Denna fallstudie som utförts på energibolaget Öresundskraft AB undersöker sambandet mellan effektivisering av arbetsgrupper och företagsprestationer. En nyckeltalsanalys, en korrelationsanalys och en intervjustudie gjordes på Öresundskraft, tillsammans med en jämförelse med andra energibolag. När Öresundskrafts arbetsgrupper blev effektivare ökade lönsamheten på kort sikt, de fick fler och nöjdare kunder, kostnaderna minskade och personalen blev effektivare och mer välmående. Dessutom ökade flexibiliteten och öppenheten för förändring, en aspekt som är särskilt relevant för företag eller branscher som står inför förändring. Resultat från denna studie kan användas av företag som vill förbättra den interna effektiviteten och öka sina prestationer. / This case study at the energy company Öresundskraft AB studies the relationship between group efficiency and business performance. An analyzation of key performance indicators, a correlation study and interviews was conducted at Öresundskraft, as well as a comparision to other energy companies. As the teams became more efficient, Öresundskraft’s short time profitability increased, they got more customers and the customers became more satisfied, Öresundskraft also increased internal efficiency and decreased expenses. The employees became happier, more flexible and more open to changes, which is relevant especially to companies that face an instable future. The results from this study are useful to companies that want to improve their internal efficiency and increase their performance.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur ett ensembleledarskap kan anpassasefter ensembledeltagarnas grupputveckling, med fokus på deltagarnas upplevelserav trygghet och samarbete. Studiens forskningsfrågor är: (1) Hur kan en ensembleledareanpassa sig utifrån ensembledeltagarnas grupputveckling? och (2) Vilka utmaningar ochmöjligheter följer med ett ensembleledarskap med fokus på grupputveckling och samarbete?Studiens tre repetitioner planerades utifrån aktionsforskningscykeln, och genomfördestillsammans med tre deltagare i en pop/rock-ensemble. Efter varje repetition reviderasden kommande planeringen i enlighet med aktionsforskningens självreflekterandecykler, och innehållet baserades på tidigare forskning om grupputveckling och ledarskap.Under repetitionerna kombineras ensemblespel med lära-känna- och samarbetsövningar.Deltagarna var med och valde repertoaren som spelades och blev även inbjudna till attplanera den sista repetitionen, i enlighet med aktionsforskningens deltagande ideal. Vidden tredje och avslutande repetitionen menar studiens deltagare att de upplevt studiensensembleledarskap som mer processfokuserat, demokratiskt och som att gruppen fått mermandat i besluten som tagits jämfört med deras tidigare erfarenheter av ensembleledning.Resultatet visar att medvetenhet om grupprocesser, flexibilitet inför gruppens behov,självkännedom och förmåga att ge och ta feedback är viktiga aspekter av ett ensembleledarskapsom fokuserar på grupputveckling. Fokuset på grupputveckling för dock ocksåmed sig utmaningar och möjligheter i form av traditionella normer kring ensembleledarskap,balans mellan process- och målorientering och att grupprocessen kan vara svårfångad.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationer kan arbeta effektivt med medarbetarskap. Detta undersöktes genom att ta reda på hur man kan arbeta, utveckla samt hur respondenterna upplever medarbetarskapet. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med sex medarbetare och en chef inom Umeå kommun. Resultatet indikerar på att medarbetarna värdesätter dialog och diskussion samt aktiviteter som kretsar kring detta i medarbetarskapsarbetet. Medarbetarna upplever att det finns en öppenhet och god kommunikation på arbetsplatsen. Studien visar även att det finns utvecklingsmöjligheter inom hur man i dagsläget arbetar med både individuella och organisatoriska mål. För att utveckla medarbetarskapet tycker medarbetarna att det sker ett kontinuerligt arbete. Studien kommer även fram till att kontexten är en viktig faktor som påverkar hur utfallet med medarbetarskapsarbetet blir

Studien har genomförts på Akademiska Sjukhusets Utvecklingsavdelning, i Uppsala. Från förstudien som genomfördes på samma avdelning framkom ett förbättringsområde inom styrning och ledning. Studien fokuserade därigenom på området styrning och ledning och syftade till att kartlägga och ge förbättringsförslag till Utvecklingsavdelningens arbete kopplat till dess syfte och mål. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1.Vad är syftet med Utvecklingsavdelningen? 2.Hur arbetar avdelningen? 3.Hur kan avdelningens arbete förbättras? För att svara på frågeställningarna har observationer, medarbetarintervjuer, en gruppintervju med styrgruppen på avdelningen och en enkätundersökning använts som datainsamlingsmetoder.Till analysen användes ett relationsdiagram, träddiagram och fem varför-metoden. Resultatet visade att syftet med avdelningen var otydligt definierat i styrgruppen och därmed otydligt kommunicerat till medarbetarna. Medarbetarna i sin tur arbetade patientfokuserat, som beskrivs som en av två delar av deras syfte med avdelningen. Till analysen har teori kopplat till ledarskap använts. Teorin omfattar kategorierna mål, ledarstil kopplat till gruppens utveckling, prokrastinering, förändringsledning och motstånd till förändring. Från analysen har det konstaterats att medarbetarna befinner sig i det första stadiet i grupputvecklingen, vilket i sin tur påverkar deras känsla av trygghet. Det otydligt definierade syftet (och målen för avdelningen) bidrog i sin tur till ett ytterligare starkare behov av att införskaffa trygghet. Det i sin tur ansågs genom studiens analys vara orsaken till att medarbetarna på avdelningen arbetade patientfokuserade mer än utvecklingsfokuserat, vilket också ingår i syftet med avdelningen. Slutsatserna för studien resulterade i att avdelningen ska följa tre steg. De tre stegen presenteras nedan: 1.Tydliggöra syftet(varför avdelningen finns till) och se till så att syftet är rätt definierat och överenskommet inom ledningen 2.Sätt upp mål som bidrar till uppfyllandet av syftet. Kommunicera målen i hela organisationen genom måldelning med SMARTa mål. 3.Tydliggör ledarskapet, tydligare styrning (som kommer genom att uppfylla punkt 1–2), uppföljning och bekräftelse. Planera arbetet utefter målen och tydliggör vem som ska göra vad och när. / The study has been carried out at the hospital, Akademiska's development unit, in Uppsala,Sweden. From the feasibility study, conducted in the same unit, an area of improvements was found, control and management. The study has therefore focused on that area of managementand control. The study aimed to identify improvements to the development unit's work, related to their purpose and goals. In order to achieve the purpose of the study, the following questions wave been used:  1. What is the purpose of the Development unit in Akademiska's hospital? 2. How do the unit's coworkers work? 3. How can the unit's work be improved?  To answer the following questions, different methods were used, observation, interviews withthe employees, a group interview with the management group and a survey were used. In the analysis, tools like the relationship diagram, a tree diagram and a "five why"-method were used. The results of the data collection found that the purpose of the unit was defined unclearly and not properly communicated to the coworkers. The employees work tended to be patient-focused, which is also described as one of the two parts of the purpose of the unit.  Theories related to leadership and management has been used for the analysis. The theoriesalso refer to goals, group development, procrastination and resistance to development. From the analysis, it has been found that the employees are in the first stage of the group development stages. The uncleared defined purpose tended to be the reason to why employeesworked patient-focused.  The conclusion of the study resulted in the three following steps:  1. Clarify the purpose (why the unit exist)  2. Set goals that contribute to the fulfillment of the purpose. Communicate the goals throughthe entire organization and use SMART goals  3. Slightly change the leadership to more controlling leadership, follow up and confirm thecoworkers work. Plan the work towards the goals and clarify what should be done and when it should be done.  Key words: change, development, group development, leadership, opposition, safety

Uppsatsen beskriver sex lärares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen får mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lärarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstår då de tvingas välja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lärarna är mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det här avseendet. Lärarna tar upp samarbetet med andra kollegor som något mycket positivt och de anser att de har god hjälp och stöd av varandra i hanteringen av elevers konfliktsituationer. Lärarna beskriver i intervjuerna skillnader mellan pojkars och flickors konflikter. De upplever flickornas konflikter som svårare att hantera och upptäcka, men de refererar till pojkars konflikter om de ombedes att beskriva en konfliktsituation.

<p>Syftet med följande arbete är att få grundläggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda på hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. </p><p>För att söka svar på mina frågeställningar har jag använt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i år 4. </p><p>Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror på det ledarskap som råder. Elevers sciala relationer är något som ständigt bör uppmärksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nå ett positivt klimat. </p><p>Studien visar att klimatbegreppet är välkänt i litteraturen och definieras som en anda, en atmosfär eller som relationer mellan gruppmedlemmarna. Ett demokratiskt ledarskap skapar de bästa förutsättningarna för ett positivt klassrumsklimat. Ledarskapet ska bygga på tydlig struktur, gränssättning, effektiv konflikthantering och trivsel i arbetet.</p>

<p>Uppsatsen beskriver sex lärares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen får mycket stort utrymme i deras arbete. </p><p>Flera av lärarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstår då de tvingas välja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lärarna är mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det här avseendet. Lärarna tar upp samarbetet med andra kollegor som något mycket positivt och de anser att de har god hjälp och stöd av varandra i hanteringen av elevers konfliktsituationer.</p><p>Lärarna beskriver i intervjuerna skillnader mellan pojkars och flickors konflikter. De upplever flickornas konflikter som svårare att hantera och upptäcka, men de refererar till pojkars konflikter om de ombedes att beskriva en konfliktsituation.</p>