This master thesis examines a change in health care, in a county council in Norrbotten’s county. This change, which is referred to as “competence-exchange” (kompetensväxling) by the studied organization, means that tasks are redistributed between different workgroups. The possibility of redistributing tasks was due to the introduction of a new occupational group called healthcare service-personnel (vårdnära servicepersonal) in the studied activity. The primary mission of Healthcare service-personnel is to perform service tasks, but also some simpler care-related tasks. The tasks provided by the healthcare service-personnel was earlier performed by the healthcare-staff in the studied organization. When healthcare service-personnel now perform service tasks, healthcare-staff can instead focus on their primary healthcare-tasks and redistribute certain healthcare-tasks between each other. The theoretical starting points in the paper are bureaucracy, power and authority, system theory and the interest model. Other theoretical starting points in the paper are individual and organization, previous research on the redistribution of healthcare-tasks and central concepts regarding professional and competence. The essays approach was conducted through a qualitative method of respondents from the occupational groups nurse, assistant-nurse, healthcare service-personnel, unit Manager for healthcare service-personnel, trade Unions, project leaders and organizational developer. The respondents describe their experience of the redistribution of tasks in the studied organization. The methodological starting point for this essay is based on knowledge sociology that deals with the analysis of social constructions of reality. The result shows that healthcare professionals are positive about the relief provided by healthcare service-personnel in the performance of service-tasks in the organization. However, there is some resistance to the fact that healthcare service-personnel perform care-related tasks. There are also shortcomings in the rules and methods of redistribution of tasks. The result also shows that no tasks are exchanged between staff, instead tasks are being relieved only from a top-down perspective to the professional group with lower education. In fact, there is no competence-exchange in the redistribution of tasks. / Denna masteruppsats undersöker en förändring i hälso- och sjukvården, i ett landsting i Norrbottens län. Denna förändring, som benämns som kompetensväxling i den studerade verksamheten, innebär att arbetsuppgifter omfördelas mellan olika yrkesgrupper. Möjligheten att omfördela arbetsuppgifter kom på grund av att en ny yrkesgrupp vid namn Vårdnära service infördes i den studerade verksamheten. Vårdnära servicepersonals primära uppdrag är att utföra serviceuppgifter men också vissa enklare vårdrelaterade uppgifter. Uppgifterna som Vårdnära servicepersonal utför, utfördes tidigare av vårdpersonal i den studerade verksamheten. Då Vårdnära servicepersonal nu utför serviceuppgifter kan vårdpersonalen istället fokusera på deras primära vårduppgifter samt omfördela vissa vårduppgifter mellan varandra. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen är byråkrati, makt och auktoritet, systemteori och intressentmodellen. Andra teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är individ och organisation, tidigare forskning gällande omfördelning av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård samt centrala begrepp gällande profession och kompetens. Uppsatsen utfördes genom en kvalitativ metod med intervjupersoner från yrkesgrupperna sjuksköterska, undersköterska, vårdnära servicepersonal, enhetschef för vårdnära service, fackliga organisationer, projektledare samt verksamhetsutvecklare. Intervjupersonerna beskriver deras upplevelse av omfördelningen av arbetsuppgifter i den studerade organisationen. Den metodologiska utgångspunkten för denna uppsats grundar sig i kunskapssociologin som handlar om analysen av sociala konstruktioner av verkligheten. Resultatet visar att vårdpersonalen är positiva till den avlastning som vårdnära servicepersonal ger i utförandet av serviceuppgifter i verksamheten. Dock finns ett visst motstånd till att vårdnära servicepersonal utför vårdrelaterade uppgifter. Det finns också brister i tydlighet gällande regler och metoder för omfördelning av arbetsuppgifterna. Resultatet visar även att inga arbetsuppgifter växlas mellan personalen, utan arbetsuppgifter avlastas enbart från ett uppifrånperspektiv till en yrkesgrupp med lägre utbildning. Alltså sker faktiskt ingen kompetensväxling i omfördelningen av arbetsuppgifter.

Titel: Ett akut förbättringsarbete - En utvärderingsstudie av förändringsprocessen Akuten till Primärvården i Region Jönköpings län Kurs: Kandidatuppsats Civilekonomprogrammet, Controller 15 hp (2FE24E) Lärosäte: Linnéuniversitetet Växjö Författare: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Handledare: Pia Nylinder Examinator: Elin Funck Bakgrund: Dagens hälso- och sjukvård står inför en rad olika utmaningar, där den största utmaningen är den långsiktiga finansieringen. Ett stort problem som återfinns i dagens hälso- och sjukvård är att befolkningen i alltför hög utsträckning söker fel vårdnivå och akutmottagningarna överbelastas med patienter utan akuta besvär. Det är ett problem som inte är långsiktigt hållbart i Sverige då sjukhusens akutsjukvård är betydligt dyrare än primärvård. I Region Jönköpings län startade 2016 en förändringsprocess för att lösa problemet genom att omfördela patientströmmar från akutmottagningen till primärvården. Syfte: Syftet med studien är att genomföra en processinriktad utvärdering av förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården. Genom att kartlägga arbetssättet ska vi identifiera styrkor och svagheter som sedan ska ligga till grund för att utforma förbättringsförslag på hur förändringsprocessen kan utvecklas för att uppnå målsättningen. Metod: Forskningen grundar sig i en kvalitativ enfallsstudie med inriktning på utvärderingsstudie. Semistrukturerade intervjuer tillsammans med insamlade dokument har legat till grund för det empiriska materialet. Slutsats: Förändringsprocessen för delprojektet Akuten till primärvården är uppdelad i tre delar; planering, genomförande och uppföljning. En utsedd projektgrupp arbetar med förändringsarbetet med hjälp av olika verktyg. För att utveckla förändringsarbetet måste projektgruppen utforma ett standardiserat arbetssätt som är accepterat av samtliga enheter som medverkar i processen. Rekommendationer för ett bättre förändringsarbete är att införa fler kommunikationskanaler, erbjuda utökat stöd samt öka kunskapen hos de som arbetar inom processen. Marknadsföring av primärvårdens kompetenser kan medföra en effektivare fördelning av patienströmmarna. / Title: An emergency improvement - An evaluation study of the improvement process ER to primary care in Region Jönköping County Course: Bachelor Thesis in Business Administration, Controller 15 hp (2FE24E) Institution: Linnaeus University Växjö Authors: Cajsa Gollwitzer, Madeleine Hentzel & Klara Olsson Tutor: Pia Nylinder Examiner: Elin Funck Context: Today's healthcare is facing a lot of challenges where the biggest challenge is the issue of the long term funding. A big problem with the system today is that many non-acute patients are looking for help in the emergency rooms instead of getting proper help at the primary care. This does not benefit the financial state for Swedish hospitals where emergency care is significantly more expensive than primary care. In 2016, Region Jönköping took an initiative to improve the process by redistributing the non-acute patients from the emergency room back to primary care. Purpose: The purpose of the study is to implement a process-based evaluation of the improvement process ER to primary care. By charting their work, we will try to identify the strengths and weaknesses to provide suggestions of improvements in order to achieve the objectives of the project. Method: The research is based on a qualitative single case study focusing on evaluation studies. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and documents. Conclusion: The improvement process ER to primary care is divided into three steps; planning, implementation and monitoring. A chosen team for the project use various tools in the work for improvement. In order to develop and improve this process, the project team has to design a standardized approach that is accepted by all the entities involved in it. Recommendations for such an improved process is to introduce multiple communication channels, provide increased support and expand the knowledge of those working in the process. By marketing the competence within the primary care, the distribution of the patients can get more efficient.

Bakgrund I Sverige har de som i sitt yrke har kontakt med barn skyldigheten att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det har dock visat sig att hälso- och sjukvårdspersonal är mindre benägna att anmäla jämfört med andra professioner. Syfte Att undersöka på vilka grunder sjuksköterskor och undersköterskor väljer att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten – eller att inte göra det – samt om det föreligger några skillnader i det avseendet mellan personal med lång och kort yrkeserfarenhet. Metod En komparativ tvärsnittsstudie. Data samlades in genom enkäter med sjuk- och undersköterskor som arbetade inom barnsjukvård vid två svenska sjukhus. Resultat Totalt deltog 60 sjuksköterskor och undersköterskor. Knappt hälften av dessa (n=23, 38,3%) hade någon gång gjort en anmälan. Deltagarna ansåg det mest troligt att de skulle upptäcka och anmäla i samband med fysisk misshandel (n=55, 91,7%), men de flesta anmälningar som de gjort var relaterade till omsorgssvikt (n=42, 75%). Det fanns en gränssignifikant skillnad (p=0.079) i orsak till anmälan där vårdpersonal med lång erfarenhet (n=29, 48,4%) oftare anmält för psykisk misshandel/omsorgssvikt (n=15, 65,2%) jämfört med vårdpersonal med kort erfarenhet (n=31, 51,6%). Dessa hade anmält för psykisk misshandel/omsorgssvikt vid åtta (n=8, 34,8%) tillfällen. Slutsats Det finns ingen bevisskyldighet för den som gör en anmälan. Trots detta hade hälften av deltagarna vid något tillfälle misstänkt att ett barn farit illa men inte anmält det. Det fanns inga skillnader i antalet gjorda anmälningar i relation till yrkeserfarenhet; dock fanns det en tendens att erfaren vårdpersonal oftare anmälde p.g.a. orsaker som kan anses vara något svårare att upptäcka. / Background In Sweden, all professionals working with children are obliged to report any suspicions of child maltreatment to the child protective services. However, health care professionals are less likely to report child maltreatment than other professionals. Aim The aim was to investigate on what grounds nurses and assistant nurses report – or do not report – suspicions of child maltreatment to the child protective services, and whether there are differences in reporting depending on work experience. Method A comparative cross-sectional study. Data were collected using a survey among nurses and assistant nurses working in paediatric care at two Swedish hospitals. Results In total, 60 nurses and assistant nurses completed the survey. Close to half of them (n=23, 38.3%) had at least once reported a suspected case of child maltreatment. The participants considered it most likely that they would identify and report physical abuse (n=55, 91.7%), yet most of the actual reports made were related to some other type of neglect (n=42, 75%). A borderline significant difference (p=0.079) was found in the purpose of reporting, where those with long experience (n=29, 48,4%) reported more often for psychiatric abuse/neglect (n=15, 65,2%) compared to those with short experience (n=31, 51,6%), who had reported for psychiatric abuse/neglect on eight (n=8, 34,8%) occasions. Conclusion No proofs are required of the one who makes a report, yet half of the participants had on some occasion had suspicions of child maltreatment without reporting this. There were no differences in the number of reports made in relation to professional experience, but there was a tendency that experienced nurses and assistant nurses had reported more often due to reasons that can be considered more difficult to identify.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av sväljbedömning hos äldre personer med misstänkt dysfagi i kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultat: I resultatet visades följande kategorier ” Observationer av symtom”, ”En praktisk bedömning”, ”Närvaro vid måltiderna” , ”Kostanpassning”, ”Anpassning av vården”, ”Handledning av personal” , ”Teamträffarna hade betydelse för planering av vården” och ”Brist på kunskap och bedömningsinstrument”. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att sväljbedömning är en viktig uppgift i det dagliga arbetet. Sjuksköterskans närvaro och samverkan bidrar till att vägleda personalen så att inte olämpliga metoder använts, samt att närvara vid måltider och att observera en patients sväljfunktion. Sjuksköterskor som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård behöver mer kunskaper angående sväljbedömningar samt hanteringen av ett bedömningsinstrument / Aim: The aim of this study was to investigate Registered Nurses’ (RNs) description of swallowing assessments in older people with suspected dysphagia in municipal health care. Method: The method was a qualitative interview study. Results: The results demonstrated the following categories “ Observation of symtoms”, "A practical assessment", "Attendance at mealtime", ”Adapting food", "Adaptation of care", “Supervision of staff " , "Team meetings had significance for planning of health care" , and "Lack of knowledge and assessment instruments". Conclusion: RNs describe that swallowing assessment is an important task in the daily work. The RNs presence and collaboration will help to guide staff so that no inappropriate methods are used, as well as to attend meals and observing a patient's swallowing function. RNs who work in municipal health care need more knowledge about swallowing assessments and management of an assessment instrument.

Nationally and globally the public sector is exposed to new challenges. Tthe most recent is the global pandemic covid-19. The health care system faces new challenges, such as an ageing population which means that more people are in need of more care. The technological and the medical development also means an increased expenditure. As a way of handling the challenges liberal ideas on how the market should work were transferred to the public sector and New Public Management (NPM) was created. Ideas of decentralisation, privatization, demands of cost-effectiveness and the public sector competing with each other on the market are examples of NPM. The purpose of this study was to find out how NPM is expressed in health care law. The countries chosen for this comparative study were Finland, Norway and Sweden, based on a most-similar design. The study was conducted using thematic textual analysis on each country’s health care law.

Bakgrund: Diabetes typ 1 och typ 2 ökar hos den äldre befolkningen vilket ställer krav på ökad kunskap och kompetens hos sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvården. Det finns sparsamt med forskning som belyser sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård. Som specialistsjuksköterska inom diabetesvård ingår det att bedriva utvecklingsarbete och att utbilda andra yrkeskategorier. För att kunna ge rätt stöd är det viktigt att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes under jourtid. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes inom kommunal hälso- och sjukvård under jourtid. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio allmänsjuksköterskor intervjuades semistrukturerat. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier med tre underkategorier vardera. Att vara Trygg med underkategorierna Patientkänndom, Stöd från kollegor och Kunskap och Att känna Ansvar med underkategorierna Ansvar för delegering och omvårdnadspersonalens kunskap, Ansvar för och vikten av dokumentation och Att lämna över ansvar. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna kände ett stort ansvar både i sina bedömningar i diabetesfrågor och i att leda och vara ett stöd för omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna upplevde att de hade bristande kunskap och kände en osäkerhet i arbetet. Deras största stöd i detta var en grundlig journal och stöd från kollegor. För att känna sig trygga i arbetet med diabetes önskade de mer utbildning. / Background: Diabetes type 1 and type 2 increases in the elderly population and puts a demand on increased knowledge and qualification on nurses within the municipal health care. Little research illustrates nurses' experiences of caring for patients with diabetes in municipal health care. Working as a specialist nurse in diabetes care includes development work and educating other professions. In order to provide the right support, it is important to highlight nurses' experiences of caring for patients with diabetes during on call time. Aim: Nurses' experiences in caring for patients with diabetes within municipal health care during "on call time" Method: Qualitative interview study with inductive approach where ten registered nurses were interviewed semi-structured. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result is presented in two categories with three sub-categories each. Being Secure with the sub-categories Patient knowledge, Support from colleagues and Knowledge and Feeling Responsible with the sub-categories Responsibility for delegating and the assistant nurses' knowledge, Responsibility and the importance of documentation and To hand over responsibility. Conclusion: The result showed that nurses felt a great responsibility both in their assessments in diabetes questions and in leading and being a support to the assistant nurses. The nurses felt they lacked in knowledge and felt an insecurity in their work. Their biggest support were a thorough journal and support from colleagues. To feel secure in their work with diabetes they wanted more education.

Idag finns mycket som tyder på att vård- och omsorgsbranschen står inför fortsatta samt ökade utmaningar vad gäller att upprätthålla en hållbar bemanning. Det finns även stora förändringar som sker och väntas inom vård och omsorg, vilket ställer höga krav på de praktiserande cheferna ute i verksamheterna. Vilka utmaningar ser verksamma chefer idag som arbetar inom vård- och omsorg på bemanningen inom sina verksamheter och hur bedömer de deras egen möjlighet att påverka och skapa förutsättningar för att behålla personal. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och strategier som chefer anser som viktiga för att möta framtidens bemanningsutmaningar inom vård och omsorg. En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att intervjua åtta olika chefer/enhetschefer/verksamhetschefer. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med två olika kategorier, vilka är hållbar bemanning inom vård och omsorg samt strategier som påverkar verksamhetens personalförsörjning. Dessa två kategorier rymmer den information som framkom vid intervjuerna av informanterna. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att de praktiserande cheferna inom vård- och omsorgsbranschen står inför utmaningar gällande framtidens bemanning. Genom att som chef inta strategier i form av bland annat kompetensutveckling, ett stort handlingsutrymme för personalen med delaktighet samt en rimlig arbetsbelastning kunde de se en förbättring av personalomsättningen.

Bakgrund: Inkontinens beskrivs som ett folkhälsotillstånd som ökar i relation till en åldrande befolkning och kan skapa olustkänslor, skam, isolering och depression. Tillståndet ökar med stigande ålder men orsak eller form av inkontinens utreds sällan bland äldre. Insatser görs för att bevara värdighet inom inkontinensvård, parallellt som kunskapsbrist, dålig kommunikation och avsaknad av teamarbete begränsar möjligheten för värdig inkontinensvård. Syftet var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att främja en värdig inkontinensvård för äldre personer på särskilt- och ordinärt boende med insatser från kommunal hälso- och sjukvård. Metoden var tematisk analys med induktiv ansats med två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer. Resultat: Fyra teman identifierades: Bemötande, Kommunikation, Individanpassad omvårdnad och Tid. Slutsats: Distriktssköterskor och sjuksköterskor belyste värdet av kunskap om utredning, bedömning och uppföljning för värdig inkontinensvård. Undersköterskor och vårdbiträden betonade att tiden har stor betydelse och är begränsande faktor. Ett empatisk och respektfullt bemötandet av patienten var en grundläggande förutsättning för att främja integritet och bevara patientens autonomi och värdighet. Kommunikation var viktigt för att uppnå en värdig och individanpassad inkontinensvård och resultatet visar att värdig inkontinensvård behöver belysas generellt inom kommunal hälso- och sjukvård. / Background: Incontinence is described as a public health condition that increases in relation to an aging population and can create feelings of unease, shame, isolation and depression. The condition increases with age. Incontinence in the elderly is rarely noticed and investigated. Efforts is done to preserve the dignity of the elderly in incontinence care, at the same time a lack of knowledge, poor communication and lack of teamwork are factors that limit the possibility of providing dignified incontinence care. Aim: The aim of the study was to highlight the experience of healthcare professionals in promoting dignified incontinence care for elderly people in special and ordinary housing with interventions from municipal health care. Method: A thematic analysis with an inductive approach including two focus group discussions and four individual interviews. Result: Four themes where identified: Conduct, Communication, Personalized Nursing and Time. Conclusion: Nurse practitioners and registered nurses highlight the value of knowledge about investigation, assessment and follow-up for dignified incontinence care. Assistant nurses and care assistants emphasized that time is of great importance. Communication as well as empathetic and respectful conduct of the patient was a basic precondition for promoting integrity and preserving the patient´s autonomy and dignity, and after all the results show that dignified incontinence care needs to be highlighted in general in municipal health care.

Bakgrund: Allt fler patienter vårdas inom kommunal hälso- och sjukvård och sårvård upptar en stor del av den kommunalt anställda sjuksköterskans arbetstid. Undertrycksbehandling är en medicinteknisk produkt som blivit vanligare och är en effektiv metod för sårläkning. För att en sjuksköterska ska kunna använda sig av undertrycksbehandling krävs formell och reell kompetens. Syfte: Att undersöka och beskriva sjuksköterskors kompetens och behov av kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En mixad metod användes och datainsamling gjordes med hjälp av en enkätundersökning. Det insamlade kvantitativa materialet analyserades med deskriptiv och jämförande analys och den kvalitativa datan analyserades med manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Majoriteten av deltagarna skattade sin formella och reella kompetens lågt, och den formella kompetensen skattades lägre än den reella kompetensen. Mer än hälften av deltagarna ansåg sig behöva både formell och reell kompetensutveckling och de flesta av deltagarna ansåg att deras arbetsgivare ej erbjöd tillräcklig kompetensutveckling gällande undertrycksbehandling. Slutsats: Resultatet indikerar att sjuksköterskors formella och reella kompetens behöver öka gällande undertrycksbehandling. Resultatet kan användas för att ge arbetsgivare en överblick av sjuksköterskors kompetens inom kommunal hälso- och sjukvård. Erbjuds sjuksköterskor individanpassad kompetensutveckling skulle det kunna gynna deras yrkesutövande och öka den evidensbaserade vården. Det i sin tur kan gynna patienterna genom att sårläkningstiden förkortas och risken för vårdskador minskar. / Background: All the more patients are cared for in municipal health care and wound care occupies a large part of the municipally employed nurses' working hours. Negative wound pressure therapy (NPWT) is a medical device that has become more common and is an effective method for wound healing. For a nurse to be able to practice NPWT; formal and real competence is required.  Aim: To investigate and describe nurses' competence and need for competence development regarding NPWT in municipal health care.  Method: A mixed-method was used, and data were collected through a survey. The collected quantitative material was analyzed with descriptive and comparative analysis, whereas the qualitative data were analyzed with manifest content analysis with an inductive approach.  Results: Most of the participants rated their formal and real competence low, while the formal competence was rated lower than the real competence. More than half of the participants felt they needed both formal and real competence development. However, most of the participants felt that their employers did not offer sufficient competence development regarding NPWT.  Conclusion: The results indicate that nurses' formal and real competence regarding NPWT needs to increase. The results can be used to give employers an overview of nurses' competence in municipal health care. If nurses are offered individualized competence development, it could benefit their professional practice and increase evidence-based care. This in turn can benefit patients by shortening the wound healing time and reduce the risk of medical injuries.

Samarbete i välfungerande lag kommer sannolikt att känneteckna framtidens vård, där kombination av olika kompetenser blir viktigare än enskilda professioners insatser. Forskning visar att tvärprofessionellt samarbete är ett område där många olika faktorer påverkar patient- och personalnöjdhet, organisatorisk effektivitet och förutsättningar för innovation. Forskningen lyfter fram betydelsen av fysiska och strukturella förutsättningar och en psykologiskt stödjande miljö som främjar samarbetet. Individer och team måste kunna lita på att de får adekvat stöd för att kunna utföra sina uppgifter. Den här studien syftar till att, genom en kvalitativ fallstudie, bidra med kunskapsutveckling kring vad som behövs för att ett tvär-professionellt samarbete skall kunna leda till ökad innovationsförmåga inom hälso- och sjukvård, och därmed bidra till ökad kundtillfredsställelse för hälso- och sjukvårdens målgrupper och finansiärer (d.v.s. alla samhällsmedborgare).  Intervjuerna i fallstudien ger en bild av vad som krävs för att en samverkansprocess ska fungera i en komplex organisation där verksamhetsutveckling sker samtidigt på praktiker-, lednings och strategisk politisk nivå. Det måste finnas intresse och mandat för att stödja verksamhetsnära utveckling på alla nivåer. Medarbetarna behöver tid och utrymme för utveckling utöver ordinarie arbetsuppgifter. Fallstudien visar att det finns barriärer både inom och utanför organisationen som påverkar förutsättningarna för samarbete som kan skapa innovation i verksamheten. De identifierade förutsättningarna är hierarkiskt relaterade.  Många faktorer samverkar för att skapa patient- och personalnöjdhet, organisatorisk effektivitet och förutsättningar för innovation. En nyckelfaktor för att förankra och implementera verksamhetsutveckling är förmågan att kommunicera inom laget och med andra berörda i den hierarkiska organisationen. Komplexiteten måste ses som fördel för inkludering och innovationsskapande över systemgränserna i hälso-och sjukvården. Det krävs ett också ett lokalt friutrymme som skapar förutsättningar för samarbete och innovation. / Cooperation in well-functioning teams will probably characterize the healthcare of the future, where a combination of different competencies will be more important than the efforts of each individual professional. Research shows that interprofessional collaboration is an area in which many different factors affect patient and staff satisfaction, organizational efficiency and potential for innovation. Research highlights the importance of both physical and structural prerequisites and a psychologically supportive environment that promotes collaboration. Individuals and teams must be able to feel confident that that will receive adequate support in order to be able to perform their tasks. This study aims to, through a qualitative case study, contribute with knowledge development regarding what is needed for interprofessional collaboration that leads to Increased innovation abilities in the healthcare sector, thereby contributing to increased customer satisfaction for healthcare target groups and financiers (ie all citizens).  The interviews in the case study provide a picture of what is required for a collaboration process to function in a complex organization, where business development happens simultaneously at the practitioner, management and strategic political level. This requires, on all levels, interest and a mandate that support operational development. Employees need to have time and space for development activities in addition to their regular tasks. The case study shows that barriers exist both within and outside an organization that can affect conditions for collaboration creating operation innovation. The prerequisites that have been identified conditions are hierarchically related to organizational conditions.  Many factors interact in creating patient and staff satisfaction, organizational efficiency and conditions for innovation. A key factor in anchoring and implementing business development is the ability to communicate within the team and with others involved in the hierarchical organization. One must view complexity in healthcare as an advantage for inclusion and innovation across system boundaries. It also requires a local safe space that creates prerequisites promoting cooperation and innovation / <p>2020-06-06</p>