt syfte har vi granskat vad som uppmärksammas i läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94, angående hem och skola. Vi har också granskat olika studier som handlar om skolans föräldrakontakt, som berör förutsättningar och svårigheter vid samarbetet. Studierna innefattar även olika kontaktformer och skilda kommunikationssätt mellan lärare och föräldrar. För att ge svar på vårt syfte har vi också utfört kvalitativa intervjuer med lärare, inom grundskolans senare år. I vår undersökning fann vi att de olika kontaktformerna inte är utbytbara. De intervjuade lärarna framhåller en kombination av dem. Det framkommer också skilda meningar om hur lärare förhåller sig till e-post som kontaktform. E-post ses å ena sidan som en enkel möjlighet i samarbetet med föräldrar, på grund av att det går fort att maila samt att parterna kan kommunicera med varandra oavsett tid och plats. Å andra sidan ses e-post som en svårighet, då det är ett tidskrävande arbete för lärare och en osäker form för att skicka känslig information. Datorkommunikation anses också skapa missförstånd, som kan leda till en opersonlig kontakt. Det parterna kommunicerar om genom e-post är främst av allmän karaktär. Ett fåtal lärare anser dock att de även kan ta upp vissa problem via e-post. En överensstämmelse vi fann bland intervjupersonerna i vår empiriska undersökning, var att e-post inte kan ersätta det personliga mötet lärare och föräldrar emellan.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9. Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav. Lärarna har även flera olika pedagogiska strategier för att stärka elevernas självförtroende. Några av dessa pedagogiska strategier är; Skapa trygghet, Ge bekräftelse, Tydliggöra elevens framsteg, Minska misslyckanden, Ge eleverna kunskaper, Umgås och skapa relationer samt att Jobba med värdegrundsfrågor.

No description available.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång. Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem. Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch.

No description available.

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. Many scientists and philosophers have deliberated over ethics, the need of moral education and the design of the moral education. The informants have described their methods and the space the ethics gets in their own tutoring. Further they reflected the need of ethics and moral education and students’ attitude to ethics and religion. They also reflected upon the subject of religions limited sched-ule time. Based on what former research has shown and what the informants has described can be concluded that moral education is important and that there are several methods to use in the teaching of ethics. In addition, there are arguments that the moral education would benefit from being an isolated subject in school.

Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslärare i grundskolans senare år förhåller sig till främlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslärare förhåller sig till ämnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslärare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor ställdes till alla respondenter, där frågorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förståelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. Våra intervjufrågor skrevs utifrån våra problemformuleringar och syftet med studien. Målet med intervjuerna var att komma åt lärarnas subjektiva uppfattning kring deras arbete. En hermeneutisk utgångspunkt valdes för att få en bild av respondenternas förhållningssätt och tolkning. Hermeneutiken utgår ifrån att det är människans förståelse eller förhållningssätt av verkligheten som styr deras handlingar Eftersom vi har valt hermeneutik som vår vetenskapsteoretiska metod så betyder det att respondenterna talar endast för sig själva och ingen annan, vilket också betyder att en jämförelse mellan de medverkande inte är aktuellt i studien. Forskningsbakgrunden presenterar begrepp som främlingsfientlighet, islamofobi och rasism, för att sedan gå in mer på djupet och redogöra för begreppen mer utförligt. Forskningsbakgrunden belyser även skolans och religionsämnets uppgifter när det rör sig om att förebygga och motverka främlingsfientlighet och intolerans. Resultatet visade att religionskunskapsämnet har en central roll tillsammans med ämnena historia ochsamhällskunskap, när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet, lärarna anser dock rasism inte kan motverkas på samma sätt då de anser att en rasist är svårare attbemöta. Den viktigaste metoden som lärarna använde var diskussionerna i klassrummet. Att utgå från ett aktuellt problem och koppla fakta med vardagen är en annan strategi som lärarna använder för att motverka främlingsfientlighet. Resultatet visar också att lärarna inte planerar sina undervisningar med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet eller rasism, dock anser lärarna att de arbetar med begreppen vid behov och då planerar de bland annat temaveckor.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Resultatet tyder på att främlingsfientlighet uppfattas av religionslärarna som en rädsla för det som anses vara annorlunda oss själva och rasism som en hierarkisk indelning av folkgrupper i olika raser. Vidare visar resultatet att lärarna anser att religionskunskapsämnet har en viktig roll vad gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att ämnet inte har ett mer specifikt uppdrag och ansvar än övriga skolämnen. Att öka elevernas kunskaper och förståelse samt främja en stabil grund hos eleverna ser lärarna som religionskunskapsämnets roll. De strategier som religionslärarna uppger att de tillämpar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism är framför allt diskussion med eleverna, men även att i undervisningen utgå från ett aktuellt problem, tydliggöra likheter mellan olika kulturer och religioner samt att läraren visar sig vara en god förebild för eleverna. Slutligen uppvisar resultatet att lärarna inte planerar sin religionsundervisning med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism, men att de flesta lärarna ändå anser att de arbetar med detta i stor utsträckning då det genomsyrar all undervisning de bedriver.

<p>Syftet med detta arbete är att studera utomhusundervisning inom biologiämnet i grundskolans senare år. Arbetet syftar även till att fastställa Ekobussens roll i utomhusundervisningen. Frågeställningarna lyder som följande:</p><p>•Vilken inställning har lärare till utomhusundervisning inom biologi?</p><p>•Vad finns det för fördelar och nackdelar med utomhusundervisning?</p><p>•Vad får elever ut av utomhusundervisning?</p><p>•Hur använder sig lärare av Ekobussen och vilken inställning har de till den?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning med lärare och elever samt djupintervjuer av tre lärare.</p><p>Resultatet i undersökningen visar att både lärare och elever anser att utomhusundervisning inom biologiämnet inte bedrivs i tillräcklig utsträckning. Orsaker till detta är bland annat osäkerhet hos lärare, brist på bra exkursionsplatser i närområdet samt att det är schematekniskt svårt att få tid att komma ut.</p><p>Undersökningen visar att de stora fördelarna med utomhusundervisning inom biologi är att eleverna anser sig koppla teoretisk och praktisk kunskap samman samt att många sinnen stimuleras vilket underlättar inlärningen.</p> / <p>The purpose of this work is to study outdoor education in biology, in the later years of compulsory school, and to investigate the role of “Ekobussen” in outdoor education. The questions at issue runs:</p><p>•What do teachers think about outdoor education in biology?</p><p>•What benefits and disadvantages are there with outdoor education?</p><p>•What do the pupils gain by outdoor education?</p><p>•What are the attitudes of “Ekobussen” by teachers and how do they use it in their work?</p><p>To answer these questions we handed out a questionnaire to both teachers and pupils, and we also interviewed three teachers.</p><p>The result of the investigation shows that both teachers and pupils believe that they are not having enough outdoor education in biology. The causes of this are among other things; unsure teachers, no good outdoor areas to examine in the immediate surroundings of the school and lack of time.</p><p>The investigation shows that the greatest advantages of outdoor education in biology are that the pupils feel that they can connect theoretical- and practical knowledge and that many senses are stimulated which facilitates learning.</p>

Tidigare studier har visat att domesticerade höns påvisar en lägre nivå av rädsla jämfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). Målet med studien var att studera återhämtningen för de båda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut på att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. Därefter startades observationerna omedelbart för att se när hönsen återhämtade sig och återigen började visa naturliga beteenden. Utifrån alla hönsens resultat beräknades medelvärde och standardfel för varje ras och kön, som sedan jämfördes med variansanalys (repeated measures ANOVA). Beteenden som visade signifikanta resultat över tiden analyseras och visade i några fall tyda på en återhämtningsprocess. Överlag visade White Leghorn på en snabbare och effektivare återhämtning jämfört med de röda djungelhönsen. Resultatet tyder även på att honor har en snabbare återhämtning jämfört med hanar. Studien innehåller även ett didaktiskt moment då etologi studerades utifrån skolverkets föreskrifter om vad biologiundervisning ska innehålla för grundskolans senare år. Läroplanen och kursplaner studerades därefter och jämfördes med läroböcker.