Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lärare i låg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptäcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt på vilket sätt lärarna tar hänsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkätundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begåvningsbegrepp och utmärkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödåtgärder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lärarna om dessa elever, men att det inte finns tillräckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillräcklig stimulans. De egenskaper som lärarna ansåg vara utmärkande stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning säger. Vidare visar resultatet av undersökningen att det finns stora brister i lärarnas utbildning kring elever med fallenhet och även i ämnet matematik. Ur resultatet framgår att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som stödåtgärder såsom olika former av berikning och acceleration.

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur sju grundskolelärare ser på möjligheterna med användandet av utomhuspedagogik i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där vi genom semistrukturerade intervjuer studerade vilka möjligheter respektive hinder som grundskolelärarna uppfattade kunde finnas i användandet av miljön utanför klassrummet. Resultatet tolkades utifrån studiens valda teoretiska perspektiv – läroplansteorin och pragmatismens tes learning by doing. Resultatet visade att grundskolelärarna hade ett fungerande växelspel mellan traditionell undervisning och utomhuspedagogik. Slutsatsen blev att växelspelet har en positiv påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

NO-undervisningen idag ställer stora krav att lärarna ska erbjuda eleverna möjligheter att utveckla sina förmågor inom NO. I grundskolans årskurser 4-6 tilldelas de naturorienterande ämnena få antal timmar vilket leder till att många lärare känner en tidspress inför att hinna med det centrala innehållet inom det angivna tidsutrymmet. Utmaningen blir än mer problematisk av det faktum att bra, pedagogiskt läromedel ofta saknas. En pedagogisk modell som ofta används inom de naturvetenskapliga ämnena är ett elevaktivt öppet undersökande arbetssätt där eleverna får lära sig genom att utforma sina egna undersökningar i och om ämnet. Syftet med den här undersökningen är att belysa tankar, attityder och åsikter kring användandet av IBSE. Vilka möjligheter och hinder anser lärare att det finns med att använda IBSE? och hur påverkas attityderna beroende på deras arbetserfarenhet? Tre lärare med olika lång tid inom yrket intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av den här undersökningen visar att mer erfarna lärare känner sig mer bekväma med att använda IBSE än vad nya lärare gör. Flera kategorier identifieras som hinder och möjligheter. Samtidigt finns det flera likheter mellan de olika grupperna gällande vilka möjligheter och hinder man identifierar med IBSE och hur man lägger upp effektiv och elevaktiverande undervisning. / Biology education in primary schools today puts demands on teachers to develop classroom situations where students get the opportunity to develop their science abilities. In primary school, grade 4-6, the science subjects are assigned a few hours per week and many teachers feel stressed about dealing with the science curriculum’s content in the little amount of time assigned. The challenge gets even more complex by the fact that the lack of good, pedagogically teaching aid is severe. A pedagogically teaching method that is often used in science education is an inquiry approach where students learn by making their own inquiries in and about the subject science. This paper aims to elucidate teachers’ thoughts and attitudes towards an inquiry based science education. What possibilities and what difficulties are there for teachers using an inquiry approach? And how does that relate to the length of their experience as teachers? Three teachers were interviewed with semi-structured interview. The study concludes that more experienced teachers feel more secure and have a higher reliability with an inquiry based science education than newly graduated teachers have. There were different categories both with possibilities and difficulties. Simultaneously, there are several similarities between the two different groups of teachers according to difficulties and opportunities with an inquiry approach, and how to conduct an efficient education that is student centered and student dedicating.

I detta examensarbete är syftet att analysera användning av mobila applikationer i ämnet teknik för årskurs 9. Frågeställningarna handlar om hur lärarna kan och skulle kunna undervisa med mobila applikationer och hur sådan undervisning påverkar elevernas lärande. Trots att tekniken är ny har jag valt att lägga den teoretiska basen i klassiska inlärningsteorier från pragmatismen. En forskningsstudie från Grekland pekar på att eleverna med hjälp av en mobilapplikation som heter Mindstorm får bättre provresultat än elever som arbetar med läroböcker. Genom en studie som har gjorts i Japan har det noterats att elever motiveras till att arbeta med robotprogrammering när de får lösa problem i grupp. Slutligen visar en tredje studie från Sydkorea hur elevernas motivation och inlärning inom programmering av legorobotar påverkas då de använder spelaktiviteter. För att studera om teorin och den tidigare forskningen är applicerbar på en svensk miljö, har ett urval lärare intervjuats för att se hur de använder sig av mobila applikationer idag. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och lektions-observationer. Resultatet i min rapport pekar på att lärare försöker knyta an undervisningen med elevernas vardag och detta med hjälp av mobila applikationer. De intervjuade lärarna väljer att använda applikationer för den enkelhet som det skapar i undervisningen. De är måna om att engagera eleverna i sin egen utveckling genom att praktiskt få arbeta med olika uppdrag och själva få felsöka då deras programmering inte fungerar. Istället för papper och penna får eleverna använda en robot och modern teknik. Den lärare som valdes ut för att observeras vid två lektionstillfällen undervisar på ett sätt som får eleverna att engageras och lära sig programmera. Detta gynnar elevernas lärande. En lärare skulle kunna dra nytta av detta sätt att undervisa även med andra mobila applikationer.

Denna studie ämnar belysa vilken påverkan konflikter mellan lärare och elev har på lärarens emotioner och därmed praktik i klassrummet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 4 grundskolelärare som arbetar med klasser från årskurs 4 till årskurs 8. En abduktiv tematisk analys gjordes med hjälp av Hakvoorts (2020) emergenta konflikter. Resultatet visade att lärare upplever en stor variation av negativa emotioner men med hjälp av bland annat kognitiv återtolkning lägger lärarna fokus på relations- och trygghetsskapande handlingar under och efter konflikter.

Syftet med studien var att via en kvantitativ webbenkät i ett bekvämlighetsurval av svenska lärare, undersöka förekomst av elevrelaterat direkt våld och indirekt våld mot lärare samt i vilken utsträckning olika aspekter av skolklimatet som kan förklara lärarens upplevelser av direkt våld och indirekt våld. Urvalet bestod utav 143 svenska grundskolelärare (25 män och 117 kvinnor samt en som ej angav kön) i åldrarna 20-65 (M = 40,44, SD = 11,17). Resultatet visade att åtta av tio lärare hade blivit utsatta för någon typ av elevrelaterat direkt våld vid minst ett tillfälle under det senaste året. Den vanligaste typen av elevrelaterat direkt våld var verbala kränkningar följt av lättare fysiskt våld och hot om våld. Det visade sig också att en stor del av lärarna blivit utsatta för flera typer av elevrelaterat direkt våld under de senaste 12 månaderna, vilket indikerar på en multipel utsatthet. Indirekt våld hade i stort sett samtliga lärare upplevt vid ett flertal tillfällen under det senaste året. Vidare fann studien att kvinnliga lärare uppgav sig vara mer utsatta för både direkt och indirekt våld jämfört med männen. Studien fann även att struktur och engagemang tycks vara de viktigaste dimensionerna av skolklimatet för att förebygga elevrelaterat direkt våld och indirekt våld mot lärare. / The aim of the study was to investigate, through a quantitative web survey in a convenience sample of Swedish teachers, the presence of student-related direct violence and indirect violence against teachers and to what extent different aspects of the school climate that can explain the teacher's experiences of direct violence and indirect violence. The sample consisted of 143 Swedish primary school teachers (25 men and 117 women and one who did not specify the gender) at the ages 20-65 (M = 40.44, SD = 11.17). The result showed that eight out of ten teachers had been exposed to any type of student-related direct violence on at least one occasion in the past year. The most common type of student-related direct violence was verbal abuse followed by easier physical violence and threats of violence. It also turned out that a large number of teachers were exposed to several types of student-related direct violence in the last 12 months, which indicates a multiple victimization. Indirect violence had virtually all teachers experienced on several occasions over the past year. Furthermore, the study found that female teachers stated that they were more victimized by both direct and indirect violence compared to men. The study also found that structure and engagement seem to be the most important dimensions of the school climate to prevent student-related direct violence and indirect violence against teachers.