Denna uppsats är en kvalitativ studie om framgångsrikt ledarskap inom sjukvård. Syftet med studien är att undersöka vad ett framgångsrikt ledarskap innebär för chefer i en organisation som fått en prestigefylld utmärkelse. Tre frågeställningar utarbetades för att kunna besvara studiens övergripande syfte. Den första frågeställningen handlar om vilka framgångsfaktorer som finns i ledarskapet. Den andra frågeställningen berör hur chefer utvecklar organisationen. Den tredje frågeställningen behandlar vilka svårigheter som chefer möter i sitt ledarskap. I teorikapitlet redogörs för olika definitioner av ledarskap samt sex olika ledarskapsteorier. Teorierna är effektivt ledarskap, autentiskt ledarskap, situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap, utvecklingsinriktat ledarskap och förändringsledarskap.  Vidare presenteras ett framgångsrikt och effektivt ledarskap sett utifrån tre olika kontexter; global, svensk och hälso- och sjukvård.  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturrerade intervjuer som har genomförts med sex avdelningschefer. Datamaterialet har sedan analyserats i två steg. I första skedet genomfördes en grundad-teori-inspirerad öppen kodning i syfte att få fram begrepp och i det andra skedet en tematisk innehållsanalys i syfte att finna olika teman. Studiens intervjupersoner framhåller relationer, lärande och ett etiskt förhållningssätt som framgångsfaktorer i ledarskapet. Chefer utvecklar organisationen ständigt genom att arbeta med och uppmuntra medarbetarnas deltagande i förbättringsarbete. Utveckling sker även genom att formulera och skapa stöd för visionen och genom en kontinuerlig omvärldsbevakning. Svårigheter i ledarskapet är att härbärgera mycket negativa känslor, kunna hantera egna känslor av ensamhet och kunna släppa arbetet när man går hem. En svårighet är även att hinna med det egna arbetet på arbetstiden samtidigt som man har en ständig tillgänglighet för medarbetarna och deras behov.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hälso- och sjukvård har lett till att en nationell IT-strategi för vård och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt är utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. Förutsättningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen måste finna tillämpbara strategier för att hantera dess komplexa förhållanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero på att komplexa projekt leds genom icke tillämpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvåras av det faktum att linjära strategier inte är tillämpbara, strategierna bör istället situationsanpassas och väljas efter de olika problemen som måste bemötas under projektets gång. Denna fallstudie ämnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrån projektets förutsättningar. Fallstudien gjordes genom en kvalitativ metodansats där elva intervjuer utfördes med personer från projektledningen, en kommunikatör samt ansvariga för landsting och kommuner. Slutsatserna var bland annat att stöd, transparens, god dialog, kunskapsutbyte och anpassningsbarhet var centrala faktorer för projektets framgång. / The increasing need for national IT support in health care has led to the development of a national IT strategy for health care services and the initiation of several IT projects in health care. One of these projects is the development and national introduction of the new prescription tool Pascal which includes all counties and municipalities. The projects initial conditions and its size entail that the management must find suitable strategies to cope with its complexity. It has been found that a large number of project failures can be caused by the fact that complex projects sometimes are led by unsuitable strategies. Managing complex projects can be complicated due to the fact that linear approaches are not suitable. The strategy selection should be situation dependent and determined by the problems at hand. This case study intends to identify how a complex project for the introduction of an innovation in the Swedish health care can be managed to deal with its complexity. The case study was executed by a qualitative method in which 11 interviews were conducted with members of the project management, a communicator, and people responsible for the implementation in municipalities and counties. The conclusions were that support, transparency, good dialogue, the exchange of knowledge and adaptability were the key elements to project success.

No description available.

Humant Immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som innebär ett livslångt sjukdomstillstånd. Då HIV-infektionen inte går att bota men är behandlingsbar, kommer de cirka 7000 personer som är drabbade av sjukdomen iSverige någon gång att söka vård.Personer med HIV-infektion blir generellt diskrimineradeoch stigmatiseraderelaterat till sin sjukdom, det är därför av stor vikt att de blir bemötta med respekt och omtanke frånhälso-och sjukvårdspersonal. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med HIV-infektion upplever bemötandetfrån hälso-och sjukvården.Enlitteraturstudie utfördes där 14 vetenskapliga studier grundlade resultatet. Vid databearbetningen framkom två huvudteman;Upplevelsen av ett bristfälligt bemötande inom hälso-och sjukvårdenoch Upplevelsen av ett gott bemötande inom hälso-och sjukvården. I litteraturstudiens resultat om ett gott bemötande framkom fem övergripande faktorer som viktiga för personer med HIV-infektion, dessa faktorer var: bemötande, tillit, tid, kunskap och relation. Detta resultat gav upphov till att arbetsredskapetTRO,en vägledning för sjuksköterskan till att skapa en trygg relation inom omvårdnaden, arbetades fram. Trygga relationer motverkarkänslor av diskriminering och stigmatisering för personer med HIV-infektion.Det ärav relevans att mer forskning utförs kring ämnet, personcentrerad vård för personer med HIV-infektion, så att hälso-och sjukvårdspersonal kan utföra omvårdnad utifrån evidensbaserad kunskap.

Evidensbaserat förhållningssätt har varit högt prioriterat i svensk sjuksköterskeutbildning de senaste decennierna. Trots det är det endast en låg andel av nyutexaminerade sjuksköterskor som uppger att de använder forskning i sin vardag. Avsaknaden av ett evidensbaserat förhållningssätt i den verksamhetsförlagda utbildningen har på senare år visat sig vara en av anledningarna till att sjuksköterskestudenter inte upplever sig utveckla ett evidensbaserat förhållningssätt. Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattning av att handleda studenter i evidensbaserat förhållningssätt inom kommunal hälso- och sjukvård. Fenomenografisk ansats användes till analys av två fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor från två olika kommunala sjuksköterskeenheter. Det framkom fyra huvuduppfattningar som resulterade i beskrivningskategorier; 1) vetenskaplig kommunikation, 2) vara med, 3) bygga av erfarenhet och 4) begränsas av tid. Det gemensamma temat som framkom var att förstå kontexten. Med hjälp av handledarledd reflektion kunde studentens kliniska kompetens och helhetsyn utvecklas, vilket möjliggjorde en förståelse för kontexten. Först då var det möjligt för studenten att sammanfoga de tre delarna i evidensbaserat förhållningssätt: klinisk kompetens, bästa tillgängliga kunskap och patientens situation och önskemål. Resultatet visar på ett behov av samarbete mellan det kliniska och det teoretiska i sjuksköterskeutbildningen. För att möjliggöra en god handledning i evidensbaserat förhållningsätt skulle det vara värdefullt att utforska hur samarbetet mellan högskolan och den kliniska verksamheten kan stärkas. / Evidence-based practice has been highly prioritized in Swedish nursing education in recent decades. Nevertheless, only a low percentage of newly graduated nurses report that they use research in their daily work. The lack of evidence-based practice in the clinical education has been proven to be one of the reasons that nursing students’ did not develop competence in evidence-based practice. The purpose was to describe nurses' perceptions as preceptors teaching evidence-based practice in municipal health care. Phenomenological approach was used to analyze two focus group interviews at two municipal health care units. The data analysis resulted in four description categories; 1) scientific communication 2) be involved, 3) build through experience and 4) limited by time. Understanding of the context emerged as the common theme. With the help of preceptor-led reflection, the student's clinical skills and holistic view of the patient could be developed, which enabled an understanding of the context. Only then it was possible for the student to merge the three parts of evidence-based practice; clinical expertise, best available knowledge and patient's situation and preference. The result shows a need for cooperation between the clinical and theoretical part of nursing education. To develop a good preceptorship in teaching evidence based care it would be valuable to explore how cooperation between the university and the clinical settings can be improved.

Bakgrund: År 2017 var nästan 1,9 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. För patienter med språksvårigheter och som vårdas inom den svenska hälso- och sjukvården finns säkerhetsrisker, vilket kan hota patientsäkerheten och då är kommunikationen av stor vikt. Personcentrerad vård men även kulturell kompetens ger möjlighet för vårdpersonalen att se hela människan och ge individuell omvårdnad.Syfte: Att beskriva invandrares erfarenheter av den svenska hälso-och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 artiklar, varav 13 kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökning.Resultat: Resultatet visade på både positiva och negativa erfarenheter från den svenska hälso- och sjukvården. Olika former av kommunikation var det största hindret för patienter med invandrarbakgrund, men även kulturella skillnader påverkade deras upplevelser. Patienterna uttryckte både känslor av tacksamhet och att bli bemött med respekt men även känslor av osäkerhet, rädsla och oro.Slutsats: Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader är hinder som både patienter med invandrarbakgrund och sjukvårdspersonal måste hantera i den svenska hälso- och sjukvården. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienter med invandrarbakgrund att få förståelse för det svenska hälso-och sjukvårdssystemet. / Background: In 2017, nearly 1.9 million of Sweden's population were born abroad. For patients with language difficulties there are safety risks in the Swedish healthcare system, which can threaten the patient safety, and therefore are the communication of great importance. Person-centred but also cultural competence care provides the opportunity for health professionals to see the whole person and provide individual care.Aim: To describe immigrants’ experiences of the Swedish healthcare system.Method: A literature review based on 15 articles, including 13 qualitative, a quantitative and a mixed method. Databases PubMed and Cinahl were used for article search.Results: The results revealed both positive and negative experiences from the Swedish healthcare system. Different forms of communication were the main obstacle for patients with immigrant backgrounds, but also cultural differences affected their experiences. The patients expressed both feelings of gratitude and being treated with respect but also feelings of uncertainty, fear and anxiety.Conclusion: Communication difficulties, but also cultural differences are barriers that both patients with immigrant backgrounds and healthcare professionals must manage In the Swedish healthcare system. The cultural competence of health professionals can help patients with immigrant backgrounds gain an understanding of the Swedish healthcare system.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid införandet av Big Data-baserade IT-lösningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Studien bygger på en explorativ fallstudie med fokus på det svenska projektet 3R- Framtidens vårdinformation. Intervjuer har genomförts med personer som är insatta och kunniga i ämnet och därför kunnat bidra med en sammanfattad bild av vilka initiativ och ambitioner som finns i dagsläget. Studiens resultat visar att Big Data kan bidra med en mängd möjligheter till förbättrad sjukvård i Sverige. Resultatet visar på att möjligheten med att samla all information i en gemensam kärna, bidrar till bland annat förbättrad forskning, en förbättrad relation mellan vårdgivare och patienter, möjlighet att kunna utföra prediktiva analyser samt underlättar arbetet med diagnostisering av sjukdomar. Utöver det har en rad olika hinder och utmaningar konstaterats till exempel miljömässiga, organisatoriska, projektrelaterade och tekniska.

Avfall kan vara både ett problem och en tillgång. Hur samhället hanterar avfall har blivit en allt viktigare fråga i takt med att befolkningen växer och konsumtionen ökar. Därför regleras avfallshanteringsaktiviteter idag av bland annat lagar, föreskrifter, planer och rådgivning för att minska mängden avfall och där det är möjligt, att eliminera de negativa effekter som avfallet kan ha på människors hälsa och miljön. Inom hälso- och sjukvården genereras stora mängder avfall varje dag och i Sverige anses invånare vara allmänt bra på att sortera sitt avfall, men är människor lika bra på att göra det på sina arbetsplatser? I den här kvalitativa intervjustudien ligger fokus på källsortering inom äldreomsorgen. Totalt har tre ”walking/observations intervjuer” genomförts, med två olika vårdboenden och med en hemtjänst. Det insamlade materialet har analyserats, tillsammans med relevanta material från kommunen angående källsortering. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal inom äldreomsorg upplever att det är att följa kommunens miljöpolicy för avfall och hur kommunens miljöpolicy är utformad för att göra det enkelt för personal att följa. Genom att undersöka matchningen mellan arbetsmiljö och kommunens miljöpolicy syftar studien till att finna eventuella sociala relationer, problem och möjligheter för att på så sätt se vad som är nödvändigt för att realisera ytterligare förbättringar av källsortering inom denna sektor. Denna studie har producerat flera intressanta resultat. Det insamlade materialet pekar på en oväntad dynamik där ansvaret för avfallshantering förmedlas nedåt i organisationshierarkin. Det finns också stora skillnader i förutsättningarna för källsortering mellan kommunala- och privata verksamheter, vilket i sin tur påverkar verksamhetens förmåga att följa kommunens miljöpolicy. Studien visar även att det finns en skillnad i hur kommunala- och privata verksamheter upplever kommunikationen med kommunen och hur väl medarbetarna är medvetna om de riktlinjer som de följer för avfall. Denna studie avslutas med flera förslag som syftar till att förbättra och skapa en mer effektiv källsortering inom äldreomsorgen. Först, är det viktigt att se över hur ansvaret för avfallshantering är uppdelad mellan de olika nivåerna i organisationshierarkin. Åtgärdsförslag bör komma till för att minska de problem som orsakas av skillnader i förutsättningar för källsortering mellan kommunala- och privata verksamheter. Slutligen bör kommunen försöka förbättra sitt samarbete med personal inom äldreomsorgen, då det finns behov av deltagande, gemensamt lärande och kunskapsutbyte. / Waste can be both a problem and an asset. How society handles waste has become an increasingly important issue as populations are growing and consumption is increasing. Therefore, waste management activities are governed by laws, regulations, plans, advice, etc. to recycle and reduce the amount of waste and where possible, to eliminate the negative impact that the waste may have on human health and the environment. In the sector of health and medical care, large quantities of waste are generated daily and in Sweden, residents are generally considered to be good at sorting their waste, but are people as good at doing it at their workplaces? In this qualitative interview study, the focus is on source sorting in elderly care. In total, three "walking /observation interviews" have been carried out, with two different nursing homes and one home care service. The collected data has been analyzed, together with relevant material from the municipality regarding source sorting. The purpose of this research has been to investigate how elderly care employees experience following the municipality's environmental policy for waste and how the municipality's environmental policy is designed to make it easy for healthcare employees to follow. By investigating the match between the work environment and the municipality's environmental policy, this research aims to find possible social relationships, obstacles, problems, and opportunities in order to see what is necessary for realizing further improvements in the source sorting within this sector.  This study has produced several interesting results. The interviews point to an unexpected dynamic whereby the responsibility for waste management is conveyed downwards in the organizational hierarchy. There are also major differences in the prerequisites for source sorting between municipal and private businesses, which in turn affects the ability of businesses to follow the municipality's environmental policy. The study also shows that there is a difference in how municipal and private businesses experience communication with the municipality and in how well the staff is aware of the guidelines that they follow for waste management. This study concludes with several pieces of suggestions aimed at improving and creating a more effective source sorting within the elderly care. Firstly, it is important to review how the responsibility for waste management is divided between the different levels in the organizational hierarchy. Action proposals should be made to reduce the problems caused by differences in the prerequisites for source sorting between municipal and private businesses. Finally, the municipality should seek to improve their cooperation with the elderly care employees, there is a need for participation, shared learning and exchange of knowledge.

The digitization of patient data and medical records used by the healthcare-industry in Sweden is rapidly developing. However; developing and changing things in this field is not an easy task because of the circumstances surrounding it. Digital systems intended to process, and hold, sensitive personal data, such as medical journals, must be developed with laws, confidentiality, integrity and availability in mind to secure that none of this data gets compromised. A complicating factor in regards to this is the fast rate of development within IT in contrast to the much slower bureaucratic process of the justice system. This means that laws and regulations oftentimes aren’t up to date with the newest available technology. With the purpose of establishing set regulations on how patient data should be properly handled the Swedish government enacted the Patient Data Act (sv. Patientdatalagen, SFS 2008:355) on the 1:st of July 2008. This act doesn’t only touch on safeguarding patient data but also deals with: A possibility for healthcare-providers to take part of other provider’s journals (a system for distribution and sharing of patient data).  The patients given right to at any time deny access of their data to any given healthcare-provider and/or specific personnel.  The possibility for patients to take part of follow-up information regarding access to their data and see, among other things, who’s accessed their files, at what time and which changes were made. In addition to the Patient Data Act the Swedish National Board of Health and Welfare and the Data Inspection Board inaugurated regulations regarding the handling of information and journal keeping of the healthcare-industry (SOSFS 2008:14). This legislative act concerns business organizational issues regarding healthcare-providers responsibilities involving handling of sensitive data. The legislation also sets requirements for routines when following up on logs, methods for authentication etc. In addition to enacted laws and applied technical solutions there is the aspect, and importance, of education of healthcare-personnel. A key component to secure information handling is a security conscious, well-educated staff. This thesis describes the complexity and existing issues between the development of IT and currently enacted laws and regulations regarding healthcare and electronic journal keeping. It also discusses approaches to these issues and the target objective of future technical and administrative implementations. In addition to the presentation of contemporary circumstances in the area the report also deals with proposed solutions to the aforementioned issues. It highlights the areas that are considered critical, and currently non-prioritized, with regards to patient integrity.

Bakgrund:Trycksår är ett stort och kostsamt problem för samhället som orsakar lidande ochsmärta hos patienten. Sjuksköterskan ska främja hälsa, förebygga ohälsa ochlindra lidande samt har ansvaret att identifiera risker och ordinera åtgärderför trycksårsprevention. Syfte medstudien var att beskriva och jämföra kunskap om och attityd till preventionav trycksår hos distriktssköterskan och sjuksköterskan inom kommunala hälso-och sjukvård. Metod: Beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till distriktsköterskor och sjuksköterskor som arbetade påsärskilt boende och hemsjukvård i fem kommuner. Det var 67 av 150 tillfrågadesom deltog i studien. Resultat: Resultatetvisade det att distriktsköterskans och sjuksköterskans kunskaper omtrycksårsprevention brister. Specifikt i frågorna omschema för lägesändring som minskar trycksårsrisken mest, avlastning av hälarpå tryckavlastande madrass, rätt sätt att reducera tryckkraften när en patientglider ner i en stol samt att syrebrist orsakar trycksår. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna fannsgällande kunskap om trycksårsprevention. Attityden hos både distriktsköterskanoch sjuksköterskan var positiv och en signifikant skillnad fanns mellangrupperna. Distriktsköterskans hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan. Sjuksköterskorna kändes sig mindre säker på sin förmåga attförebygga trycksår och distriktsköterskorna svarade i högre grad atttrycksårsprevention är en viktig uppgift. Slutsats:I föreliggande studie har deltagarna bristande kunskap om prevention avtrycksår och attityden hos både distriktsköterskan ochsjuksköterskan var positiv till trycksårsprevention. En skillnad mellangrupperna fanns där distriktsköterskan hade en positivare attityd jämfört medsjuksköterskan. / Introduction: Pressure ulcer is a common and expensive problem for society which causes suffering and pain for the patient. Registered nurses should promote health, prevent illness and relieve suffering and is responsible for identifying risk and prescribing measures for pressure ulcer prevention. The purpose of this study was to describe and compare district nurses and registered nurses knowledge and attitude to pressure ulcer prevention in municipal health care. The method: Descriptive and comparative design with quantitative approach. A questionnaire was distributed to district nurses and registered nurses who worked in nursing homes and home healthcare in five municipalities. It was 67 out of 150 respondents who participated in the study. The result: The result showed that district nurse and registered nurse’s lack in knowledge about pressure ulcer prevention. Specific in the question about position change that reduces pressure ulcer risk the most, relief of heels on pressure-reducing mattress, the right way to reduce the pressure force when a patient slides down in a chair and that oxygen deficiency causes pressure ulcer. No significant difference between the groups knowledge on pressure ulcer prevention was found. The attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive and a significant difference was found between the groups. The district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse. Nurses felt less confident of their ability to prevent pressure ulcer and district nurses responded to a greater extent that pressure ulcer prevention is an important task. Conclusion: In this study, participants have insufficient knowledge about pressure ulcers prevention and the attitude of both the district nurse and the registered nurse was positive to pressure ulcer prevention. A difference between the groups was where the district nurse had a more positive attitude compared to the registered nurse.