Enligt Erving Goffman kan man se samhället som en teater där vi alla spelar roller och försöker göra intryck på varandra. Likaså har eleverna roller i klassrummet och då gruppen är viktig för individen påverkas eleven av de normer och förväntningar som finns. Förutom rollteorin berör denna studie teorier om gruppen, lärande och självbild.  Syftet med denna uppsats är att ge lärare en djupare förståelse för huruvida rollerna påverkar eleverna, deras beteenden och i sin tur elevernas lärande. Metoden är kvalitativ och jag har använt mig av det vetenskapliga förhållningssättet hermeneutik. Under fem dagar observerade jag klassen under lektionstid och intervjuer med tio elever har gjorts. Eleverna var tio år gamla och gick därmed i år fyra. I resultatet visas de olika rollerna som finns i klassrummet och hur de märks och upprätthålls under lektionerna. I studien såg jag att rollen påverkar elevens agerande och i sin tur lärandet på så vis att det finns förväntningar på den roll som eleven har och dessa påverkar i sin tur elevens självbild. Självbilden och lärandet kan påverka varandra åt båda håll.

Studiens syfte var att med utgångspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan påverka det sociala klimatet i en kör, få en förståelse för hur körledare ser på de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstår. Analysen har gjorts med hjälp av begrepp hämtade från ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som påverkar gruppens sammanhållning. Det finns också faktorer som är kopplade till gruppmedlemmarna själva, som kön och ålder, vilka har inverkan på de inbördes relationerna och stämningen i kören. Slutligen har studien visat på faktorer som är kopplade till gruppen, dess sammansättning av individer samt stämmornas inbördes identiteter och hierarkier. Studien har visat att konflikter förekommer i körarbetet och att körledare hanterar konflikter på olika sätt beroende på typen av konflikter. I studien redogörs för ett antal olika konflikter som körledarna berättat om och hur körledarna hanterat situationerna, kopplat till teorier om konflikter, rollfunktioner och ledarskap.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sambandet mellan relationsskapande, mellan lärare och elev, och klasstorleken. De frågor som undersöks är; Hur bedömer lärarna relationerna i klassen?; Vilka faktorer anser lärarna påverkar relationsskapande till eleverna i klassen?; Vilken inställning har lärarna till klasstorlek i allmänhet och den egna klasstorleken i synnerhet?; Hur ser relationen mellan relationsskapande och klasstorleken ut? Undersökningen är kvantitativ i form av en webbenkät med slutna frågor. Enkäten besvaras av 46 st lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Studien utgår från det gruppsykologiska perspektivet och ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna har en bra uppfattning om relationen till sina elever, och att flera faktorer anses ha en inverkan på relationsskapande såsom; tid, social kompetens och individuella förväntningar. Klasstorlek anses vara ett stort hinder och även en viktig eller väldigt viktig faktor för relationsskapande. Resultatet visar dessutom att de som undervisar i stora klasser vill ha mindre klasser, medan de som har små klasser vill behålla eller förminska dem. Resultatet kan förklaras utifrån det gruppsykologiska perspektivet som hävdar att relationsskapande i grupper tar tid. Resultatet kan också förklaras utifrån ramfaktorteorin där olika ramar nämns som både möjligheter och begränsningar. I linjen med tidigare forskning visar även denna studie att klasstorleken har en betydelse för relationsskapande. Även tid är en av de faktorer som har störst betydelse för lärararna i sitt relationsskapande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares beskrivning av upplevelser kring vardagens arbetsklimat samt om lärarnas upplevelser kan kopplas till ett kreativt arbetsklimat. I studien tillämpades en kvalitativ metod och tre fokusgrupper användes för datainsamling. Elva lärare ingick i studien som delade med sig av sina upplevelser ifrån sin vardag i semi-strukturerade intervjuer. Tematiska analysen genererade fyra teman; dagligt anpassningsarbete, kollegiala relationer, arbetsmaterial med egen prägel och gemensamma ramar. Dagligt anpassningsarbete beskriver flexibilitet och att anpassa varje dag efter rådande behov. Kollegiala relationer beskriver arbetsgruppens betydelse och funktion. Temat arbetsmaterial med egen prägel beskriver lärares egen kontroll över sin undervisning, att få ta fram det material som passar både individ och klass. Det sista temat är gemensamma ramar och beskriver organisationsstrukturen och kulturen som råder och vilka gemensamma ramar det finns att jobba efter. Resultatet av analysen visade att varje tema har underliggande faktorer med psykologisk mening från lärares arbetsplatsklimat som påverkar upplevelsen i vardagen. De psykologiska effekterna påverkar varje del av hela organisationen i det dynamiska samspelet, mellan individ, samhälle och organisationen. Ett komplext organisatoriskt arbete där varje lärare använder sitt eget tillvägagångssätt i undervisningen med hjälp av omarbetat inlärningsmaterial som passar den specifika eleven och klasserna. / The purpose of the present study is to investigate teachers' description of experiences around the everyday working climate and whether teachers' experiences can be linked to a creative work climate. In the study, a qualitative method was applied, and three focus groups were used for data collection. Eleven teachers were included in the study who shared their experiences from their everyday lives in semi-structured interviews. Thematic analysis generated four themes: daily adaptation work, collegial relationships, learning materials with own approach and common frameworks. Daily adaptation work describes flexibility and adapting each day to current needs. Collegial relations describe the importance and function of the working group. The theme of learning materials with own approach describes teachers' own control over their teaching and to develop the material that suits both individuals and classes. The last theme is a common framework and describes the organizational structure and what culture prevails and what common frameworks there are to work for. The results of the analysis showed that each theme has underlying factors with psychological meaning from the teachers' workplace climate that affect the experience in everyday life. Psychologically every part of the entire organization affects the dynamic interaction, between the individual, society and the organization.  A complex organizational work in which every teacher uses their own approach to teaching using reworked learning material that suits the specific student and the classes.

Det är alltid svårt att komma till en plats då allting är nytt för en och man inte känner till saker och ting runt omkring. Efter att vi har intervjuat några nyanställda på högskolan i Borås förstod vi hur svårt det egentligen är att vara nyanställd på en arbetsplats som man kanske aldrig tidigare hade satt en fot i. Svårighets- och nervositetsgraden beror förstås på hur man blir bemött både av övriga medarbetare och av chef. Blir man bemött på ett välplanerat sätt som i sin tur är byggt av vänlighet och trevlighet, känner man sig mindre nervös den första dagen.Studiens syfte handlar främst om att ta reda på hur en nyanställd blir bemött på högskolan i Borås. Genom uppsatsen ska man kunna förbättra mottagandet och bemötandet av nyanställda. För att få fram den informationen så gjordes det sex olika intervjuer med universitetslärare på olika institutioner som har blivit anställda de senaste två åren.Intervjuerna som genomfördes var av en semistrukturerad karaktär där det fanns frågor som diskuterades fritt kring ämnet bemötande och mottagande från organisationens sida. Vi behandlar studien ur ett hermeneutiskt perspektiv där vi studerar vårt område på en något djupare nivå för att urskilja det viktiga i intervjuerna.Vi bokade tid med respektive intervjuperson och de flesta fick intervjufrågorna skickade till dem innan intervjugenomförandet blev av på den bokade tiden. Därmed kunde de vara förberedda på vilka frågor som de skulle svara på.Resultatet av studien blev att trots några bristfälliga punkter så blir ändå den nyanställde på högskolan i Borås bra bemött. Vi kom även fram till att det är främst fyra olika aspekter som ingår i och bidrar till att det blir ett bra bemötande. Dessa är: Social kompetens, kommunikation, gruppsykologi samt organisationskultur.

<p>Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ”pluggproblem” och mobbning. Det är vanligare att eleverna tror att deras kompisar skulle tycka något positivt om dem ifall de besökte skolkuratorn, med ”det var bra gjort” som vanligaste svarsalternativ. En minoritet har svarat att de kan lita på skolkuratorn medan ingen känner att de inte kan lita på henne.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.</p><p>Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.</p><p>Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen.</p>

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ”pluggproblem” och mobbning. Det är vanligare att eleverna tror att deras kompisar skulle tycka något positivt om dem ifall de besökte skolkuratorn, med ”det var bra gjort” som vanligaste svarsalternativ. En minoritet har svarat att de kan lita på skolkuratorn medan ingen känner att de inte kan lita på henne.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble. Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige. Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska. Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation. Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ. Jag har använt mig av en etnografiskt kvalitativ undersökningsmetod där jag själv har deltagit i och observerat vad som skett under träffarna. Genom fältanteckningar, fotografisk dokumentation och intervjuer med några av deltagarna har jag samlat in material för bearbetning av undersökningen. Jag har analyserat min undersökning utifrån tre teoretiker vilka behandlar den textila studiecirkeln, tyst kunskap samt gruppsykologi. Jag har även ett aktuellt perspektiv där handarbetets meditativa faktor belyses. Dessa perspektiv har hjälpt mig att bearbeta både den synliga och den osynliga interaktion som skedde i gruppen. I bearbetningen av undersökningen har jag behandlat områden som kafferitualen, lärdomar, samtalet samt förhållningssätt till träffarna, till åldrande och till handarbetet. Resultatet av undersökningen visar på att de äldre som grupp visade en ökad självsäkerhet som resultat av träffarna. Detta tolkar jag som beroende av att de yngre under träffarna synliggjorde för de äldre såväl deras kunskap som förmåga till kunskapsförmedling. Handarbetets påverkan på mötet mellan generationerna kunde man främst se direkt och indirekt på samtalsämnen och samtalets miljö. Det visade sig att de yngre inte enbart tog till vara på de äldres handarbetskunskap utan även lät sig inspireras av de äldres förhållningssätt till handarbetet. / BI