En ständigt föränderlig omgivning, påverkad av globalisering, konkurrens och nya trender fostrar en komplexitet som flertalet forskare hävdar kräva ett ökat fokus på teamarbete (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). Därutöver skriver Cannon-Bowers och Bowers (2011) att intresset för team och hur de fungerar vuxit dramatiskt sedan början av 1900-talet. Inte minst tros pressen från en global ekonomi ligga bakom det ökade intresset, tillsammans med behovet av att optimera användandet av team inom organisationer världen över. Trots att teameffektivitet tycks ligga i de flestas intresse, verkar litteraturen på området inte hänga med i omvärldens förändring. Vi anser att diskrepansen mellan teori och praktik ger upphov till barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team. Syftet med denna studie har således varit att öka förståelsen för de barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team inom en svensk verksamhet. Vår studie har en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare från ett team på IKEA of Sweden AB. Våra resultat visar att det finns tydliga barriärer mellan utvecklingen av effektiva team, teorin och praktiken. Med grund i vår undersökning har vi kunnat identifiera de tre följande barriärerna: ledarskap, kommunikation och tillhörighet (LKT). Barriärerna får sina uttryck i olika konsekvenser där den övergripande konsekvensen är förhindrandet av utvecklingen av effektiva team, andra konsekvenser yttrar sig på såväl team- som på individnivå. Vidare har vi funnit att barriärerna (LKT) även kan agera möjliggörare för utvecklingen av effektiva team. Såväl litteraturen som praktiken bör således lägga ett större fokus på att implementera, utveckla och förstärka de tre identifierade faktorerna (LKT). Slutligen anser vi att det behöver utföras mer empiriskt grundad forskning och teoribildning som tar hänsyn till omvärldens förändringar för att finna fler åtgärder för att hantera de identifierade barriärerna. / A constantly changing environment, influenced by globalization, competition and new trends, fosters a complexity that most researchers claim to require an increased focus on teamwork (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). In addition, Cannon-Bowers and Bowers (2011) write that the interest in teams and how they function has grown dramatically since the early 1900s. The pressure from a global economy is believed to be a cause of the increased interest, along with the need to optimize the use of teams within organizations worldwide. Although organizations and people are taking an increased interest in team effectiveness it seems as if the literature within the field is not keeping up. We believe that the discrepancy between theory and practice creates barriers that impede the development of effective teams. The purpose of this study has been to increase the understanding of the barriers that prevent the development of effective teams in a Swedish context. Our study is based on a qualitative research method by which nine semi-structured interviews have been carried out together with members from a team at IKEA of Sweden AB. Our results show that there are distinct barriers between the development of effective teams, theory and practice. Based on our research we have been able to identify the following three barriers: leadership, communication and a sense of belonging (LCB). The overall consequence caused by the barriers is the impediment to the development of effective teams, other consequences include effects on teams and individuals of the teams. Furthermore, we have found that the barriers (LCB) could act as facilitators for the development of effective teams. Both literature and practice should thus place a greater emphasis on implementing, developing and strengthening the three identified factors (LCB). Finally, we argue that more empirically based research, that is taking a constantly changing environment into account, has to be carried out. Hopefully that would result in more measures to deal with the identified barriers.

Det finns en hel del genomgående forskning kring hur arbetsgrupper fungerar. Angående fenomenet generationer finns det även relativt mycket forskning, dock är den forskningen främst ifrån USA. Går vi vidare till hur olika generationer fungerar i arbetsgrupp, speciellt i en svensk kontext, finner vi däremot en kunskapslucka. Arbetsgruppers dynamik och uppbyggnad har under lång tid varit ett stort forskningsämne. Att arbetsgrupper fungerar och är högpresterande är viktigt för organisationer då de ansvarar för många viktiga områden och uppgifter. Under senare tid har etnicitet, kultur och köns påverkan på arbetsgrupper varit faktorer som varit en trend inom forskningen. I skuggan av dessa har olika generationers påverkan blivit bortglömd. Därmed ville vi genom en kvalitativ forskningsmetod öka förståelsen för samspel, konflikter och utveckling i multigenerationella grupper. Genom semistrukturerade intervjuer med två arbetsgrupper ifrån olika företag fick vi ett empiriskt material med en svensk kontext som visade vad medarbetare i grupperna hade för egna erfarenheter och intryck av multigenerationella grupper. Uppsatsen visar att arbetsgrupper gynnas av att ha olika generationer i sin arbetsgrupp då de bidrar med olika styrkor och svagheter som kompletterar varandra väl. Konflikter var något vi vid uppsatsens början förväntade oss skulle finnas mellan generationerna, det visade sig dock inte vara något större problem enligt arbetsgrupperna. Trots olikheter mellan generationernas syn på värderingar, lojalitet och hierarki fungerar samspelet i arbetsgrupperna väl.

Bakgrund: Vintern 2019 vårdades en gosse på ett barnsjukhus i Sverige där språksvårigheter och viss kulturell kontextuell diskrepans försvårade kommunikationen. Missförstånd och okunskap ledde till att gossen avled. Eftersom personalen inte hade tillräcklig kunskap och tillräckliga redskap för att kommunicera med patienter från olika kulturer och med hjälp av tolk äventyrades patientsäkerheten med katastrofala följder. Att ta del av patienterfarenheter innan och under nya förbättringsarbeten bör ses som självklart för att vården ska utformas för barnet i centrum och avsågs införas på barnsjukhuset med fokus på tolkanvändning. Syfte: Det övergripande syftet för förbättringsarbetet är att utifrån verksamhetens mål införa samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv på H.K.H Kronprinsessan Victorias barn och ungdomssjukhus för ökad patient delaktighet och ökad patientsäkerhet. Förbättringsteamet avser förbättra tolkanvändningen på BAVA och Barnakuten. Studiens syfte var att beskriva avgörande händelser enligt medlemmar i ett samskapande förbättringsteam med fokus på interkulturellt perspektiv samt hur utveckling sker i teamet över tid. Metod: Ett samskapande förbättringsteam med interkulturellt perspektiv sattes samman och genomförde ett förbättringsarbete med metod inspirerad av Tänk om i 4 steg. Studiens genomförs inspirerat av Critical incident metoden (CIT) genom fokusgruppsintervjuer.Resultat: Med enkla medel så ökade antalet tolksamtal efter införandet av förenklad bokningsmetodoch tolkarnas utvärdering av tolksamtalen påvisade att samtalen hade god kvalitet. Medarbetarna har efter utbildning och med nytt bokningssystem tillfogat sig förbättrade kunskaper om tolkanvändning. I studien identifieras flera avgörande händelser som fick informanterna att formulera och utvecklas som team. Susan Wheelans utvecklingsmodell användes som förklaring till utvecklingen av teamet över tid. Slutsats:Målet för förbättringsarbetet gick att nå med hjälp av de förbättringsidéer som testades. Studien visade att ett interkulturellt sammansatt förbättringsteam snabbt kunde ta sig vidare i utvecklingsstegen genom att vara ett effektivt team och snabbare kom till beslut.

Uppsatsens syfte är att närmare granska samverkansenheten Samba i Örebro och utifrån granskningen identifiera bärande funktioner i samverkansprocesser där barn och unga är i fokus. Samba som betyder Samverkansledning för barn och unga är en, av kommunen, särskilt inrättad samverkansenhet har efter sitt projektår 08/09 varit en permanent verksamhet i Örebro kommun. Enheten har sedan några år tillbaka en central och neutral lokal. För studien genomfördes 15 intervjuer och 2 mötesobservationer. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån både ett interaktionsperspektiv och ett organisationsperspektiv. De bärande funktioner som identifierats och som enligt studien kan antas bidra till att Sambas samverkansprocesser ofta blir lyckade är flera. Dels visar sig den neutrala och strukturerade Sambasamordnaren och det administrativa arbetet som den genomför, enligt studien vara funktioner av betydelse. Vidare identifieras också funktioner som den centrala och neutrala lokalen samt det ”fika” som erbjuds som viktiga för samverkansprocessen. I studien diskuteras också Sambas utmaningar där Sambas funktion jämfört med SIP-möten kan anses vara en utmaning. Resultaten av studien visar att en kombination av Samba och SIP oftast blir bäst. Detta med anledning av att den gemensamma SIP-dokumentationen uppfattas som värdefull, men att samverkansprocessen i övrigt helst hålls enligt Sambas modell. Slutligen diskuteras också några fler utmaningar som Samba kan stå inför och om en spridning av Sambakonceptet är möjlig / The purpose of the thesis is to examine the Samba collaborative unit in Örebro municipality more closely and to identify the supporting functions in collaboration processes where children and young people are the focus. Samba which means- cooperation management for children and young people is one of the municipality's specially established collaborative units, and after its project year 08/09, has been a permanent activity of the Örebro municipality. Since a few years back the unit is located in central and neutral premises. For the study, 15 interviews and 2 meeting observations were conducted. The results have been analyzed and discussed from both an interaction perspective and an organizational perspective. The identified supporting functions which, according to the study, can be assumed to contribute to Samba's collaboration processes are often successful are several. Partly, according to the study, the neutral and structured Samba coordinator and the administrative work that it carries out, prove to be important functions. Furthermore, functions such as the central and neutral premises as well as “the Swedish fika” that are offered as important for the collaboration process are also identified. The study also discusses Samba's challenges and where Samba's function compared to SIP meetings can be considered a challenge. The results of the study show that a combination of Samba and SIP is usually best. This is due to the fact that the joint SIP documentation is perceived as valuable, but that the collaboration process is otherwise preferably held according to Samba's model. Finally, we also discuss some more challenges that Samba may face and if a dissemination of the Samba concept is possible.

The purpose of this study is to qualitatively investigate how social studies teachers in a high school, use group development strategies when approaching potentially controversial topics in the classroom. The study used five semi-structured interviews with social studies teachers. Bruce Tuckman's model of group development was used to organize and analyze the teachers' experiences in a way that could be linked to the phases described in the model. The results of the study have shown the importance of using group development as a method to prepare students to handle controversial conversations in a constructive way and promote their growth together. The teachers' overall goal with group development is for the students to learn to cooperate, develop their communication skills and show respect for each other's opinions. The teacher's democratic mission also appears as part of group development. Positive group development also contributes to a cohesive social environment that creates an inclusive conversation climate. The skills acquired through group development were considered applicable when students faced controversial discussions. For example, they were seen using communication skills to actively listen and strive to understand each other's perspectives instead of trying to dominate each other. Therefore, classes may need to go through different stages of development to manage controversial conversations effectively.

Grupputveckling, lärande och motivation är tre faktorer som är avgörande för att driva framgång i en organisation, oavsett storlek eller bransch. I dessa tider där allt fler arbeten utförs i projektform med fysiska eller virtuella grupper blir förståelsen för dynamiken mellan dessa tre faktorer allt viktigare. I denna rapport undersöks hur grupputveckling, lärande och motivation samverkar med varandra, samt hur denna samverkan bidrar till ett projekts inre effektivitet. För att kunna besvara rapportens forskningsfrågor utförs en litteraturgenomgång. Datainsamling sker via en kvalitativ ansats via fallstudie på en projektbaserad organisation, där observationer samt åtta semi-strukturerade intervjuer utförs. Resultaten visar att både grupputveckling och motivation direkt påverkar lärande. Lärande och motivation, tillsammans med en känsla av självbestämmande främjar motivation. Lärande och grupputveckling, tillsammans med en hög initial motivation och kundens engagemang spelar en avgörande roll i ett projekts inre effektivitet. / Group development, learning and motivation are three crucial factors for driving success in an organization, regardless of size or industry. In this day and age in which an increasing amount of work is performed in project form with physical and virtual teams, the importance of understanding the dynamics between these factors becomes increasingly important. This report examines how group development, learning and motivation interact with each other, and how this interaction contributes to a project efficiency.  To answer the research questions, a literature review is carried out. Data collection is conducted via a qualitative approach through a case study on a project-based organization, where observations as well as eight semi-structured interviews are conducted.  The results show that both group development and motivation directly impact learning. Learning and motivation, as well as a sense of self-determination affect motivation. Learning and group development, together with a high initial motivation and customer engagement play a decisive role in project efficiency.

En välfungerande och effektiv ledningsgrupp är en framgångsfaktor inom såväl privat som offentlig sektor. Ledningsgruppens speciella karaktär gör att alternativa grupputvecklingsmodeller, utöver de mer klassiska, kan vara mer användbara. Syftet med studien är att undersöka om faktorerna tillit, konflikt, åtagande, ansvarsskyldighet och resultat i Lencionis (2002) modell är relevanta utgångspunkter i arbete med ledningsgruppers effektivitet, med fokus på tillit. Utifrån en egenkonstruerad enkät med självskattning från 74 ledares bedömningar, har deskriptiva analyser utförts. Vidare har t-test, regressionssamband och principalkomponentanalyser genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Utifrån denna studies resultat ges endast ett måttligt stöd för att de fem faktorerna förklarar ledargruppsdeltagares syn på ledningsgruppens effektivitet även om de individuellt bedöms som relevanta. Det finns indikationer på att med ytterligare frågor skulle reliabiliteten öka och därmed ge ett tydligare stöd åt de fem faktorerna. Ytterligare studier behövs för att klargöra detta samband. Studien ger dock stöd för betydelsen av tillit och dess oberoende av demografiska variabler som kön, ålder, sektor eller ledningsgruppserfarenhet. Vidare visar studien att ledningsgruppens effektivitet kan beskrivas i två komponenter med flera delar där komponenterna handlar om inre och yttre effektivitet, vilket också är i linje med Granberg och Wallenholm (2017). Sammantaget ger detta en bild av att alternativa modeller som Lencionis (2002) kan vara relevanta att använda och att de fem faktorerna tillit, konflikt, åtagande, ansvarsskyldighet och resultat ändå kan vara relevanta utgångspunkter i arbetet med ledningsgruppens effektivitet, med fokus på tillit. / A well-functioning and efficient management team is a success factor in both the private and public sectors. The special nature of the management team means that other than classic group development models can be more useful. The purpose of the study is to investigate whether the factors trust, conflict, commitment, responsibility and results in Lencioni's (2002) model are relevant starting points in work with the management teams' effectiveness, with a focus on trust. Based on a self-constructed survey with self-assessment from 74 leaders' assessments, descriptive analyzes have been performed. Furthermore, t-tests, regression analysis and principal component analyzes were performed to answer the study's questions. Based on the results of this study, only moderate support is given for the five factors to explain the management group participants' views on the management group's effectiveness, even if they are individually assessed as relevant. There are indications that with additional questions, the reliability would increase and thus provide clearer support to the five factors. Further studies are needed to clarify this. However, the study provides support for the importance of trust and its independence from demographic variables such as gender, age, sectors or management team experience. Furthermore, the study shows that the management group's efficiency can be described in two components with several parts where the components are about internal and external efficiency, which is also in line with Granberg and Wallenholm (2017). All in all, it gives an idea that alternative models like Lencioni (2002) can be relevant to use and that the five factors trust, conflict, commitment, responsibility and results can still be a relevant starting point in the work with the management group's efficiency, with a focus on trust.

En sökning på ledarskapsutveckling via Google och databasen APA PsycInfo renderar sammanlagt drygt 200 000 träffar. Detta tyder på ett stort intresse för ledarskapsutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur deltagare tar sig an uppgiften att bearbeta samt eventuellt vidareutveckla upplevelser samt förändringar som tar plats under och efter en UGL kurs. Frågeställningarna berör ämnen runt hur de i sin ledarroll arbetat med inhämtade kunskaper och hur de som individer upplever att de har påverkats. Vi intervjuade sex ledare från mellersta och södra Sverige som deltagit på en UGL kurs under 2019. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där valet föll på att bearbeta insamlad empiri med hjälp av en tematisk analys. Det som framkom när det gällde ledarrollen var utveckling av tydlighet, trygghet samt effekter av det egna ledarskapet och behovet av användbara verktyg. Det mest utmärkande på det individuella planet var att deltagarna upplevde att de fick kunskaper om sig själv. Grupputvecklingens betydelse var ett ämne som de flesta frekvent återkom till under intervjuerna. Trots det ringa, men ändå väl geografiskt spridda respondentdeltagandet, har vi fått ett relativt fylligt resultat. Detta gav insyn i deras upplevelser av hur kursen har påverkat dem, kunskaper de förvärvat som ledare och inverkan det haft på dem som individer. / When searching for leadership development at Google and the database APA PsycInfo you get a about 200,000 hits. This indicates interest for the subject. The purpose of this essay is to study how the participants handle the processing and possible further develop experiences and changes that takes place during and after a course in UGL. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with obtained knowledge. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with acquired knowledge and the effect on them as an individual. We interviewed six leaders from central and south part of Sweden who, during 2019, has participated in a UGL course. We used semistructured interviews and choose to process the collected data using a thematic analysis. The most important thing that emerged about the role of the leader were the development of clarity, security and the effects of the individual leadership and the need for useful tools. The most characteristic on an individual level was gaining good knowledge about yourself. Group development was the topic that most frequently were mentioned during the interviews. Despite the small but well geographically dispersed participation of respondents, we provide insight into their experiences of how they got affected by the course, knowledge they acquired as leaders and the influence it had on them as individuals.

Att som lärare hantera en hel klass och se till allas olika förutsättningar är inte alltid lätt. Det kräver kännedom om utmaningar i det sociala samspelet. Goda relationer både elever emellan och mellan lärare och elever är viktigt för att skapa trygghet och delaktighet (Skolforskningsinstitutet 2020). Syftet med denna studie är att undersöka gruppdynamik i skolämnet idrott och hälsa ur ett lärarperspektiv. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra utbildade lärare i idrott och hälsa. Insamlade data analyserades genom en tematisk analys och som teoretiskt ramverk tillämpades Tuckmans teori om grupputveckling. Resultatet visar att lärare upplever gruppdynamik som viktigt i idrott och hälsa eftersom att flertalet aspekter, så som aktiviteter, deltagande, insats, inkludering och lärande kan påverkas antingen positivt eller negativt beroende på vilken dynamik som finns i klassen. Vidare visar resultatet att gruppdynamik påverkas av flertalet faktorer, vilket leder till utmaningar som lärare behöver förhålla sig till. Lärarna reflekterar och arbetar för att skapa en god gruppdynamik både i början av grupputvecklingen och kontinuerligt under kursens gång. Slutligen visar resultatet att lärarna upplever att det är viktigt att fokusera på gruppen som helhet i undervisningen då en väl fungerande grupp skapar bättre förutsättningar för individerna inom den att prestera.

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag.   I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde. Det är många gånger envägskommunikation eller förmedling av information. I en tidsanda som ställer höga krav på rationaliseringar och effektivseringar har det dessvärre också blivit så, att tiden för samtal och genuina dialoger succesivt har reducerats till förmån för ökad kommunikation i olika digitala kanaler, inte misnt e-mail och sociala medier. Jag vill hävda att vi människor behöver träffas och samtala för att nå en gemensam och fördjupad förståelse för varandra och våra olika sakfrågor. Vad händer på sikt om vi inte ges möjlighet till gemensam reflektion? Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte lär känna varandra och de förutsättningar som råder?   I inledningen redogör jag även för delar av den kunskapsteori som finns kopplat till ämnesområdet yrkeskunnande och teknologi, men också för min mission – att återerövra samtalet som en viktig arbetsmetod. Uppsatsen är skriven i essäistisk stil och det empiriska materialet kommer från de texter jag själv har författat under masterutbildnignens två år då dialogseminariemetoden tillämpats, men också från den dialogseminarieserie som jag själv har genomfört med sex andra facilitatorskollegor. Tillsammans har vi börjat utforska vår gemensamma profession och det yrkeskunnande som vi representerar.   Facilitatorns yrkeskunnande är mångfacetterat och svårfångat, men handlar i mångt och mycket om att vara öppen för människors olikheter. Se dem som berikande. Vara krockfrämjande. Bejaka olika perspektiv och infallsvinklar på saker och ting. Inte vara rädd för att konfrontera. Facilitatorn jobbar med olika tempoväxlingar och har en mängd olika metoder och tekniker till sitt förfogande för att möta olika problemställningar. Planerat eller improviserat. Det finns tydliga analogier med teatern, men också med läkar- och läraryrket. Det handlar om att skapa spänningar och väcka känslor hos deltagarna. Och sedan ta hand om och förvalta de känslor som väckts. Som facilitator blir man aldrig fullärd. Alla grupper är olika och varje ny mötessituation bjuder på nya utmaningar.   För mig känns det som att resan mot bättre vetande precis har börjat. I mina texter kan jag skönja en utveckling över tid, men det finns otaliga gator kvar att utforska. Jag är fortsatt nyfiken och jag vet bestämt att jag vil fortsätta att fördjupa mina kunskaper om facilitatorns yrkeskunnande och gärna då med dialogseminariet som fortsatt forskningsmetod. / This thesis explores the role and skills of a professional facilitator. A facilitator is hired to facilitate meetings and other group processes trough dialogue, conversations and active participation, with the purpose of makig reflection and collaboration within and between organisations possible.