Bakgrund: Begreppet HBTQIA+ är ett paraplybegrepp för könsidentiteter och sexualiteter som avviker från heteronormen. Forskning visar att personer som avviker från heteronormen marginaliseras samt upplever sämre hälsa än majoriteten av den svenska befolkningen. Sjuksköterskan har ett ansvar i att besitta kunskap om HBTQIA+ personer för att kunna bemöta och vårda de patienter som avviker från heteronormen.  Syfte: Syftet var att beskriva HBTQIA+ personers upplevelser av hälso och sjukvård.  Metod: Metoden baserades på en litteraturöversikt med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet redovisas genom fyra teman: “Heteronormen inom hälso- och sjukvården”, “Vårdpersonalens varierande kunskapsnivå om HBTQIA+ personer”, “Upplevelser av diskriminering och utanförskap” samt “Positiva upplevelser ". I resultatet ingår studier om HBTQIA+ personer som grupp samt studier inriktade på en eller flera specifika sexuella läggningar/könsidentiteter. Sammanfattning: Resultatet visade att en stor andel deltagare erfarit negativa upplevelser till skillnad mot positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna handlade exempelvis om vårdpersonals felaktiga antaganden samt benämnande av personers sexuella läggning. De positiva upplevelserna gestaltade sig exempelvis i ett neutralt förhållningssätt ifrån vårdpersonalens sida vid frågor om partners eller sexuellt umgänge. / Background: The term LGBTQIA+ is an umbrella term that describes gender identities and sexualities that deviate from the heteronorm. Research shows that people who deviate from the heteronorm are marginalized and experience worse health than the majority of the Swedish population. The nurse has a responsibility to possess knowledge of LGBTQIA + people in order to be able to meet and care for the patients who deviate from the heteronorm. Aim: The purpose was to describe LGBTQIA+ people's experiences of healthcare Method: The method was based on a literature review with ten qualitative scientific articles Results: The result is presented through four themes: "The heteronorm in healthcare", "The care staff's varying level of knowledge about LGBTQIA+ people", "Experiences of discrimination and exclusion" and "Positive experiences". The results include studies on LGBTQIA+ people as a group as well as studies focused on one or more specific sexualorientations / gender identities. Summary: The results showed that a significant proportion of the participants experienced negative health care experiences, as opposed to positive ones. The negative experiences were, for example, about health care staff's incorrect assumptions of people's sexual orientation. The positive experiences were, for example, a neutral attitude when it came to questions about partners or intercourse.

No description available.

This essay aims to investigate whether Electro hypersensitivity (EHS) can be considered a disability. The essay’s core begins with the problematic point of view that some people claim they are suffering from EHS and experience severe issues when they encounter certain environments that contain radiation, more specifically health care within hospitals. People with EHS believe that their symptoms appear because of electromagnetic fields (EMF) consisting of radiation from Wi-Fi or mobile towers among other things. Because of this, people with EHS find it difficult seeking medical help for not only problems with EHS, but any type of health issues. This, since healthcare often chooses not to adapt and make their facilities available for their intended needs. The symptom itself is not questioned by scientists, doctors, or politicians. The main thing that are questioned on the other hand are the cause of EHS. Some scientists claim that they have trouble seeing a link between the symptoms of EHS occurring because of EMF. Because of this, two sides of EHS arise. One side claim that people experience severe symptoms when they encounter EMF, while the other side claims that this cannot be demonstrated with objective facts. The essay thus aims to answer two questions: first, can EHS be considered a disability? Second, are these people discriminated against within medical health care because of their lack of adequate health care? The answer to these questions is based on applicable laws such as Swedish law and international conventions which Sweden is obligated to follow. Previous medical research is also important to consider. To help answer the questions the theoretical framework of the essay states that a functional limitation does not hinge on an individual's inherent abilities, but rather on the compatibility between a person's physical capabilities and an environment that fails to cater to their specific requirements. Consequently, a functional impairment emerges. The result of the analysis therefore shows that in some cases there can exist a functional impairment even though there is no established disability or disease.

Syfte: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur psykologiskt empowerment kan påverka sjuksköterskor att stanna på sin arbetsplats.  Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats. Där vi använt en fallstudiedesign bestående av tolv semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Intervjuerna ägde rum på tre stroke- och neurologiavdelningar. Tre av intervjuerna utfördes med avdelningschefer och nio med sjuksköterskor. Resultat och slutsats: Resultatet visar att användandet av psykologiskt empowerment hade positiva effekter på sjuksköterskornas vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Vi såg att psykologiskt empowerment påverkades av både individuella och verksamhetsrelaterade orsaker, vilket gör användandet komplext. En annan svårighet i användandet av konceptet sågs även ha en koppling till den byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturen inom neurologi- och stroke vård i Sverige. Detta påverkade i vilken grad konceptets tekniker kunde utövas och i sin tur personalomsättningen.  Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit med fördjupad kunskap om psykologiskt empowerment och dess påverkan på sjuksköterskor inom stroke-och neurologivården. Förståelsen av sjuksköterskornas inre motivationsfaktorer är tänkt att vara till hjälp för cheferna för att påverka pågående problematik med personalomsättning. Förslag till fortsatt forskning: Personalomsättning bland sjuksköterskor är ett problem som påverkar alla i samhället. Därav anser vi att det skulle vara värdefullt att kolla på våra huvudfynd i en större kontext. Där vi föreslår dels en kvantitativ studie som kan titta på eventuella samband mellan PE och personalomsättning. Vi föreslår också att kvalitativa studier utförs i den privata sektorn för att se om det finns skillnader gentemot den offentliga. / Aim:  The purpose of this study was to increase the understanding of how psychological empowerment can influence nurses to stay at their workplace.  Method: The study rests on a qualitative approach. Where we used a case study design consisting of twelve semi-structured interviews to collect the empirical evidence. The interviews took place in three stroke and neurology departments. Three of the interviews were conducted with department heads and nine with nurses.  Results and conclusions: The result showed that the use of psychological empowerment had positive effects on the nurses' willingness to remain in the place of work. We saw that psychological empowerment is affected by both individual and business-related reasons, which makes the usage complex. Another difficulty in using the concept is also related to the bureaucratic and hierarchical organizational structure within stroke care in Sweden. This affected the degree to which the concept's techniques could be practiced and, in turn, staff turnover.  Contribution of the thesis: This study has contributed with in-depth knowledge of psychological empowerment and its impact on nurses in Swedish stroke and neurology care. The increased understanding of the nurse’s internal motivation factors is supposed to be helpful for the managers to influence ongoing problems with staff turnover.  Suggestions for future research: Staff turnover among nurses is a problem that affects everyone in society. Why we believe it would be valuable to look at our main findings in a larger context. Where we propose a quantitative study that can look at possible connections between PE and staff turnover. We also suggest that qualitative studies be carried out in the private sector to see if there are differences compared to the public.

This paper is about information sharing in elderly care organizations in Sweden. It has been shown that there are some deficiencies in these organizations, where language and language barriers have been presented as one of the main reasons for these deficiencies. Many of the assistant nurses working in these organizations have Swedish as their second language. In reports from government agencies language barriers have been explained as a problem when it comes to information sharing in these organizations. Leaders are therefore now able to do a language assessment when hiring assistant nurses, this in a time where there is a shortage of staff in these organizations. Previous research has shown that there are many different factors that can affect information sharing in organizations. We wanted to examine if there are other factors, apart from language and language barriers, that affect information sharing in elderly care organizations. We aimed to examine this by talking to the ones working in the organizations. By interviewing assistant nurses that has Swedish as their second language we got a result that shows that there are, apart from language barriers, also other factors affecting the information sharing such as information culture, cooperation, laws, technology and the fact that these organizations are ongoing all day and night and that one mistake in the handover from one staff to another may have consequences when it comes to the quality of the support the elderly receive.

Bakgrund  Drygt 110 miljoner människor är på flykt världen över, med målet att söka skydd och få fristad i ett nytt land. Flykten och att etablera sig i ett nytt land kan vara präglat av många utmaningar vilket påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Förekomsten av ohälsa är hög bland flyktingar och forskning visar att denna population generellt sett söker vård i lägre utsträckning än den övriga befolkningen. Sjuksköterskor ska erbjuda jämlik vård till alla med ett personcentrerat förhållningssätt. Det är fördelaktigt att sjuksköterskor innehar insikter om specifika patientgrupper, såsom flyktingar, och deras upplevelser samt erfarenheter av att söka vård.  Syfte  Syftet var att belysa flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga originalartiklar varav 16 av kvalitativ ansats och en av kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde med sökord kombinerade i olika sökblock i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet analyserades och sammanställdes sedan med en integrerad dataanalys. Med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet kunde artiklarnas kvalitet granskas.  Resultat  Resultatet i denna litteraturöversikt redogör för flyktingars upplevelser och erfarenheter av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land, där både positiva och negativa aspekter framkom. Tre huvudkategorier identifierades som centrala: Tillgänglighet av hälso- och sjukvård, kommunikation samt existentiella och psykologiska upplevelser och erfarenheter vid vårdbesök. Individuella upplevelser och erfarenheter lyfts fram, som påverkats av såväl samhälleliga som individuella faktorer.  Slutsats  Denna litteraturöversikt påvisade att flyktingars erfarenheter och upplevelser av att söka hälso- och sjukvård i ett nytt land kan skilja sig. I många fall upplevdes bristande bemötande från vårdpersonal genomsyrat av respektlöshet, språkbarriärer samt diskriminering och rasism. Vårdpersonalens kulturella kompetens och förståelse för individuella behov och förutsättningar belystes som central i mötet med flyktingar för en positiv upplevelse. / Background  About 110 million people are displaced worldwide, aiming to seek protection and asylum in a new country. The process of fleeing and establishing in a new country can be characterized by numerous challenges that impact both the mental and physical health. The prevalence of mental and physical health issues is high among refugees, and research indicates that the refugee population generally seeks healthcare to a lesser extent than the rest of the population. Nurses should provide equitable care to all people with a person- centered approach. It is beneficial for nurses to have insights into specific patient groups, such as refugees, and their experiences in seeking healthcare.  Aim  The aim of this study was to highlight refugees' experiences of seeking healthcare in a new country.  Method  A non-systematic literature review based on 17 scientific original articles, comprising 16 articles with a qualitative study design and one with a quantitative study design. Data collection was retrieved using keywords combined in different search blocks in the databases PubMed and CINAHL. The results were analyzed and compiled through an integrated data analysis. The quality of the articles was reviewed by using the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University.  Results  The results of this study describe refugees' experiences of seeking health care in a new country, revealing both positive and negative experiences. Three main categories were identified as central: Accessibility of healthcare, communication, existential and psychological experiences in the encounter with health care. Individual experiences were highlighted, influenced by both societal and individual factors.  Conclusions  This literature review demonstrated that refugees' experiences of seeking health care in a new country can vary. In many cases, there was a perceived lack of respect from healthcare personnel, marked by disrespect, language barriers, discrimination, and racism. The cultural competence and understanding of individual needs and circumstances by healthcare personnel were emphasized as crucial in interactions with refugees for a positive experience.

Bakgrund Ätstörningar är ett växande samhällsproblem och kan förekomma hos en person oavsett kroppsvikt, könsidentitet eller etnicitet. Fördomar om hur en stereotypisk person med ätstörning ser ut och beter sig förekommer både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Personer med ätstörningar förekommer såväl i primärvården som i den specialiserade ätstörningsvården. Eftersom ätstörningar orsakar ett psykiskt och somatiskt hot mot personens hälsa behöver sjuksköterskan inom alla vårdkontexter ha kunskap och förståelse om personens upplevelse av situationen.  Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers upplevelse av att erhålla vård vid ätstörningar. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades artiklarna från databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet.  Resultat Det sammanställda resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Upplevelser av ett viktfokus, Behovet av att bli tagen på allvar samt Vårdrelationens betydelse. Resultatet indikerar att oavsett ätstörningsdiagnos upplevs ätstörningsvården ofta exkluderande. Därtill är det viktigt att bli bekräftad i sin sjukdom och att utveckla en medmänsklig vårdrelation. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att när ätstörningsvården upplevs inkluderande och anpassar vården efter personen finns goda möjligheter att erhålla ett positivt behandlingsresultat. Med ökad kunskap och förståelse om ätstörningar kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsansvar bemöta önskemålet om att ätstörningsvården ska utgå från ett helhetsperspektiv. / Background Eating disorders are a growing problem in society and can occur in persons regardless of body weight, gender identity, or ethnicity. Stereotypes about how a person with an eating disorder looks and behaves exist both within society and within the healthcare system. People with eating disorders can seek care and support in both primary health-care settings and specialized eating disorder services. Since eating disorders pose a psychological and somatic threat to a person’s health, nurses in all areas of care need to have knowledge and understanding of the person’s situation.  Aim The aim of this literature review is to describe the person’s experience of receiving care for eating disorders.  Method A non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using various combinations of keywords. A quality assessment of the articles was conducted based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. An integrated data analysis approach was used to compile the results. Results The compiled results were presented under three main categories: Experiences of a weight focus, The need to be taken seriously, and Significance of the healthcare relationship. The results indicate that regardless of the eating disorder diagnosis, the eating disorder care is often experienced as excluding. Additionally, it is important for the person to get the illness confirmed and to develop a compassionate patient-caregiver relationship.  Conclusions This literature review showed that when eating disorder care is experienced as inclusive and tailored to the person, there are good opportunities to achieve a positive treatment outcome. With increased knowledge and understanding about eating disorders, nurses through their nursing responsibilities can meet the desire for eating disorder care to be based on a holistic perspective.

Bakgrund Alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kommer med största sannolikhet någon gång i sitt yrkesutövande stöta på personer med AST och kunskap om att vårda dessa personer är därför nödvändigt för alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Syfte Studiens syfte är att beskriva kunskapsläget om stödjande och hindrande faktorer för personer med Autismspektrumtillstånd i mötet med hälso- och sjukvården relaterat till deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Metod Arbetet är utfört som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Det återfanns tre huvudrubriker anpassningar, kommunikation och kunskap som resultatet presenterats under Slutsats Arbetet har visat att det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan hälso- och sjukvården och personer med AST, öka kunskapen om AST hos hälso- och sjukvårdspersonal och att många av anpassningarna som personer med AST kan behöva för att tillgodogöra sig hälso- och sjukvård inte behöver vara så stora eller omfattande och kan vara bra även för personer som inte har AST. / Background Al healthcare workers will be most likely at some point, or another to come across people with ASD and knowledge about how to best care for people with ASD is therefore necessary for anyone that works in healthcare Aim The purpose of this study was to describe the knowledge of support and barriers to healthcare for people with autism spectrum disorder in relation to their neuropsychiatric disability Method This paper has been conducted as a structured literature review with points of the methodology that’s used in systematic reviews. Results This paper resulted in three main headlines, Accommodations, Communication and Knowledge under which the results were presented. Conclusions This paper has shown that there is a need to improve communication between healthcare and people with ASD, increase the knowledge about ASD for healthcare workers and that many of the accommodations that’s beneficial for people with ASD to better account for their healthcare doesn’t need to be extensive and the accommodations can also be beneficial for people who doesn’t have ASD.

Bakgrund: Ordination och delegering används av fysioterapeuter inom kommunal hemsjukvård. Ordination har en bredare definition medan delegering har tydliga riktlinjer. Tidigare forskning på framför allt närliggande professioner betonar att ordination/delegering är en komplex process där den interprofessionella relationen är viktig. Det finns en kunskapslucka i fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av ordination/delegering i kommunal hemsjukvård i Uppsala.    Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av hindrande och underlättande faktorer vid ordination/delegering inom kommunal hemsjukvård i Uppsala. Metod: Det är en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades med bekvämlighetsurval bland fysioterapeuter inom kommunal hemsjukvård i Uppsala. Vid databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att kommunikation är en viktig faktor vid överlämnandet av uppgifter till hemtjänstpersonal. Det framkom att ordination används mer än delegering på grund av upplevelsen av att det är mer tidseffektivt och tillämpbart i den kliniska vardagen. De unika kunskaper som finns hos fysioterapeuten ligger till grund för bedömningen av vilket arbetssätt som är bäst att tillämpa vid överlämnande av arbetsuppgifter till hemtjänsten. Slutsats: Ordination är det som används mest av fysioterapeuter då delegering kräver mycket tid och ställer höga krav på god kommunikation. Tillsammans med tidigare forskning framkom att ordination/delegering är ett komplext arbetssätt. Det optimala utförandet av ordination/delegering har inte klarlagts. Däremot upplever fysioterapeuter att ha tid och att ge upprepade instruktioner förbättrar ordination/delegering. / Background: Delegation is used by physiotherapists within municipal health care. “Ordination” has a broad definition while delegation is narrower and has strict guidelines. Earlier research, especially on related professions, shows that ordination/delegation is a complex process where interprofessional relationships are important. There is a knowledge gap in physiotherapists’ experience of ordination/delegation in Uppsala municipality. Objective: To examine physiotherapists' experiences of facilitating and hindering factors of ordination/delegation within municipal healthcare in Uppsala. Method: A qualitative method with semi-structured interview guide with an inductive approach. Participants were recruited through convenience sampling amongst physiotherapists in municipal healthcare in Uppsala. For data analysis, qualitive content analysis was used.  Results: This study showed that communication is an important factor in providing tasks to home care personnel. It emerged that ordination is more frequently used due to the experience that it´s time efficient and applicable in clinical work. The unique knowledge that the physiotherapist has is the basis for the assessment of which working method is best to apply when handing over tasks to the home care personnel.   Conclusion: Ordination is used most by physiotherapists as delegation require a lot of time and places high demands on good communication. Together with earlier research it emerged that ordination/delegation is a complex way of working. The optimal way of ordination/delegation has not been clarified. However, physiotherapists feel that having time and giving repeated instructions improves ordination/delegation.

Bakgrund: Kränkande särbehandling är ett betydande problem på arbetsplatser både nationellt och internationellt, även inom hälso- och sjukvården. Trots detta har svenska arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bekämpa problemet, speciellt när det gäller att ge enhetschefer rätt kunskaper och förutsättningar. För att hjälpa arbetsgivare ta itu med detta problem, främja hälsa bland anställda och säkerställa att de uppfyller sina lagstadgade skyldigheter att stödja chefer inom arbetsmiljöfrågor, krävs därav mer kunskap om hur enhetschefer själva upplever förutsättningarna i arbetet mot kränkande särbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom hälso- och sjukvård upplever förutsättningarna för att identifiera och hantera kränkande särbehandling bland sin personal. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts för att uppfylla syftet med forskningen. Tio enhetschefer inom hälso- och sjukvården intervjuades genom ett semi-strukturerat format, och intervjudata analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studiedeltagarna var överens om att förutsättningarna upplevdes påverkas av flera faktorer, inklusive tillgången till socialt och organisatoriskt stöd, närvaro, tillgänglighet och kommunikationen med personalen, samt chefens personliga erfarenheter och egenskaper. Slutsats: Denna studie bidrar med en ökad kunskap om vilka förutsättningar som upplevs nödvändiga i arbetet mot kränkande särbehandling, varav även ny kunskap framkommit om hur detta upplevs av specifikt enhetschefer inom hälso- och sjukvården. Även om studiens resultat bör överföras med försiktighet till andra kontexter, föreslås det användas som ett hjälpmedel för arbetsgivare att förstå enhetschefernas perspektiv, för att därigenom kunna förbättra sitt chefsstöd, och sålunda det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. / Aim: The aim of this study was to explore how first-line managers in healthcare perceive the prerequisites for identifying and managing victimization among their staff. Method: In this study, a qualitative method with an inductive approach were used to fulfill the aim of the research. Ten first-line managers in healthcare were interviewed using a semi-structured format, and the interview data were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results indicated that the participants agreed that the prerequisites were perceived to be influenced by several factors, including access to social and organizational support, the presence, availability, and communication with the staff, as well as the manager’s personal experiences and traits. Conclusion: This study contributes to increased knowledge about the prerequisites perceived as necessary in the work against victimization, including new insights about how this is experienced specifically by first-line managers within healthcare. Although the results of the study should be cautiously transferred to other contexts, it is suggested to be used as a tool for employers to understand the perspectives of first-line managers, thereby improving their support for managers, and thus the systematic occupational health work against victimization in the workplace.