<p>Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet på recept utvecklats som metod inom sjukvården. I Landstinget Västmanland tillämpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). På uppdrag av Landstinget Västmanland genomfördes denna studie. Syftet var att undersöka avdelningschefernas uppfattningar kring arbetet med OFA samt arbetet med fysisk aktivitet riktat till medarbetare och befolkning på rehabiliteringsavdelningarna och medicinmottagningarna i Västmanlands län. En kvalitativ ansats tillämpades för studien genom intervjuer. Resultatet visar på svårigheter med införandet av OFA i verksamheten. Avdelningarna saknar rutiner och mål för OFA som arbetsmetod. Men viljan att arbeta med OFA finns på avdelningarna samt förståelsen för dess betydelsefulla hälsosamma effekter för patienterna. Medarbetarna på avdelningarna har tagit del av det material och utbildningar som finns men arbetet med OFA går långsamt framåt. Förmåner för medarbetarna, angående fysisk aktivitet, finns som ersättning från Landstinget Västmanland samt för några avdelningar, friskvårdshalvtimme i veckan. Flera avdelningar deltar i aktiviteter för att öka den fysiska aktiviteten hos medarbetarna. Avdelningarna har däremot inget riktat arbete mot befolkningen angående fysisk aktivitet. Det finns inga riktlinjer för hur detta arbete ska fungera. Utvecklingsmöjligheterna för ett befolkningsinriktat arbete bedöms vara små. </p> / <p>Physical activity decreases among the population. A more sedentary life style contributes to overweight and obesity which can cause life style related diseases. In the work to increase physical activity among the population physical activity on prescription has developed as a method in health care. In the County Council of Västmanland this working method applies under the concept Prescribed Physical Activity (OFA). This study was accomplished commissioned by the County Council of Västmanland. The aim of the study was to examine the opinions of the head of department, in the department of rehabilitation and the department of medicine in the County Council of Västmanland, about the work with OFA and the work on physical activity targeted to the employees and the population. A qualitative approach was applied for the study through interviews. The results show the difficulties with the introduction of OFA in the departments. The departments lack of routines and objectives for OFA as a work method. But the willingness to work with OFA and the understanding of its significant health effects for patients occurs in the departments. Employees of the department have taken note of the materials and educations available but the work with OFA is making slow progress. Benefits for the employees, regarding physical activity, is compensation from the County Council of Västmanland, and for some departments, half an hour of health related activities a week is available. Several departments are involved in activities to increase physical activity among the employees. The departments have no direct work to the population regarding physical activity. There are no guidelines on how this work should be carried out. The potential for a population-oriented work is considered to be small.</p>

<p>För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades två<strong> </strong>kategorier: ”känsla av säkerhet”<strong> </strong>och ”organisation” samt fyra underkategorier ”beredskap”, ”prioritet”, ”förmåga” och<strong> </strong>”kunskap”. Huvudfyndet var att samtliga intervjudeltagare önskade ha övningar för att känna sig mer förberedd vid en stor olycka. I dagsläget övades det inte alls på katastrofberedskap.</p> / <p>In order to provide good and accessible healthcare in case of emergencies and disasters, an emergency plan based on planning, training and practice is required. Special care must be prepared to deal with both the ”small everyday accident” but also the major accident and disaster. The purpose of this study was to examine how unit managers and districtnurses in primary care in two municipalities in Jämtland county experience themselves prepared in case of a disaster or a major accident which requires emergency care facilities outside the unit. The aim was also to examine how emergency preparedness is a priority for the unit managers. An interview study has been carried out with three unitmanagers and five districtnurses. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis two categories were created: 'feeling of security "and" organization "and four sub-categories of" security "," priority "," ability "and" knowledge ". Major findings was that all the interview participants wished to have exercises to feel more prepared for a major accident. For the time being, no practice in disaster preparedness is carried out.</p>

<p>The thesis examines the privatisation of China's health care since the 1980s, focusingon the privatisation of primary health care at the county level. The research choosesprivate clinics as research objects, includes a brief historical description of privatehealth care evolution and the existing health care system in China; based on theempirical data collected in the field work, it provides a current picture of private clinicand its privatisation process in a Chinese city, discusses the problems in privatemedical practice and challenges private clinic faces, and the influence of privatisationon health sector performance.The thesis notes the privatisation of primary health care by private clinics supplies analternative way for health care services. It plays a significant role in compensatingpublic system and promotes more equal health access, although the radicalprivatisation of all health sectors undermines the accessibility and quality of healthservices in general. Currently the private health sector in China is still small and yet toform a mature market, and there are multiple challenges for its further development,but it can be expected that the private sector in the health care area will expand rapidly,and China could hopefully find a suitable way of public/private mix under the newhealth reform.</p>

<p>Hälso- och sjukvården har höga krav som branschen har svårt att uppfylla. Logistik har fått en ökad betydelse inom sektorn och handlar i detta fall om att på kortast tid få en patient färdigbehandlad. Denna rapport tar fram logistiska förändringsprinciper som är framgångsrika i hälso- och sjukvården. En litteraturstudie visar att det finns ett antal logistiska förändringsprinciper och verktyg som med positivt resultat har anpassats till hälso- och sjukvården. Dessa är; Lean production, processorientering, flödesorientering, Time-based competition, Theory of Constraints, Supply chain management, Planering, Mål och mätmetoder, Patienten i fokus, Genombrott och Advanced access. Fallstudier visar att vårdenheter i de flesta fall inte arbetar med specifika förändringsprinciper utan metoder hämtade från flera principer. Många av dessa metoder återkommer i åtskilliga förändringsprinciper och de vanligaste metoderna som identifierats både i litteraturstudien och i fallstudien och därför anses vara framgångsrika är; eliminering av slöseri, standardiseringar, kartläggning av flöde eller process och samverkan inom den egna enheten. Dessa metoder kan härledas till principerna Lean production, processorientering och Genombrott. Viktigt att poängtera är att förändringsprinciperna måste anpassas till den specifika situationen och vårdenheten.</p>

<p>Varje år diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked väcker blandade känslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svårt besked kan leda till en förändrad livssituation och kan även ses som början på en lång och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad på 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och därmed öka sjuksköterskans förståelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom ämnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd. Patienten upplever att det är viktigt att informationen ges på ett öppet och ärligt sätt. Vidare framkom det betydelsefullt att uppmärksamma patientens emotionella reaktioner i samband med beskedet. Eftersom upplevelsen av ett cancerbesked påverkar patientens fortsatta upplevelse av sin sjukdom, har sjuksköterskan en viktig roll att fylla genom att erbjuda psykosocialt stöd i de olika tänkbara situationer som kan uppkomma i samband med ett livsavgörande besked. Fortsatt forskning behövs för att jämföra hur de rekommendationer som finns angående delgivandet av ett svårt besked överensstämmer med patienternas egna upplevelser och önskemål.</p> / <p>Every year, over 50 000 individuals in Sweden are diagnosed with cancer. The disclosure of the cancer diagnosis arouses emotions and is often associated with suffering and death. Receiving bad news may lead to changes in life and can also be seen as the beginning of a long and difficult journey. A scientific study based on 15 original articles was carried out with the purpose to identify the patient’s experience of receiving a cancer diagnosis and therefore increase the nurse’s understanding for the patient’s situation and deepen the knowledge of the subject. When examining the articles three themes were identified: information, emotional reactions and psychosocial support. The patient experience that it is important that the information is given in an open and honest manner. Patients also find it important that their emotional reaction is being observed as receiving the diagnosis. As the disclosure of the cancer diagnosis affects the patient’s further perception of the disease the nurse has an important role providing psychosocial support in various situations that may arise in connection with the disclosure. Continued research is needed to compare how guidelines for giving bad news to a patient correspond with the patient’s own experiences and preferences.</p>

<p><p><strong> </strong></p><strong></strong></p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.<em> </em>Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.<em></em></p><p> </p><p> </p>

<p>Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet. För att svara på detta syfte har jag använt mig av fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in data, vilken sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de faktorer som påverkar vårdpersonalens tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt är (1) kunskap, (2) yrkeskompetens och (3) institutionella aspekter som psykosocial miljö och tid. Den föreliggande studiens resultat kommer förhoppningsvis att bidra till en bättre kommunikation mellan dementa och vårdpersonal.</p>

<p> </p><p><strong>Aim.</strong> To describe patients who have got a recommendation by a telenurse to visit the emergency department and how many of these patients could have received care in the primary health care instead. Further on, the aim was to describe if there are patients not following the recommendations.</p><p><strong>Methods.</strong> Quantitative, descriptive study, with an examination of medical records of the patients, which the telenurses recommended to visit the emergency department, during one week. Assessments whether the patient could seek medical care at the primary health care was made, firstly based on the telenurses documentation and secondly on both the telenurses and the emergency department´s documentation.<strong></strong></p><p><strong>Results.</strong> 15 % of the patients could have gotten care at the primary health care center, based on the first assessment. 33 % could have gotten care at the primary health care center, according to the second assessment. One fifth of the patients chose not to visit the emergency department even though the telenurses recommended it.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion.</strong> The telenurses recommended the patients to the right level of care in seven out of ten cases. We consider the telenurses' assessments to work well.<strong> </strong></p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Syfte. </strong>Att beskriva vilka patienter som blir rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen att söka till akutmottagningen, samt hur stor andel av dessa patienter som hade kunnat få vård i primärvården istället. Syftet var vidare att beskriva vilka och hur många patienter som blivit rekommenderade av sjukvårdsrådgivningen till akutmottagningen som inte följer denna rekommendation.</p><p><strong>Metod. </strong>Kvantitativ, beskrivande studie, med journalgranskning av de patienter som rekommenderas till akutmottagningen av sjukvårdsrådgivningen under en veckas tid. Bedömning av huruvida patienten kunde söka vård i primärvården gjordes, först utifrån sjukvårdsrådgivningen dokumentation och sedan utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentationen.</p><p><strong>Resultat. </strong>Sjutton av de 111 patienterna (15 %) hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån sjukvårdsrådgivningens dokumentation. 33 % hade kunnat få vård i primärvården, bedömt utifrån både sjukvårdsrådgivningens och akutmottagningens dokumentation. En femtedel av patienterna valde att inte komma till akutmottagningen trots att sjukvårdsrådgivningen rådde dem till detta.</p><p><strong>Slutsats.</strong> Totalt sett rekommenderade telefonsjuksköterskorna patienterna till rätt vårdnivå i sju fall av tio, trots de svårigheter som rådgivning och bedömning via telefon medför. Därför anser vi att sjukvårdsrådgivningens bedömningar fungerar bra. En femtedel av patienterna valde att inte komma trots rekommendationen och till detta har vi inte funnit något särskilt skäl.</p><p> </p>

<p>The settings investigated were departments of internal medicine (IM), orthopaedics and surgery in acute care hospitals in Sweden. The objective was to identify exogenous and endogenous determinants of accessibility of health care. Both qualitative and quantitative analysis of utilisation was performed on national and regional level of data aggregation. The study proposes that accessibility to acute health services is influenced by exogenous factors, partly outside the control of health care professionals, such as season, physical proximity and overall supply. Organisational properties such as availability of inpatient beds, hospital and physician specialisation and the degree of system integration between provides of emergency care have effects on the quality of care. The novel finding is the strong association between acute readmissions and remaining inpatient utilisation indicating effects of bed supply on global use within IM. These conclusions follow: </p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>There are conflicts between accessibility, efficiency and appropriateness of settings calling for attention to capacity to benefit in addition to needs as priority criteria.</p> / <p>De studerade enheterna var kliniker för internmedicin, ortopedi och kirurgi vid akutsjukhus i Sverige. Studiernas syfte var att identifiera exogena och endogena determinanter av tillgänglighet till sjukvården. Kvalitativa och kvantitativa analyser av vårdutnyttjande utfördes på nationell och regional nivå av dataaggregering. Studierna utmynnar i slutsatsen att tillgängligheten till akutsjukvården påverkas av exogena faktorer, delvis utanför kontrollen för de professionella inom sjukvården, såsom säsong, fysiskt avstånd och totalt utbud. Organisatoriska egenskaper som tillgången till vårdplatser, sjukhusens och läkarnas specialisering och graden av systemintegration mellan producenter av akutvård har effekter på vårdens kvalitet. Det nya fyndet utgörs av upptäckten av en stark association mellan akuta återinskrivningar och övriga inskrivningar. Sambandet indikerar effekterna av vårdplatsutbudet på totalt slutenvårdsutnyttjande inom internmedicinen. Slutsatserna är som följer:</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>§</p><p>Det finns uppenbara konflikter mellan tillgänglighet, produktivitet och vårdgivarens ändamålsenlighet. Det fordras större uppmärksamhet på kapaciteten att tillgodogöra sig behandling utöver behov som ett kriterium för prioritering mellan patientgrupper.</p>

<p>Lengthy waiting times have been a problem in Swedish health services for many years. In 1992, Sweden implemented a national maximum waiting-time guarantee (MWG) through an agreement between the Swedish Government and the Federation of Swedish County Councils. The “guarantee” assured patients that the waiting time between the decision-to-treat and the treatment itself would not exceed three months. The national MWG covered twelve different treatments/interventions and remained in force for five years. This dissertation describes the genesis of the MWG, its implementation, and its effects.</p><p>Four papers serve as a foundation for the dissertation. Paper I describes how the guarantee was implemented during the first two years. Paper II studies the impact that the MWG had on cataract surgery. Paper III uses the results of two questionnaire surveys of department heads to explain why the MWG, although successfully launched, became increasingly difficult to maintain. Paper IV analyses data from the national cataract register to determine how production and waiting times in cataract surgery were affected by termination of the MWG.</p><p>This dissertation confirms that waiting time for health care is a complex phenomenon resulting from multiple causes. “Guarantees” are of particular interest because they define what constitutes too long in reference to waiting times. Beyond that, they are only a framework for developing a plan of action. The positive effects of the MWG were transient and based on rationalisation, introduction of new technology, and stricter prioritisation. The MWG contributed towards empowering patients and slowing the expansion of treatment indications, but it was unsuccessful in levelling out the wide regional variations in surgical rates.</p>