This dissertation is concerned with the learning of occupational identities in health care and medical services. The aim is to increase the knowledge of what characterizes occupational identities how these are learnt, and what potential driving forces exist that can contribute to the development of both occupational identities and health care activities. Learning is seen as a continuous process of participation in everyday social practices, in which occupational identities are formed, maintained and developed. Both occupational identities and social practices are context-bound. In order to shed light on the forming, maintaining and developing character of learning I have started from three different models; a social-interactionist, an institutional and a contextual. The dissertation is based on case studies of three care units. A health-care centre, a medical clinic and an anaesthesia clinic. The study comprises two data-collection phases. The first phase includes interviews with personnel and management at the three care units. The second phase includes self-observation studies in the form of diaries kept by personnel at the medical and anaesthesia clinic. It appears from the results that there are both similarities and differences between occupational groups and the activities in which they work. There also exist certain differences that have to do with the individuals' experience, career paths and length of employment. On this basis, occoupational identities can he analyzed on a occupational-related, an activity-related and an individual-related level. Learning can also from this point of view be seen as an interplay between those three levels.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bedömningsinstrument i preventiv vård av äldre personer inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ ansats användes, där individuella intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Insamlat material analyserades med induktiv innehållsanalys.Resultat: Utifrån genomförd innehållsanalys framkom det tre kategorier: verktyg för ökad patientsäkerhet, erfarenhet och kunskap är en förutsättning, bristande verklighetsförankring och användbarhet. Till dessa finns subkategorier, där studiens syfte belystes. Resultatet visade att bedömningsinstrument kan användas som verktyg till en säkrare och mer jämlik vård, där risker kunde identifieras, skapa en objektiv och tydlig struktur. Erfarenhet och kunskap ansågs vara förutsättningar för att kunna använda bedömningsinstrument. Det fanns också svårigheter, som att bedömnings-instrumenten kunde vara svåra att tolka, missvisande och inte alltid stämde med verkligheten, vilket gör det viktigt att välja rätt bedömningsinstrument.Slutsats: Användning av bedömningsinstrument kan leda till säkrare, mer jämlik och rättvis förebyggande vård av äldre. Det krävs utbildning och kunskap för att bedömningsinstrument ska användas och vana ökade användning och acceptans. Begränsningar som upplevdes var att det kunde vara svårt eller missvisande. Vidare forskning skulle kunna vara den äldres upplevelse av bedömningsinstrumenten i den preventiva vården samt hur bedömningsinstrument används vid bedömning av äldre med kognitiv svikt.Nyckelord: Sjuksköterskors upplevelser, bedömningsinstrument, kommunal hälso- och sjukvård, preventiv vård av äldre / Aim: The purpose was to investigate the nurses perception in using the assessment instrument in preventative care of elderly within a municipal health care setting. Method: A qualitative approach was used and were performed with individual interviews of nurses. They were working in a municipal health care setting. The collected material was assessed with an inductive content analysis. Results: From the content analysis it emerged three categories, tools for increased patient safety, experience and knowledge is vital, lacking reality abutment and usability and to these sub categories where the purpose of the study where shown. The result showed that the assessment instrument can be used as a tool for a safer and more equal care. Experience and knowledge where seen as vital in order to be able to use the assessment instrument. It also emerged that there could be difficulties to interpret the assessment instrument as well as being misleading and not in touch with reality. Conclusions: The use of assessment instruments can lead to a secure, more equal and fair prevention in the care of the elderly. It is required to get education and knowledge about the assessment instrument to make sure it is being used and by using it frequently it increased use and acceptance. The limitations that were perceived were that it could be hard to understand or misleading. Further research could be the elderly experience of the assessment tools in preventive care and how assessment tools are used in assessing the elderly with cognitive impairment.Keywords: Nursing experiences, assessment tools, municipal health care, preventive care of older people.

The purpose of this thesis is to explicate and explain deficiencies in the health care system in Sweden, leading to inefficiency amongst the medical doctors. The health care system is mostly financed by the public (i.e., taxes). In order to reach conclusions we conducted a three-step empirical approach in the publicly financed health care system. The study uses a theoretical analytical lens strongly supported by previous research, which is supposed to help explain the results of the empirical studies. Study 1 consisted of semi-structured interviews. Study 2 was based on register data and examined if we could confirm that there is a correlation between administration and number of patients. Study 3 is a post-hoc analysis based on survey data from a total of 124 respondents. By using three different research methods, the study offer a more complete and holistic view of the medical doctors’ situation and the aspects of control within Swedish health care. The results confirm earlier findings in previous studies is somewhat consistent across the three separate studies (Study 1-3) that Swedish medical doctors meet very few patients. The study further identify variation among medical doctors meeting patients is very high. While some meet only one patient per day other meet up to 25 patients in a day. We could not find significant differences between doctors meeting few from those meeting many patients. Furthermore, no difference come in terms of administration between routine patient meetings or returning patients. The post-hoc analysis in part explains that management control system is poorly developed. Our result implies administrative work is not correlated to patient visits. Medical doctors themselves means that the reason to why many doctors not have a large number of patient visits is due to more administrative work. Data from patient record systems does not verify their statements. The correlation is thus opposite. The more patient visits the more administrative work. Additionally, the study implies that predetermined times modules for patient visits complicates measurements of doctors’ performances. We hope the thesis will attract attention amongst the citizens in Sweden but also amongst Swedish agencies that leads to further examinations and improvements of the publicly financed health care system. / Sverige har femte flest läkare inom EU. Ändå växer vårdköerna och det talas om läkarbrist. Är det verkligen problemet eller bottnar det i en ineffektivitet? Syftet med examensarbetet är att förklara situationen inom den offentliga svenska hälso- och sjukvården med avseende på läkarnas effektivitet och vilken roll styrningen har för prestationen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågan kommer studien att utgå från Sveriges landsting och regioner med fokus på situationen för läkarna och med tonvikt på styrningen inom landstingen. Examensarbetet använder en teoretisk analys som bygger på tidigare forskning som stöd till förståelse och förklaringar av resultaten. Examensarbetet har tre olika delstudier. I studie ett (1) genomfördes semistrukturerade djupintervjuer inom samma landsting med ett antal personer med olika befattningar för att spegla olika värdeperspektiv. I studie två (2) tog vi del av intern registerdata på en klinik för att påvisa ett eventuellt samband mellan antal fysiska patientmöten och administrativt patientarbete. Studie tre (3) var en post-hoc analys där vi diskuterar kring samband och förklaringar i utfall från studie 1 och 2. I post-hoc analysen undersöktes Sveriges samtliga landsting och regioner genom enkätundersökningen där totalt 124 läkare runtom i Sverige deltog. Resultatet visar att det är många olika faktorer som spelar in avseende läkarnas effektivitet och den situation som råder inom svensk offentlig hälso- och sjukvård idag. Bilden att svenska läkare generellt tar emot färre patienter jämfört andra europeiska länder bekräftas samtidigt som vi kan påvisa stora variationer. Ett argument som ofta framförs är att svenska doktorer arbetar med patienten administrativt och att detta arbete inte återspeglas när man mäter antal fysiska möten. Genom journalstudier kan vi inte bekräfta detta samband. Våra resultat visar att rent administrativt patientarbete korrelerar till antal fysiska möten mellan läkare och patient. Vi ser också att styrning genom exempelvis förutbestämda tidsmoduler gör att prestationer verkar bli svårare att följa upp. Vår förhoppning med examensarbetet är att väcka ett större intresse hos allmänheten och myndigheter för dessa frågor vilka kan leda till granskning och förbättring av den offentliga svenska sjukvården.

Bakgrund: Prioriteringar inom primärvård och psykiatrisk vård skiljer sig åt och skapar problem i integreringen när patienter remitteras mellan vårdinrättningarna. Människor som lever med somatisk och psykisk samsjuklighet upplever ofta vården som otillräcklig. Patienter känner sig mer tillfreds med vården när det finns en samverkan mellan de involverade vårdenheterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med samsjuklighet uppfattar samverkan mellan somatisk och psykiatrisk vård. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen frambringade tre kategorier; negativa aspekter av vårdens samverkan, positiva aspekter av vårdens samverkan och samverkan ur ett helhetsperspektiv. Att inblandade parter tog ansvar för omvårdnaden och en icke- fragmenterad vårdorganisation, som hade tät samverkan mellan vårdenheter, upplevdes som positivt. Brist på kontinuitet i patientens omvårdnad skapade frustration. För patienter med psykisk ohälsa kan fragmenterade vårdinsatser vara ett hinder. Om psykiatrisk- och somatisk vård samverkar så att båda instanserna är tillgängliga inom samma enhet gynnar det patienterna. Slutsats: Det finns både organisatoriska och personalrelaterade faktorer som behöver förbättras. God samverkan, tydligt ansvar och en holistisk omvårdnad var de viktigaste fynden i denna litteraturstudie. / Background: Priorities in primary- and psychiatric care differs, generating problems with integration, when patients are referred between care facilities. People with somatic and mental illness often experience care as inadequate. Patients feel more satisfied with the care when there is a cooperation between the care units. Aim: The aim was to describe how adult patients with comorbidity perceive the cooperation between somatic and psychiatric care. Method: The study is a structured literature study with an inductive approach. Result: Three main themes emerged; negative aspects of care cooperation, positive aspects of care cooperation and cooperation from a holistic perspective. It was perceived as positive if parties involved took responsibility for nursing and a non-fragmented care organization that had close cooperation between care units was perceived as positive. Lack of continuity in patient care created frustration and for patients with mental illness fragmented care interventions were an obstacle. If psychiatric-and somatic care cooperate so that access to both instances within the same unit is possible, it is beneficial to the patients. Conclusion: There are both organizational and personnel-related factors in need of improvement. Good cooperation, clear guidelines and a holistic care perspective were the most important findings of this literature study.

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild. / Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.

Syftet med studien var att undersöka beslutsfattares uppfattning om hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården i Region Dalarna. Metoden för den kvalitativa studiens datainsamling var intervjuer. Sex stycken semi-strukturerade intervjuer med beslutsfattare på politisk nivå genomfördes. Data analyserades för att hitta mönster och koder med hjälp av tematisk analys. Huvudresultatet visade att beslutsfattare uppfattade hälsofrämjande arbete som något mer än den hälsofrämjande hälso- och sjukvård som ska ske gentemot patienter och de hälsofrämjande förutsättningar som ska ges till hälso- och sjukvårdspersonal. Utan även som ett arbete som kan ske i övriga samhällssektorer, framför allt riktat mot barn, unga och äldre. Beslutsfattarna uppfattade att det finns försvårande faktorer, framför allt för att skapa de förutsättningar som behövs på politisk nivå för att föra in hälsofrämjande arbete i hälso- och sjukvården. Samtidigt ansåg de att det på sikt kan finnas desto fler möjligheter. Den tydligaste slutsatsen av studieresultatet var att beslutsfattarna uppfattade hälsofrämjande arbete både som komplext och varierat, vilket kan försvåra enighet i beslut. Trots att uppfattningen var att det fanns flera framtida möjligheter med hälsofrämjande arbete så begränsades dess prioritering i praktiken av ett antal svårlösta utmaningar. Vidare forskning behövs. / The purpose with this study was to investigate decision makers' perception of health promotion within health care in Region Dalarna. In this qualitative study the chosen method of data collection was interviews. Specifically, six semi-structured interviews with decision makers at the political level were conducted. The interviews data was analyzed thematically to find relevant patterns, which were then coded. The main findings showed that decision makers perceived health promotion as something that involves sectors both within and outside health care, and they emphasized in the latter, health promotion in childcare, schools and elderly care. The decision makers perceived that there are aggravating factors, above all, in order to create the optimal conditions needed at the political level to incorporate health-promotion work in the health care system. At the same time, they believed that in the long term there will be even more opportunities to work with health promotion. The clearest conclusion drawn from this study is that decision makers' perception of health promotion can be complex and varied, which can hamper consensus in decision making. Although there were perceived to be several future opportunities with health promotion, evaluating and incorporating such opportunities can often be hindered by political and bureaucratic decision-making processes.

Bakgrund: Det finns begränsat med studier som behandlar äldre personer med psykisk ohälsa i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Psykisk ohälsa hos äldre personer är vanligt förekommande. Nationella samt internationella kartläggningar visar att äldre personer med psykisk ohälsa har erfarit negativa upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonal möter äldre personer med psykisk och fysisk samsjuklighet och de har en skyldighet att erbjuda god vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdspersonal påverkar mötet med äldre personer med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur äldre personer med psykisk ohälsa upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal inom öppen- och slutenvård Metod: Litteratursökningar från januari 2005 till April 2018 samlades in från CINAHL Complete, PsycINFO och Nursing & Allied Health Database. Artiklar från Australien, Norge, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och USA inkluderades från databaserna. Resultat: Resultatet består av huvudtemat Vårdrelation med sex underteman:  Psykosociala faktorer, Personlig relation, Motiverande samtal och praktiskt stöd, Misstro, Meningsskiljaktigheter samt Att inkluderas och att exkluderas. Diskussion: Äldre personer med psykisk ohälsa klargör positiva och negativa aspekter i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Vänligt bemötande och en personlig relation där patienter tilläts vara delaktiga och samtala om sådant som de önskade ansågs positivt i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa erfarenheter som framkom var patienternas upplevelse av misstro och stigmatisering från hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare resonemang synliggör att bemötandet hos hälso- och sjukvårdspersonalen brister vilket även strider mot den filosofi som Hildegard Peplau förespråkar. Det framgår även att hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt skiljer sig åt beroende på i vilken vårdkontext som de är verksamma inom. Det talar för att hälso- och sjukvårdspersonalen saknar adekvat kunskap inom ämnet och är i behov av utbildning för att kunna erbjuda god vård på lika villkor för alla. / Background: There is paucity of research to assess the elderly people with mental disorders encounter with healthcare professionals´. National and international research elucidate that elderly people with mental disorders have had negative experiences in the encounter with healthcare professionals´. Healthcare professionals´ encounter elderly people with physical and psychological comorbidity and they are required to offer satisfactory care on equal terms for the entire population. Healthcare professionals impact the encounter with elderly people with mental illness. Aim: The aim of this literature review was to investigate elderly people with mental illness experiences of the encounter with healthcare professionals in an outpatient and an inpatient care setting Method: Literature searches from January 2005 to April 2018 was conducted using CINAHL Complete, PsycINFO and Nursing & Allied Health Database. Articles from Australia, Norway, Netherlands, Sweden, United Kingdom and USA were drawn from the databases. Results: The result consists of one main theme: Caring relationship and it represents six subtopics:  Psychosocial factors, Personal relationship, Motivating conversation and practical support, Distrust, Difference of opinion and Being included or being excluded. Discussion: Elderly people with mental illness acknowledge positive and negative aspects about the encounter with healthcare professionals. Friendly healthcare professionals who engaged in personal conversations with the patients were considered positive. Negative aspects that emerged were patients' experiences of distrust and stigma. Further argumentations elucidate that healthcare professionals fail to uphold a good standard of the care provided which also contradicts the framework that Hildegard Peplau is advocating. The healthcare professionals approach appear to differ depending on the care setting that they are working in. It indicates that healthcare professionals lack adequate awareness and need education to offer quality care on the same terms for all people.

Syftet var att översätta och påbörja utvärdering av självskattningsformuläret The Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Development of Clinical Skills Scale (LGBT-DOCSS) i ett urval av psykologer inom hälso- och sjukvården; detta för att kunna undersöka deras kliniska färdigheter att arbeta med hbtq-klienter/patienter. Översättning av LGBT-DOCSS genomfördes, och påståenden relaterade till queer lades till för att inkludera denna grupp. Bakgrundsfaktorer som undersöktes inkluderade utbildning, relationer till hbtq-personer och professionell erfarenhet av arbete med hbtq-personer, social önskvärdhet och förekomst av normkritiskt förhållningssätt. 218 psykologer verksamma i svensk sjukvård besvarade en webbaserad enkätundersökning. Resultatet visade att faktorstrukturen för LGBT-DOCSS reviderades från originalversionen. Deltagarnas kliniska färdigheter gällande hbtq var måttligt hög, med mycket låga nivåer av negativa attityder. Utbildning, privata relationer till hbtq-personer, erfarenhet av att arbeta med patienter ur hbtq-gruppen samt normkritiskt förhållningssätt hade positiva samband med utfallsmåttet, inget samband fanns med social önskvärdhet. Förekomsten av hbtq-relevant undervisning på psykologprogrammen var låg. Studien bidrar med kunskap om psykologers kliniska färdigheter att arbeta med personer som identifierar sig som hbtq. / The purpose was to translate and begin the evaluation of The Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Development of Clinical Skills Scale (LGBT-DOCSS) self-assessment form in a sample of psychologists in health care; this in order to be able to examine their clinical skills to work with LGBT clients/patients. Translation of LGBT-DOCSS was performed, and items related to queer were added to include this group. Background factors that were examined included education, relationships with LGBTQ people and professional experience of working with LGBTQ people, social desirability and the existence of norm-critical approaches. 218 psychologists working in Swedish health care answered a web-based survey. The result showed that the factor structure of the LGBT-DOCSS was revised from the original version. Participants' clinical skills in LGBTQ were moderately high, with very low levels of negative attitudes. Education, private relationships with LGBTQ people, experience working with patients from the LGBTQ group and norm-critical approach had positive correlations with the outcome measure, no relationship was found with social desirability. The presence of LGBTQ-relevant teaching on the psychology programs was low. The study contributes with knowledge of psychologists' clinical skills to work with people who identify themselves as LGBTQ.

Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat stadigt det senaste decenniet i Sveriges befolkning. Efter 65 års ålder är depression den vanligaste psykiska sjukdomen. Symtomen för depression hos äldre ser oftast annorlunda ut jämfört med hos yngre och kan därför vara svåra att upptäcka. Majoriteten av de som får vård av den kommunala hälso- och sjukvården är 65 år och äldre, vilket medför att sjuk­sköterskorna har ett stort ansvar när det gäller att identifiera tecken på depression hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och förutsättningar för att identifiera symtom på depression hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt SBU:s (2017) beskrivning av en systematisk litteratursökning. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Howell Major och Savin-Badens (2010) innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Metasyntesen resulterade i följande tre teman; tid, holistiskt perspektiv samt kunskap och erfarenhet. Tid och kontinuitet var väsentligt för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Det holistiska perspektivet underlättade upptäckten av symtom på depression hos äldre och möjliggjorde personcentrerade omvårdnadsinsatser. Sjuksköterskorna upplevde att både de själva och de äldre hade bristfälliga kunskaper om depression. Sjuksköterskorna önskade få ökad kunskap i ämnet. Slutsats: Tidvattenmodellen kan genom sitt holistiska perspektiv och sin syn på tid, ge stöd i sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring att identifiera symtom på depression hos äldre. Vidare kan en psykiatrisjuksköterska i kommunal hälso- och sjukvård bidra med att kunskapen om depression ökas både hos sjuksköterskor, annan vårdpersonal och hos patienter. / Background: Mental ill-health has steadily increased over the past decade in Sweden's population. After the age of 65, depression is the most common mental illness. The symptoms of depression in the elderly usually look different compared to the younger ones and can therefore be difficult to identify. The majority of those receiving municipal health care are 65 years and older, which means that the nurses have a great responsibility when it comes to identifying signs of depression in these patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of and prerequisites for identifying symptoms of depression in elderly patients in municipal health care. Method: A systematic literature according to SBU’s (2017) description of a systematic literature search. Ten articles were synthesized in a meta-synthesis inspired by Howell Major and Savin-Badens (2010) content analysis for qualitative studies. Result: The meta-synthesis resulted in the following three themes; time, holistic perspective and knowledge and experience. Time and continuity were essential to creating a safe and trusting care relationship. The holistic perspective facilitated the detection of symptoms of depression in the elderly and enabled person-centered nursing care. The nurses felt that both themselves and the elderly had insufficient knowledge of depression. The nurses wanted to gain increased knowledge in the subject. Conclusion: The Tidal model can, through its holistic- and time perspective, provide support in the nursing work when it comes to identifying symptoms of depression in the elderly. Furthermore, a psychiatric nurse in municipal health care can help to increase the knowledge of depression in nurses, other healthcare professionals and in patients.