Bakgrund Den pågående pandemin har orsakat stora svårigheter för den svenska hälso- och sjukvården. I Sveriges kommuner och regioner har beredskapen för en pandemi visat sig vara bristfällig och då främst inom den kommunala hälso- och sjukvården. Under den pågående Covid-19 pandemin har många studier gjorts där slutenvårdens sjuksköterskor beskrivit upplevelser av sin arbetsmiljö. Studier med kommunalt anställda sjuksköterskor har däremot varit få. Syfte Syftet med studien var att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskor upplevelser av sin arbetsmiljö under Covid-19 pandemin. Metod Som metod användes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med beskrivande design. Rekryteringen av deltagare gjordes bland sjuksköterskor verksamma i kommunala vård- och omsorgsboenden, i en kommun i södra Norrland, Sverige och slutligen intervjuades åtta informanter. Analysen av materialet utgick från en induktiv ansats och analysprocessen skedde under inspiration av den kvalitativa innehållsanalysen. Huvudresultat I analysprocessen framkom tre huvudkategorier, Upplevelser av en förändrad arbetsmiljö, Upplevelser av en bristande beredskap och Upplevelser av ett bristande stöd i arbetet och slutligen framträdde det övergripande temat, Att vara ensam och utlämnad. Resultatet i intervjustudien med sjuksköterskorna visade att deltagarna upplevde påtagliga brister i sin arbetsmiljö. Bristerna upplevdes som så stora att de ledde till konsekvenser i form av sjukskrivningar och en upplevd hotad patientsäkerhet. Slutsats Resultatet i den här intervjustudien med sjuksköterskor anställda inom kommunal hälso- och sjukvård visar att deltagarna upplevde påtagliga brister i sin arbetsmiljö under pågående Covid-19 pandemi. Sammanfattningsvis lyfte deltagarna den förändrade arbetsmiljön, den bristande beredskapen och brister i arbetsmiljöstödet som de mest centrala delarna. Resultatet i studien har bidragit med kunskaper om vilka åtgärder som inför framtida pandemier kan bidra till en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background The ongoing pandemic has caused major difficulties for the Swedish healthcare system due to the municipalities and regions lack preparedness for a pandemic, which has been especially apparent for municipal healthcare. During the Covid-19 pandemic many studies have been written where inpatient care nurses describe their experiences of their working environment, but few studies have been written on the working environment experiences for municipal nurses. Aim The aim of the study was to describe municipal nurses’ experiences of their working environment during the Covid-19 pandemic. Method The method used is a qualitative semi-structured interview study using descriptive research design. Participants for the study were recruited from nurses working in municipal social- and healthcare units in a municipality located in southern Norrland, Sweden. Eight informants were also interviewed. The analysis of the material was conducted using an inductive approach and the process was inspired by qualitative content analysis. Result During the analyzing process three main categories appeared, Experiences of a changed work environment, Experiences of a lack of workplace preparedness and Experiences of a lack of workplace support which eventually culminated into the overarching theme of Being alone and abandoned. Results from the interviews showed that the participants experienced significant workplace environment faults which were so dire that the consequences were employees on sick leave and a perceived threat to patient safety. Conclusion The results for this study conducted with municipal nurses show that the participants experienced significant workplace environment faults during the Covid-19 pandemic. In summary, the participants expressed and identified the change in workplace environment and procedure, the lack of preparedness and the lack of workplace support as the central parts of the problem. The results of the study have contributed to better understanding what repercussions are necessarily taken to better the workplace environment for municipal nurses during future pandemics.

Sverige tar sedan 2018 emot 5 000 kvotflyktingar om året. De kommer direkt från tredje land och mottages av Sveriges kommuner direkt på flygplatsen. Mycket är annorlunda, inte minst den digitala nivån som möter dem i det nya samhället. Sverige siktar på att bli bäst i världen på digitalisering genom Vision e-hälsa 2025 med målsättningen om en god och jämlik hälsa. WHO understryker att digitalisering är avgörande för hälsolitteracitet. Folkhälsomyndigheten lyfter att utrikesfödda personer generellt har sämre hälsa och trycker på att det finns behov av att hitta vägar för att nå fler individer med hälsoinformation. 2020 publicerades en svensk intervjustudie som betonar behov av språk och kulturmedvetenhet. Digital hälso-sjukvård belyses inte närmare. Den här studiens syfte är att undersöka kommunala tjänstemäns erfarenheter av att arbeta med kvotflyktingar med avseende på kvotflyktingars kontakter med den svenska digitala hälso- och sjukvården. Den aktuella undersökningen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Analysmetod är innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer har använts. Urvalet är strategiskt, sex kommunala tjänstemän från mindre och mellanstora kommuner i Västra Götaland har deltagit. Resultaten kopplas till tillgänglighet, empowerment och hälsolitteracitet samt digital literacy. I den här studien har det framkommit att kommunala tjänstemäns erfarenhet av kvotflyktingars kontakt med den digitala hälso- och sjukvården i Sverige består av både svårigheter och utmaningar liksom att det ses möjligheter och lösningar. Studiens forskningsfrågor har besvarats och sex kategorier presenteras; otillräcklig ansvarsfördelning, begränsad tillgänglighet, kvotflyktingars förutsättningar beaktas inte tillräckligt, kommunikation är avgörande, förståelse för lärprocess och avvägda stödfunktioner. / Since 2018, Sweden has received 5,000 quota refugees a year. They come directly from third countries and are received by Sweden's municipalities at the airport. Much is different, not least the digital level that meets them in the new society. Sweden aims to become the best country in the world at digitization through Vision e-health 2025 with the goal of good and equal health. The WHO emphasizes that digitization is crucial for health literacy. The Public Health Authority highlights that people born abroad generally have poorer health and stresses that there is a need to find ways to reach more individuals with health information. In 2020, a Swedish interview study was published that emphasizes the need for language and cultural awareness. Digital healthcare is not elucidated in more detail. The purpose of this study is to investigate municipal officials' experiences of working with quota refugees with respect to quota refugees' contacts with the Swedish digital health care.The current thesis is a qualitative study with an inductive approach. Analysis method is content analysis and semi-structured interviews have been used. The selection is strategic, six municipal officials from small and medium-sized municipalities in Västra Götaland have participated. The results are linked to enablement, empowerment, and health literacy as well as digital literacy. In this study, it has emerged that municipal officials' experience of quota refugees' contact with digital healthcare in Sweden consists of both difficulties and challenges, as well as opportunities and solutions being seen. The study's research questions have been answered and six categories are presented; insufficient division of responsibilities, limited availability, the conditions of quota refugees are not sufficiently considered, communication is crucial, understanding of the learning process and balanced support functions.

Inom hälso- och sjukvården är IT-säkerhet avgörande för att skydda både personlig information och patientsäkerheten. För närvarande genomförs implementering av säkerhetsåtgärder och tester efter mjukvaruutvecklingen, vilket kan minska effektiviteten och utgöra en potentiell risk för patienternas integritet. Detta arbete undersökte implementeringen av DevSecOps-metodiken inom hälso- och sjukvården med fokus på utvecklingsfasen. Genom att intervjua anställda och använda säkerhetsverktyg som SAST, kodgranskning, penetrationstestning och DAST identifierades fördelar och utmaningar. Utmaningarna inkluderade brist på säkerhetskunskap och svårighet att integrera verktyg kostnadsfritt. Trots detta visade resultatet på möjligheten att förbättra säkerheten, effektivisera arbetet och spara pengar genom att använda gratis verktyg och implementera säkerhet redan i utvecklingsfasen. Utbildning och anställning av säkerhetskompetent personal betonades också som viktigt för att upprätthålla höga säkerhetsstandarder / In healthcare, IT security is crucial for protecting both personal information and patient safety. Currently, the implementation of security measures and testing is done after software development, which can reduce efficiency, and pose a potential risk to patient privacy. This study examined the implementation of the DevSecOps methodology in healthcare, focusing on the development phase. By interviewing employees and using security tools such as SAST, code review, penetration testing, and DAST, benefits and challenges were identified. The challenges included a lack of security knowledge and difficulty integrating tools for free. Despite this, the results demonstrated the potential to enhance security, streamline operations, and save money by utilizing free tools and implementing security during the development phase. Training and hiring security-competent personnel were also emphasized as important for maintaining high security standards.

Due to the rise of digitalization and the growing amount of data, ensuring the integrity and security of patient data has become increasingly vital within the healthcare industry, which has traditionally managed substantial quantities of sensitive patient and personal information. This bachelor's thesis focused on designing and implementing a secure data sharing infrastructure to protect the integrity and confidentiality of patient data. Synthetic data was used to enable access for researchers and students in regulated environments without compromising patient privacy. The project successfully achieved its goals by evaluating different privacy-preserving mechanisms and developing a machine learning-based application to demonstrate the functionality of the secure data sharing infrastructure. Despite some challenges, the chosen algorithms showed promising results in terms of privacy preservation and statistical similarity. Ultimately, the use of synthetic data can promote fair decision-making processes and contribute to secure data sharing practices in the healthcare industry. / Hälso- och sjukvårdsbranschen har länge varit en sektor som hanterar stora mängder känsliga patientdata och personuppgifter. Integriteten och säkerheten hos patientdata har blivit allt viktigare som en följd av ökad datavolym och digitalisering. Detta examensarbete fokuserade på att utforma och implementera en säker datadelning infrastruktur för att skydda integritet och sekretess för patientdata. Syntetisk data användes för att möjliggöra tillgång för forskare och studenter i reglerade miljöer utan att riskera patienters privatliv. Projektet lyckades genom att utvärdera olika integritetsbevarande mekanismer och skapa en maskininlärningsbaserad applikation för att visa den säkra datadelningsinfrastrukturens funktionalitet. Trots vissa utmaningar visade de valda algoritmerna lovande resultat i fråga om integritetsbevarande och statistisk likhet. Slutligen kan användningen av syntetiska data främja rättvisa beslutsprocesser och bidra till säkra datadelningspraxis inom hälso- och sjukvårdsbranschen.

Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förmågan att vara   situationsanpassade. Eftersom pandemin inte var lik någon tidigare kris har drastiska förändringar i verksamhetsstyrningen förekommit. Ändringarna har bland annat identifierats i prioriteringar och planeringsprocesser. Uppsatsen för även diskussioner kring vilka lärdomar som finns av Covid-19, som i sin tur kan vara användbara inför en framtida kris. De främsta lärdomarna är att krisen kräver en god organisationsstruktur med tydliga roller. Detta gör att det behövs en högre grad av inkludering av personal, vilket i sin tur kräver en god kommunikation. Just de icke-finansiella aspekterna kommunikation och personal behöver få mer fokus i en långdragen kris. En ytterligare lärdom är att beredskapen för kriser måste vara högre för att minimera de negativa konsekvenserna. / Background and problem: Management Control in Region Kronoberg is characterized by routines and clear structures, which are crucial principles of Malmi and Brown's Management Control Systems as a package. However, when a crisis occurs, all the routines and structures of an organisation get disturbed. Thus, questions about how management control should be executed in a crisis arise. Studying Covid-19 and the changes it has brought in management control is fascinating since there has never before been a crisis with such dramatic characteristics. These exceptional characteristics have in turn increased the need for an effective Management Control. Management Control Systems as a package, which is a part of management control, has been criticised by some researchers who claim that too much focus is placed on the financial part of an organisation. Covid-19 pandemic has proven that managing a crisis by putting the major focus on the financial state of an organisation is insufficient. Management Control Systems as a package thus needs to be more socially oriented. Since Management Control Systems as a package only is not enough in managing a crisis situation, the management of an organisation usually develops a Crisis Management model, which also becomes a part of Management Control. Purpose: The study aims to generate a deeper understanding of the role of Management Control in Region Kronoberg during Covid-19 and how it has changed in an organisation which has been affected by a shock-like crisis as well as the lessons learned, which the crisis has given rise to. Method: The study is of type one-case and has been carried out with employees from both higher and lower positions at Region Kronoberg. The paper has a qualitative research design with semi-structured interviews. The collection of the empirical material is described in more depth in the method chapter. In addition to semi-structured interviews, documents have also been utilized in order to supplement the interviews. Master thesis, Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023.    Conclusion: The study has concluded that both the Management Control Systems package, as well as Crisis Management, which are parts of Management Control, have failed in their role as crisis managers during Covid-19. The main reason for this is the duration of the crisis and the models' lack of ability to be adaptive to current situations. Due to the fact that the pandemic was unlike any previous crisis, drastic changes in Management Control have occurred. The changes have been identified in priorities and planning processes, among other things. The essay also discusses the lessons that can be learned from Covid-19, which in turn may be useful for a future crisis. The main lessons learned are that the crisis requires a good organizational structure with clear roles. For this to be possible a higher degree of inclusion of personnel is needed, which in turn is achieved by clear communication. It is precisely the non-financial aspects such as communication and personnel that need to receive more focus during a long-term crisis. Another lesson learned is that preparedness for a crisis must be higher in order to dampen the unfavorable consequences of it.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats genom decennier. Idag ansvarar kommunen för vård- och omsorg av äldre genom insatser på såväl särskilt- som i ordinärt boende. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar med allt fler äldre i samhället kräver högre kunskaper hos medarbetare och en bättre förmåga till samarbete. Första linjens chefer inom äldreomsorgen ansvarar för sina medarbetares arbetsmiljö och för att kunden får bästa möjliga vård. För att skapa det behöver samarbetet mellan samtliga yrkesprofessioner i äldreomsorgen fungera. Här möter första linjens chefer flera utmaningar med bristande bemanning, budgetbegränsningar och begränsat stöd från ledningen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer upplever att samarbetet fungerar mellan äldreomsorgens olika yrkesprofessioner. För studien valdes kvalitativ metod och data samlades in genom enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer där den insamlade datan transkriberades för att sedan analyseras genom kategorisering. Resultatet visar på flera hinder för att få samarbetet i teamet att fungera. Flera informanter beskriver att begränsat med tid, resurser och intresse hos medarbetarna skapar hinder för ett välfungerande samarbete mellan yrkesprofessionerna. I resultatet beskrivs även faktorer som främjade samarbetet såsom formella och informella mötesformer. Ett välfungerande samarbete visade sig ha betydelse för både patienten och verksamheten genom ökad patientsäkerhet och ökad trivsel på arbetsplatsen. Avslutningsvis kan vi konstatera att första linjens chefer upplever stora vinster för både kunder, medarbetare och verksamheten när teamarbetet fungerar väl. Trots fördelar med ett välfungerande teamarbete lyfter flera informanter att teamsamverkan inte prioriteras i det dagliga arbetet.

Enligt OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) finns det en målsättning att organisera för ett hållbart och hälsosamt arbetsliv för att alla ska få så goda förutsättningar som möjligt att bibehålla hälsa och välbefinnande hela arbetslivet. Även chefer har rätt till dessa förutsättningar. Arbetsvälbefinnande handlar om individens upplevelse om arbetets påverkan på välbefinnandet. Upplevelsen påverkas av olika faktorer i arbetslivet. Arbetsvälbefinnande är ett brett begrepp som saknar en enhetlig definition då begreppet innefattar flera diskurser. Syftet med studien var att identifiera faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan bidra med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Integrativ litteraturstudie har använts som metod. Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar som tillsammans utgör underlag för att beskriva faktorer som hälso- och sjukvårdsorganisationer kan arbeta med för att öka chefers arbetsvälbefinnande. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Analysen har mynnat ut i tre huvudkategorier: arbetets kontext, social arbetsmiljö och balans i arbetslivet. Organisationen kan påverka chefers arbetsvälbefinnande genom att skapa förutsättningar att bedriva ett hållbart ledarskap. Resultatet visar på att organisationer kan åstadkomma detta genom administrativt stöd, stöd från högre chef, tydliga rollbeskrivningar, klarhet kring autonomi och mandat att fatta beslut, att se över arbetsgruppens storlek samt ledarskapsutbildning i hållbar organisering och hälsofrämjande ledarskap. / According to the OECD (Organization for Economic Cooperation and Development), there is an objective to organize for a sustainable and healthy working life so that everyone will have the best possible conditions to maintain health and well-being throughout their working life. Managers are also entitled to these conditions. Well-being at work is about the individual's experience of the impact of work on well-being. The experience is affected by various factors in working life. Well-being at work is a broad concept that lacks a uniform definition as the concept includes several discourses. The purpose of this literature review was to identify factors that healthcare organizations can contribute to increasing managers' well-being at work. Method of choice is Integrative literature review. The result is based on 18 scientific articles that together form the basis for describing factors that health care organizations can work on to increase managers' well-being at work. Inductive content analysis has been used as an analysis method. Results have been identified in three main categories: context of work, social work environment and work-life balance. The organization can influence managers' well-being at work by creating the conditions to exercise sustainable leadership. The results show that organizations can achieve this through administrative support, support from senior managers, clear role descriptions, clarity in autonomy and mandate to make decisions, reviewing the size of the work group and leadership training in sustainable organization and health-promoting leadership.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos äldre personer är underidentifierat. I Sverige signalerar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen behovet av att förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer och främjandet av de äldres psykiska välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: En kvalitativ induktiv forskningsansats valdes med intervjuer som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman som analysmetod. Resultat: Urvalet bestod av nio sjuksköterskor som arbetade i sex kommuner i Mellansverige. Dataanalysen genererade tre kategorier: Endimensionell omvårdnad, Stigma existerar och Behov av förändring. Sjuksköterskornas upplevelser handlar om att de har svårt att få ett helhetsperspektiv på patientens behov, att kunskapen och huvudfokus i vården ligger på somatisk sjukdom och att vården av patienter med psykisk ohälsa uppfattas som mindre värdefull. Sjuksköterskor känner sig obekväma i sin roll och signalerar behov av förändring. Slutsats: Sjuksköterskorna ser ett behov av förändringar för att förbättra omvårdnaden av äldre personer med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna känner sig dock inte tillräckligt fria för att genomföra dessa förändringar, även om det finns hoppingivande signaler om att situationen håller på att förbättras i Sverige. / Background: Mental illness in older people is under-recognised. In Sweden, the Public Health Agency and the National Board of Health and Welfare signal the need to prevent mental ill health in older people and to promote the mental well-being of older people.  Aim: To describe nurses' experiences of caring for older people with mental illness in municipal health care. Method: A qualitative inductive research approach was chosen with interviews as the data collection method and qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman as the analysis method. Result: The sample included nine nurses, working in six municipalities in central Sweden. The data analysis generated three categories: One-dimensional nursing, Stigma exists and Need for change. Nurses' experiences are that they have difficulties in getting a holistic perspective on patient’s needs, that the main focus and most of the expertise in care is on somatic illness and that care for patients with mental illness is perceived as being of lesser value. Nurses feel uncomfortable in their role and signal the need for change. Conclusion: Nurses see a need for change to improve the care of older people with mental illness. However, nurses do not feel sufficiently free to implement these changes, although there are hopeful signs that the situation is improving in Sweden.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom är en stadigt ökande patientgrupp inom somatisk vård. Forskning som finns belyser främst vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom. Tidigare forskning visar att personer med substansbrukssyndrom har en rädsla för att utsättas för stigmatisering vid hälso- och sjukvårdsbesök. Att vården i hög grad är specialiserad och tydligt avgränsad medför att de riskerar att få sämre vård vid somatisk samsjuklighet. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård möter personer med substansbruk i sitt arbete och ansvarar för att främja hälsa utifrån den enskildes behov genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa aktuell kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever och erfar att vårdas inom somatisk vård.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes och resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar som inhämtats genom systematisk sökning i databaser. Data analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2017) på en manifest nivå med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna är: Upplevelse av stigmatisering, Upplevelse av brister i vårdpersonalens yrkesfärdigheter och Upplevelse av vårdande relation. Slutsats: Personer med substansbrukssyndrom upplever stigmatisering utifrån hur vårdpersonal bemöter och behandlar dem när de söker vård. De upplever att de inte tas på allvar, att de blir diskriminerade och upplever att de får sämre vård än andra patienter på grund av bristande kunskap hos vårdpersonal. Tidigare negativa erfarenheter bidrar till att de undviker kontakt med sjukvården. Genom ökad kunskap hos vårdpersonal, medvetenhet om egna fördomar, fortsatt implementering av personcentrerad omvårdnad och samverkan mellan somatisk respektive psykiatrisk vård är förhoppningen att detta kan förebyggas. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga vilka omvårdnadsåtgärder specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan tillämpa för att förbättra vårdupplevelsen för personer med substansbrukssyndrom.

Since laboratory tests influence as much as 70% of the medical decisions, errors throughout the blood sampling process may jeopardize the safety of the patient. Research has shown that the pre-analytical phase of the blood sampling process is where the most errors occur. Moreover, this phase is said to be the most influential part of the total testing process, due to maximal involvement of humans. In this study, the pre-analytical errors in the blood sample handling process and their causes were investigated. Therefore, a literature study was performed, and first-hand data was collected through interviews. A total of 8 interviews was conducted in Sweden, Belgium, and the Netherlands. From these interviews, qualitative data was collected and analysed with a thematic approach. The 5 themes that were obtained are: nurse vs. lab technician, sample identification, logistics, location dependency of sample quality, and hospital management. Each theme included multiple observations and conclusions. One specific observation was a lack of communication and knowledge management amongst nurses and lab technicians. To minimize this gap between nurse and lab technician from a knowledge transfer perspective, a conceptual framework was constructed. This framework can be used both from an academic and practical point of view. This research has both academic and practical implications. Within the academic perspective, empirical data is gathered among hospitals in three different countries, which is compared to data found in academic literature. Moreover, with the analysis of the empirics gathered in this study and the framework that is proposed, a contribution is made to knowledge management within hospitals. From a practical perspective, a contribution is made in helping to minimise the pre-analytical errors in their blood sampling process, while giving the hospital a better understanding of the lack of communication and knowledge management amongst their key employees. By strengthening the communication and knowledge transfer, errors can be avoided. This would not only benefit the speed and accuracy of the diagnose process, but also benefit the nurses and lab technicians in workload. / Eftersom laboratorietester påverkar så mycket som 70 % av de medicinska besluten kan fel i blodprovstagningen äventyra patientsäkerheten. Forskning visar att det är i den föranalytiska fasen av blodprovstagningsprocessen som de flesta felen uppstår. Dessutom sägs denna fas vara den mest inflytelserika delen av den totala provtagningsprocessen, på grund av den höga graden av människors inblandning. Denna studie undersökte de föranalytiska felen i blodprovshanteringen och deras orsaker. En litteraturstudien genomfördes, och förstahandsuppgifter samlades in genom intervjuer. Totalt åtta intervjuer genomfördes i Sverige, Belgien och Nederländerna. Från dessa intervjuer samlades kvalitativa data in och analyserades med en tematisk ansats. De fem teman som erhölls var: sjuksköterska jämte laboratorietekniker, providentifiering, logistik, platsberoende provkvalitet och sjukhusledning. Varje tema innehöll flera observationer och slutsatser. En specifik observation var bristen på kommunikation och kunskapshantering mellan sjuksköterskor och laboratorietekniker. För att minimera denna klyfta mellan sjuksköterska och laboratorietekniker ur ett kunskapsöverföringsperspektiv konstruerades en konceptuell ram. Denna ram kan användas både ur akademisk och praktisk synvinkel. Denna forskning har både akademiska och praktiska konsekvenser. Utifrån det akademiska perspektivet samlades empiriska data in bland sjukhus i tre olika länder, som jämförs med data i den existerande litteraturen. Med analysen av den empiri som samlats in i den här studien och det ramverk som föreslås ges dessutom ett bidrag till kunskapshantering inom sjukhus. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar detta till att minimera de föranalytiska felen i blodprovstagningsprocessen, samtidigt som sjukhuset får en bättre förståelse för bristen på kommunikation och kunskapshantering bland sina nyckelpersoner. Genom att stärka kommunikationen och kunskapsöverföringen kan fel undvikas. Detta skulle inte bara gynna diagnostikprocessens snabbhet och noggrannhet, utan även avlasta sjuksköterskorna och laboratorieteknikernas arbetsbörda.