Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat och samtidigt ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ledare och organisation. För att balansera upp välmående och samtidigt sträva efter resultat krävs det en förståelse hos spelarna över de besluts som tas.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet. Det var 41 av 104 individer som valde att delta i studien vilket gav en svarsfrekvens på 39,42%. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan stadium 3 och 4 när det gäller gruppens utvecklingsstadium kopplat till effektivitet. Studien visade ingen signifikant skillnad i effektivitet eller upplevt utvecklingsstadium mellan olika upplevda ledarskapsstilar. Trots få signifikanta kopplingar ger studien en möjlighet till vidare forskning inom området. / The study's aim was to investigate the group member’s experiences of the leadership, efficiency and developmental stage. This was done to analyse if there was a connection between the experienced style of leadership), the experience of the group’s stage of development and the experienced efficiency. There is research regarding leadership and efficiency in relation to high performance professions (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) which led to that the authors of this particular study decided to investigate if this relationship was also present within a group of office employees. The population consisted of government employees in two different municipality, all together the form was sent out to 104 individuals. The participants had to answer surveys that were created by Bass and Avolio (1995) to answer the part about leadership and Wheelan (2010) to answer stage of development and efficiency. 41 out of 104 decided to participate in the study which resulted with a response rate of 39,42%. The result showed a significant difference between stage 3 and 4 when it comes to the group’s stage of development connected to efficiency. The study did not show a significant difference in efficiency or experienced stage of development between the different types of leadership. Even though there's few significant connections the study presents opportunities to further research in the area.

Föreliggande studie har till syfte att undersöka effekterna av ledarskapsutbildningen ’’Utveckling av grupp och ledare” förkortad UGL, som från början är framtagen av Försvarsmakten. Det har genomförts nio stycken kvalitativa intervjuer via telefon eller Skype. Samtliga respondenter har gått utbildningen och är chefer på olika nivåer, inom både privat och offentlig sektor. Vår studie har fokuserat på huruvida cheferna upplever att deras självinsikt har förändrats efter UGL, samt vad det var i kursen som bidrog till förändringen. Vi har även valt att fokusera på om cheferna upplever att de har förändrat sitt beteende efter kursen och på vilket sätt det har yttrat sig.   I det teoretiska kapitlet beskriver vi ledarskap utifrån ett synsätt som påverkas av både person, omgivning och situation. Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialpsykologiska teorier som behandlar identitet och roller. Vi har också använt oss av teorier och tidigare forskning inom ett flertal för ämnet relevanta områden, därav behandlas begrepp som självkännedom, rolltagande, reflektion, feedback och grupputveckling. Det insamlade intervjumaterialet har förenats med den teoretiska referensramen och ligger till grund för de slutsatser vi har kommit fram till.     Av resultatet kan vi konstatera att nästan alla respondenter upplever att deras självkännedom har förändrats efter kursen. Det har visat sig på flera olika sätt, vissa beskriver att de blivit mer medvetna om sina styrkor och svagheter, andra fick en ökad medvetenhet om hur de uppfattas av andra. Feedback och reflektion visade sig vara de viktigaste momenten i kursen som bidragit till att respondenterna ökat sin självkännedom. Resultatet har också visat att nästan alla respondenter upplever att de på något sätt har förändrat sitt beteende efter UGL. Den mest framträdande beteendeförändringen har varit att implementera mer feedback i sin verksamhet. Andra tydliga beteendeförändringar har varit att flera respondenter har börjat använda sig av aktivt lyssnande. Vissa har på olika sätt gett uttryck för att de har blivit mer transparenta, aktiva och autentiska i sitt ledarskap.

Syftet med vår studie är att jämföra och undersöka två team gällande vilka faktorer som kan påverka deras prestationsförmåga i arbetet utifrån fyra centrala områden: kommunikation & konflikter, grupputveckling, ledarskap och motivation. Denna studie undersöker två projektteam med likvärdiga arbetsuppgifter för att beskriva deras upplevelse inom dessa områden. Det teoretiska material som lyfts fram i uppsatsen berör relevanta teorier som utökar kunskapen gällande kommunikation & konflikter, varierade grupputvecklingsteorier, situationsanpassat ledarskap och Self-Determination Theory. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med teammedlemmar i två separata projektteam samt en informantintervju med VD:n på ett IT- & konsultföretag i Stockholmsområdet. I studien har vi beskrivit vilka faktorer som leder en hög prestationsförmåga samt presenterat hur väl de två teamen uppfyller Bucholz & Roth (1987) åtta kännetecken för högpresterande team. I resultatet presenteras utifrån de fyra områden vi har undersökt vilka likheter och skillnader som teamen upplever utifrån deras varierande förutsättningar inom områdena. För att sedan utifrån teamens egna upplevelse om att vara högpresterande bekräftas genom att de uppfyller Bucholz & Roth (1987) åtta känntecken för högpresterande team.

Emotionell intelligens (EI) i relation till ledarskap och organisatorisk effektivitet studeras allt mer och börjar anses mer viktigt. I denna studie redovisas ledarskapskonsulters attityder till EI och ledarskap. Kunskap om detta område är viktig eftersom deras attityder påverkar arbetssamhället då de utbildar, föreläser och lär ut till människor som ska bli eller som redan är ledare. Frågeställningar var: Vad anser informanterna innefattar EI? och Hur samverkar EI och ledarskap? Studien är kvalitativ där jag med hjälp av en semistrukturerad intervju samlat information från sju kvinnor och fyra män som alla arbetar som ledarskapskonsulter. De arbetar inom olika organisationer och företag och är mellan 40 - 62 år. Intervjuerna tog upp frågor som Vad innebär EI, Vad är en bra ledare, frågor kring bemötande samt hur de sprider sina attityder i ämnet. Vidare fick deltagarna reflektera kring om de anser att de finns något sätt att ersätta EI och om det går att utveckla graden av EI. Resultatet visar att samtliga informanter anser att EI är viktigt inom ledarskap för att på ett effektivt sätt kunna delegera, motivera och leda sina följare, men också för att kunna utveckla ett effektivt team. / EI in relation to leadership and organizational effectiveness is studied more than ever and is considered more important. I have through my study gathered leadership consultants attitudes towards EI and leadership. Knowledge about this area is important as their attitudes affect the work community as they train, lecture and teach people who will be or who are already leaders. The research questions where: What do the management consultants regard as EI? and How does EI and leadership interact? The study is qualitative and I was using a semi-structured interview to collect data from seven women and four men who all work as Leadership consultants. They work in various organizations and businesses and are between 40-62 years. The interview covered questions like What does EI mean? What is a good Leader? questions about treatment and about how they spread their attitudes in the area. Furthermore, the informants had to reflect on whether they think there is any way to replace EI and if it is possible to develop the level of EI. The results show that all informants believe that EI is important in leadership to effectively be able to delegate, motivate and lead their followers, but also to develop an effective team.

Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat. Studien visar att klimatbegreppet är välkänt i litteraturen och definieras som en anda, en atmosfär eller som relationer mellan gruppmedlemmarna. Ett demokratiskt ledarskap skapar de bästa förutsättningarna för ett positivt klassrumsklimat. Ledarskapet ska bygga på tydlig struktur, gränssättning, effektiv konflikthantering och trivsel i arbetet.

Many Swedish fighter pilots over the years have died during air missions. In recent years there has not been any breakdown of the JAS 39 Gripen with fatal outcome, although it has been close on several occasions. The high risk that it means to carry out daily training missions combined with serious missions, makes the role of the group interesting. It raises questions about the group dynamics on a fighter squadron. The purpose of this thesis was to investigate whether existing group theory used in the Understanding Group and Leader training at the Swedish National Defence College can be applied to fighter squadrons. Thus it was examined what the fighter squadrons do to achieve and maintain a well-functioning team, in order to ultimately deliver high efficiency in air combat missions. The method used was qualitative interviews. Interviews were conducted with the squadron leaders of the fighter squadrons who fly the JAS 39 Gripen in the Swedish Armed Forces. In order to produce query data and analyze the interview material, indicators derived from the group theory were used. The survey result shows that group theory used in courses at the Swedish National Defence College can be applied to fighter squadrons. The result also shows aspects of the fighter squadrons activities not found in the theory. This is especially the case in aviation activities, where the group performs at a high level with short notice, regardless if the group maturation generally is lower. The elements that fighter squadrons use to achieve and maintain a well-functioning group, consist of creating conditions for participation in the goal setting process, an open atmosphere to effectively manage conflicts, set occasions with feedback, management of experience and teambuilding.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om krav, kontroll och socialt stöd kan ha betydelse för grupputveckling i produktutvecklingsprojekt. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvantitativ metod i form av tvärsnittsdesign. Resultatet av studiens multipla regressionsanalys har påvisat attbåde kontroll och socialt stöd har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium. Socialt stöd har dock visat sig ha det starkaste unika bidraget. Variabeln krav har exkluderats från resultatet då den inte har visat sig ha något signifikant unikt bidrag till grupputvecklingsstadium.  Resultatet från den hierarkiska regressionsanalysen har visat att varken teamstorlek eller tiden i det nuvarande projektteamet har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium när dessa variabler kontrollerades för. Det är endast kontroll och socialt stöd som har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium. Utifrån dessa två analyser har slutsatser dragits om att kontroll tillsammans med socialt stöd kan predicera och bidra till att förklara grupputvecklingsstadium i produktutvecklingsprojekt. Teamstorlek och tiden i det nuvarande projektteamet när de kontrolleras för, bidrar inte till att förklara grupputvecklingsstadium i produktutvecklingsprojekt.

SammanfattningMaria Kågebäck (2016)Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. En uppsats om -kollegial grupputveckling och dess påverkan för organisationerSyfte och preciserade frågeställningarSyftet med uppsatsen var att se mönster i metoder och strategier som utvecklar grupper vetenskapligt. Vidare har jag även undersökt hur grupper med stöttning av kollegiala samtal arbetat gemensamt med problemlösning för att främja organisationer. Uppsatsen förtydligar hur förskollärarna upplevt sin individuella, gruppens och organisationens utveckling av arbetet med hjälp av aktionsforskning.* Hur organiserar sig en grupp i formulerandet av ett angeläget problem som berör en organisation och hur kopplas detta till vetenskap?* Hur agerar, diskuterar och reflekterar förskollärarna under själva processen som syftar till att skapa en gemensam utveckling?* Hur upplever gruppen sin process, metod och utveckling i relation till det vetenskapliga problemområdet?Tidigare forskning och teoretisk förankringUppsatsen utgår ifrån tidigare forskning som synliggjort vilka förutsättningar grupper behöver för att utvecklas mot förändring (Lewin, 1951; Svedberg, 2000). Den behandlar även vilka strategier och metoder som främjar eller stagnerar utveckling (Gjems, 1997; Rönneman 2012). Uppsatsen tar avstamp i den systemteoretiska teorin som förtydligar och beskriver en organisations helhetsutveckling (Boolman & Deal, 2012; Sandberg & Taragama, 2000).MetodUppsatsen är baserad på en kvalitativ undersökning som utgått från modellen aktionsforskning. Till grund för uppsatsen har deltagarna gjort en aktionsforskning som innehållit tre samtalssessioner. Sessionerna har sedan transkriberats och förstärkts med anonyma enkäter. I uppsatsen indikerar empirin att en god och sanningsenlig forskning som synliggjort deltagarnas utvecklingsprocesser har tillämpats.ResultatGenom analyser av empirin har resultatet delats in i tre områden i enlighet med syftets frågeställningar. Första området tolkar hur en kollegial utvecklingsgrupp skapas samt vilka förutsättningar som bör finnas för att den ska uppnå en maximal utvecklingsprocess. Andra området beskriver deltagarnas individuella utveckling, gruppens gemensamma utveckling samt dess påverkan för organisationens helhetsutveckling. Tredje området beskriver deltagarnas upplevelser av modellen aktionsforskning. Tillsammans antyder dessa tre områden att konkreta och inkluderande kollegiala samtalsgrupper har kapacitet att förändra en utveckling som gynnar en hel organisation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoguppdraget kan innehålla en funktion som samtalsledare inom olika utvecklingsformer i barn- och skolbarnsomsorgen. Resultatet påvisar att utvecklande samtalsgrupper behöver stöd för att kunna förstå och förändra modeller som exempelvis aktionsforskning. Ahlberg (2013), Gjems (1997) och Svedberg (2000) antyder att handledning med inkludering av specialpedagog kan vara ett bra komplement till grupper som gemensamt vill utvecklas för att främja en organisations helhetstänk.NyckelordAktionsforskning, förskollärare, grupputveckling, individuell utveckling, kollegial, organisations utveckling, systemteori