Denna studie undersöker till vilken grad man kan urskilja framväxten av en ämneskanon i samhällskunskapsläroböcker för gymnasiet. Samhällskunskap är ett relativt ungt skolämne och har en spretig akademisk förankring. Vissa forskare menar att detta leder till att samhällskunskap är ett vagt och spretigt ämne som är svårt att rama in. Ur en didaktisk synvinkel kan detta vara problematiskt om det innebär att undervisningen ser olika ut beroende på vilken lärare som undervisar. Som kontrast till denna problembild finns det dock forskare som menar att ämnet kanske upplevs som vagt och spretigt men att det i praktiken finns en samstämmighet bland samhällskunskapslärare kring ämnets innehåll och syfte. Det är avgörande för lärare i samhällskunskap att vara väl förtrogna med ämnets historia och identitet, om inte annat för att de måste förhålla sig till de didaktiska frågorna vad och varför när de planerar sin undervisning. Studiens empiriska material består av läroböcker i samhällskunskap under perioden 1972–2021. Totalt består det empiriska materialet av sex läroböcker och nedslag har gjorts i relation till gymnasieskolans läroplaner. Studien använder sig av två analytiska strategier för att undersöka samhällskunskapsämnets kanon. Den första vinkeln handlar om ämnesfokus, vilket innebär att studien undersöker hur mycket utrymme som olika kunskapsområden har i relation till varandra i de analyserade läroböckerna. Den andra vinkeln handlar om medborgarfostran och olika idealbilder som framkommer i de undersökte läroböckerna. Genom att undersöka både ämnets fokus och den bild som förmedlas är det möjligt att säga något om samhällskunskapsämnets kanon. Studiens resultat visar på att det finns tendenser till framväxten av en kanon i samhällskunskap, sett till de undersökta läroböckerna. Vad gäller ämnets fokus så tycks ett konsensus ha vuxit fram över tid, där kunskapsområdena statsvetenskap och ekonomi tydligt dominerar. Vidare går det att se att kunskapsområdena lag och rätt och media har vuxit sig starkare över tid, på bekostnad av sociologi och kulturgeografi. Studien kommer även fram till att de tidiga läroböckerna i studien präglas av en medborgarfostran som syftar till att skapa kritiska medborgare, medan de senare läroböckerna som undersöks syftar till att skapa deltagande medborgare som ska lära sig samhällets spelregler och verka inom redan etablerade institutioner.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor. Exempelvis svarar flertalet att de känner att de blivit respekterade för den de är under sin tid på skolan, att de upplevt att de är värda att bli lyssnade på och att de lärt sig att lyssna på andra. Däremot tycker de inte att klassrådet är ett särskilt bra tillfälle att föra fram sin åsikt i och de vet inte precis vilka beslut som fattas i skolans styrelse eller i elevrådet.

Alla människor har på något sätt en relation till musik. Musikens språk är universellt. I ungdomars livsvärld är musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjälper en i svåra situationer och bidrar med glädje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar också med de funktioner religionen har. I ett allt mer sekulariserat samhälle behövs större redskap för att förklara och diskutera fenomen som religiositet. Kan då musiken förklara detta? Uppsatsen ämnar undersöka dels vilka möjligheter det finns till att använda populärmusik i undervisningen och dels hur ungdomsgrupper ser på religion, religionsämnet och undervisningen i stort. Undersökningen har genomförts med fokusgrupper. Det har visat sig att informanterna i undersökningen förespråkar en stor variation i undervisningen. Informanterna finner sällan en koppling mellan undervisningen och egna intressen, engagemang eller referensramar. Att som lärare då möta eleverna på deras villkor kan skapa ett större engagemang. Frågan är om det kan generera en mer stimulerande undervisning?

Denna studie är ett examensarbete på avancerad nivå med inriktning mot gymnasieskolan i fördjupningsämnet svenska och lärande. Syftet med studien har varit att undersöka vilka olika dimensioner begreppet ”läsförståelse” kan ha för lärare i svenska på gymnasiet samt att belysa vilka strategier dessa lärare använder för att träna sina elever i läsförståelse. De frågor som ligger till grund för min undersökning är:•Finns det en enighet i hur de intervjuade lärarna i svenska på gymnasiet definierar begreppet ”läsförståelse”?•Hur arbetar dessa lärare didaktiskt med läsförståelsestrategier i sin undervisning?Läsförståelse är en förmåga som flera av de elever som börjar gymnasiet inte till fullo har tillgodogjort sig i grundskolan och vikten av att även under gymnasietiden medvetet arbeta med strategier för läsförståelse belyses. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare med svenska som huvudämne i sin lärarexamen. Utifrån detta empiriska material vill jag visa hur de intervjuade lärarna definierar begreppet läsförståelse samt vilka didaktiska överväganden dessa lärare gör då de planerar sin undervisning med fokus på läsförståelseträning. Resultatet visar att de intervjuade lärarna definierar de faktorer som ligger till grund för att utveckla elevernas läsförståelse, men att läsförståelse som begrepp (utifrån PISA-testets definition) inte belyses under intervjuerna. Vidare arbetar samtliga intervjuade lärare med läsförståelse i sin undervisning, men på varierande grund och utifrån olika didaktiska ställningstaganden. / This essay is an advanced degree level project, written as a major consisting of 300 credits at Malmö University. The purpose of this study has been to highlight the matter of how teachers in a Swedish upper secondary school are discussing and teaching their students reading comprehension. The questions asked is: •Is there a consensus to be found in how the interviewed teachers in swedish language in the upper secondary school defines the concept of ”reding comprehension”?•What didactical considerations do these teachers make when they work with strategies for an improved reading comprehension among their pupils?Previous studies shows that students graduate from elementary school without satisfying capacity to read, understand and to make sense of different texts. The qualitative method used in the empirical study investigates how three teachers with swedish language and literature as their main subject defines the concept of reading comprehension and how these teachers are working with different methods to improve the reading comprehension of the students. The result shows that the approached teachers defines the factors that are essential to develope and improve reading comprehension, but not reading comprehension as a concept. Further more, the teachers are using didactically motivated methods to work with and improve their students reading comprehension, but with different theoretical reasons and with a varied degree of theoretical rootedness.

Under åren 1976, 1986, 1996 och 2006 gjorde ungdomar i Mönsterås kommun val till gymnasieskolan, har jag gjort kvalitativa intervjuer med tre stycken från varje år. För att undersöka vilka faktorer som har spelat roll i deras val av gymnasier linje/program. Har skolan och samhället haft någon betydelse för ungdomarna då de gjorde sina val, eller finns det andra faktorer som påverkat deras val. I arbetet kan jag se att den sociala bakgrunden haft en stor betydelse för eleverna, och att föräldrar som kulturbärare haft en inverkan på eleverna då de gjorde sina val till gymnasieskolan. Resultatet i helhet visar även att fast skolan och samhället har förändrats under dessa år, så är den sociala reproduktionen fortfarande svår att bryta.

I ett samhälle där kraven på utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar också pressen på individen att ta ansvar för sin karriärprocess. Flera rapporter visar att elever på de individuella programmen är i stort behov av vägledningsinsatser. Syftet med vår undersökning är att belysa vägledningen på det individuella programmet. För att uppnå syftet har vi utgått från följande frågeställningar:1)I vilken utsträckning är studie- och yrkesvägledningen på det individuella programmet en process?2)Vad innehåller studie- och yrkesvägledningen på individuella programmet?3)Hur ser studie- och yrkesvägledarna respektive eleverna på vägledningen?Vi använde oss av kvalitativa intervjuer då vi ansåg att detta passade undersökningens syfte bäst. Resultaten av undersökningen visar att elever på det individuella programmet har en mycket begränsad uppfattning om vad studie- och yrkesvägledning innebär. Trots detta är eleverna nöjda med den vägledning som tillhandahålls. Det framkommer också att den typ av vägledning som bedrivs på IV-programmet skiljer sig från den definition av studie- och yrkesvägledning som används i vår undersökning. Nyckelord: individuella programmet, studie- och yrkesvägledning, gymnasieskolan. / In a society where the demand of having an education increases, along with the options available, the pressure on the individual to take responsibility for their own career process becomes greater all the time. Several reports show that students at the individual program are in need of career guidance. The purpose of our study is to illustrate the career guidance provided for students at the individual program. To achieve the purpose we formulated three main questions:1)To what extent is the career guidance at the individual program a process?2)What does the career guidance at the individual program contain?3)What are the career counsellors’ and the students’ opinions on the guidance provided?We used qualitative interviews as a method because we found that it was the most appropriate way to achieve the purpose of the study. The results of the study show that students at the individual program have a very limited perception about what career guidance means. Despite this, the pupils are satisfied with the career guidance provided. It was also revealed that the career guidance that is provided at the individual program differs from the definition of career guidance that we use throughout the study. Keywords: the individual program, career guidance, upper secondary school

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder. Eftersom lärare sedan tolkar och realiserar läroplanerna, kan de förmedla ett annat innehåll och syfte i klassrummet. Den syn som förmedlas kallas följemening.Jag har analyserat gymnasieutbildningens förändring utifrån tre olika infallsvinklar. 1: de generella läroplanstexterna har jämförts och läroplanskod har bestämts. 2: kursplanerna och ämnesplan har analyserats utifrån ämnesfokus och kunskapsemfaser. 3: några erfarna lärare har intervjuats för att ge en bild av hur de har uppfattat förändringarna som skett.I studien har jag funnit att de generella läroplanstexterna och kursplaner väl speglar varandra. Resultatet visar att efter en fokusering på en moraliskt tillämpad undervisning i Lpf 94 så har vi nu en viss återgång till en mer rationell skola med praktiskt tillämpad undervisning i och med Gy 11. Den moraliskt tillämpade undervisningen finns kvar tillsammans med en disciplinär undervisning, som traditionellt verkar vara dominerande i naturvetenskaplig utbildning.Lärarintervjuerna visar att det är lärarens visioner och intressen tillsammans med elevinteraktionen som styr vad som förmedlas i klassrummet snarare än läroplanen.

Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas.Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den. Genus tas inte upp som en alternativ förklaring till historiska skeenden i läroböckerna och ofta är det mannen som är subjektet i texterna och därmed får beteckna det allmänna och generella. Kvinnorna blir undantagen trots att de utgör hälften av befolkningen. För att eleverna ska kunna aktivera de tre tidsdimensionerna då, nu och framtid, krävs diskussion och förklaringar. Dessa tar inte författarna upp och genus ses många gånger som något oföränderligt och självklart. Med utgångspunkt i böckerna, kan eleverna därför knappast fördjupa sitt historiemedvetande med ett genusperspektiv. / The purpose of this essay is to connect the theory of historical conciseness with a gender perspective on history. Joan Wallach Scott’s different types of categories concerning women’s history is used to find out how two of Sweden’s most used books for the first course of history in the gymnasium, is dealing with women’s history. The results are later analyzed from the theory of history conciseness and the thoughts of Per Eliasson concerning how this could be deepened.The results form analyzing the historical textbooks that has been overviewed, is that they lack in gender discussion. The most prominent characteristics in the textbooks are that women history is either made invisible or are purposed in a so called her-story. The latter means that women’s history is added as an addition to the traditional history telling and is not a natural part of it. Gender doesn’t appear as an alternative explanation to the historical happenings in the textbooks and the man is often chosen as subject and will by that also characterize the common and general. Women become exceptions in history although they constitute half of the population. If the students are to be able to activate the three time dimensions then, now and in the future, discussions and explanations are called for. The authors don’t bring this up and gender is often seen as something unchangeable and obvious. With starting point in the textbooks, students can hardly deepen their history consciousness with a gender perspective.

No description available.

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematikläroböcker ämnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgångspunkt från ett antal egenformulerade analysfrågor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det är en förhållandevis liten andel av läroböckernas textuppgifter som har en trovärdig förankring i verkligheten, där endast ett fåtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat är att det finns en konflikt mellan de mål som står skrivet i de nationella styrdokumenten och innehållet i läroböcker som används i matematikundervisningen.