Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lärare i samhällskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lärarna anser om det friutrymme som den mål- och resultatstyrda skolans kursmål i samhällskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att ställa det faktum att kursmålen i samhällskunskap är abstrakta och därmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvärdighet enligt läroplanen skall kunna garanteras över hela landet. Utifrån intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssätt, åsikter och uppfattningar om kursmål, friutrymmet och likvärdighet skiljer sig åt mellan lärare och skolor. Med hjälp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvärdighet kan vara problematisk att uppnå i en decentraliserat styrd skolverksamhet.

I denna aktionsforskning utarbetas, används och utvärderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frågor som vi har arbetat utifrån gäller valet av uppgifter, hur själva genomförandet av ett muntligt prov ska gå till samt hur man bedömer det muntliga provet.

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna. De kunde även visa på att man inom den svenska gymnasieskolan inte lyckas med de mål som skolverket sätter upp kring historieundervisningens mångkulturalitet.

Proven i dagens skola är ofta av klassisk karaktär, skrivna så att de endast syftar till naturvetenskapen som en produkt. Hur skall vi få proven mer motiverande för eleverna? Ett sätt kan vara att införa mer vardagsanknutna problem i proven. Arbetet syftar till att göra en jämförande studie bland ett antal naturvetenskapsstuderande gymnasieelever, där vi jämför elevers prestation och motivation vid klassiska faktabetonade fysikproblem kontra vardagsanknutna frågor. Detta följs upp av elevintervjuer. Avslutningsvis diskuteras elevernas resultat, redovisningar och intervjusvar, samt undersökningens tillförlitlighet.

I detta arbete vill vi belysa det individuella programmet ur ett elevperspektiv. Syftet är att ta reda på vilka tankar och upplevelser eleverna har kring programmet. Vi ville möta eleverna personligen och valde därför en kvalitativ metod. Fem elever som slutade grundskolan våren 1998 intervjuades. Eleverna var inte behöriga att gå på ett nationellt eller specialutformat program eftersom de inte var godkända i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Vår uppfattning är att grundskolan måste ta ett större ansvar för de elever som av olika anledningar inte når betyget godkänt.

Elevinflytande ska enligt läroplanens styrdokument genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. I praktiken kan dock möjligheten till elevinflytande uppfattas och tolkas på olika sätt bland olika personalkategorier i skolan och elever. Syftet med uppsatsen är att på Justus Tranchellgymnasiet i Landskrona jämföra elevers, lärares och rektors uppfattningar om hur elevinflytandet bör fungera, att undersöka vad elevinflytandet innebär i praktiken och att hitta strategier för hur man skulle kunna förbättra elevinflytandet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Som verktyg för min analys har jag valt att använda mig av tidigare forskning på området. Undersökningen visar att det finns en avsevärd skillnad mellan hur lärare uppfattar och använder elevinflytande i undervisningen. Hinder för elevinflytande som uppmärksammas i uppsatsen är bland annat att både elever och lärare kan brista i sitt engagemang för elevinflytandefrågor. I uppsatsen framkommer erfarenheter av att vissa kategorier av lärare, språk- och matematiklärare, ofta ger eleverna mindre inflytande över undervisningen än andra ämneslärare. När det gäller att bestämma tidpunkter för examinationer beskrivs två olika och svårförenliga förfaringssätt, som ger olika fördelar för elevinflytandet. I det ena fallet är läraren flexibel med tidpunkter för examinationer och i det andra fallet bestäms examinationer lång tid i förväg. I uppsatsen konstateras att det inte finns någon riktig samsyn bland lärarna om vad elevinflytande bör innebära, och att detta inte heller diskuteras bland lärarna i någon nämnvärd utsträckning.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola.Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Hur ungdomarna i undersökningen har upplevt kontakten med studie- och yrkesvägledaren har övervägande varit positiv. De har uppfattat denna person som snäll och hjälpsam och även stöttande i vissa fall. Men det är mindre framkommande i undersökningen hur mycket hon betytt i själva valprocessen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur första världskrigets utbrott framställs i svenska historieläromedel riktade till gymnasiet. Undersökningen fokuserar dels på vad som framställs som en orsaker till krigsutbrottet och jämför detta med modern historisk forskning,dels undersöks hur dessa framställningar kan tänkas bidra till att utveckla elevers historiemedvetande.Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ och kvalitativ närläsning av sju nyare läromedel och är tänkt som en uppföljning av en liknande undersökning som historikerna Anders Florén och Stefan Hjartarson genomförde i slutet av nittonhundrasjuttiotalet. Framställningarna undersöks bland annat med hjälp av deras tre analytiska begrepp balans, sanningshalt och relevans. Analysen fokuserar på läromedlens tilltal, huruvida det är tvärsäkert eller öppnar för vidare diskussion och eftertanke. Dessutom undersöks vilken av de inblandade nationernasom framställs som mest aktivt bidragande till krigsutbrottet.Undersökningen kommer fram till att läromedlens framställningar i mycket stor utsträckning präglas av ett ”auktoritärt” tilltal där det finns mycket lite plats för fruktsam tvekan, vilket skulle kunna stimulera till eftertanke hos eleven. Dessutom redogör läromedlen mycket sällan för att det finns flera sätt att se på första världskrigets utbrott och speglar därför inte forskningens läge i den här frågan.I fråga om möjligheterna att utveckla elevers historiemedvetande argumenterar uppsatsen för att läromedlen har mycket lite att erbjuda. Subjekten i redogörelserna består allt som oftast av abstrakta nationer som utför vissa handlingar och inte sällan utelämnas även motiven bakom detta handlande. Verkliga historiska personer och deras bevekelsegrunder förekommer nästan inte alls. Uppsatsen argumenterar för att detta framställningssätt är till men för framväxten av ett fördjupat historiemedvetande och drar slutsatsen att det måste falla på den undervisande lärarens lott att bredda, fördjupa och problematisera det i mångt och mycket sparsmakade historiska redogörelser som läromedlen erbjuder eleven.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet. Eleverna har klarat av sina studier på grundskolan trots sina svårigheter med läsning och skrivning. Syftet är att undersöka och problematisera kring elevernas erfarenheter och upplevelser av att ha läs- och skrivsvårigheter och att få dyslexidiagnos. Resultatet av undersökningen visar att grundskoletiden präglas av sporadiskt särskilt stöd för eleverna. Osäkerhet vad de egna svårigheterna beror på leder till dåligt självförtroende. Diagnosen på gymnasiet blir sedan en utgångspunkt för olika åtgärder, vilket ger eleverna möjlighet att få kontroll över sin skolvardag. Ökad motivation i och med vald utbildning i kombination med den hjälp och det stöd eleverna nu får bidrar till förbättrade studieresultat. Detta resulterar i sin tur i en mer positiv självbild hos eleverna. Nyckelord: (diagnos, dyslexi, gymnasieskolan, självbild, specialpedagogik, studieresultat)

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta avsnitt.