Introduktion: Antalet svårt sjuka som vårdas under kommunal hälso- sjukvård ökar, vilket ställer krav på ett fungerande vårdteam kring patienten. Distriktssköterskan har fördjupade kunskaper i att samverka med det multiprofessionella teamet och ses som en betydelsefull komponent. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin roll i vårdteamet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i de elektroniska databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Funktionen av att ge och ta emot stöd, Funktionen av att förmedla och utbyta kunskap, Funktionen av att leda och koordinera omvårdnadsarbetet samt Omständigheter som försvårar rollen.  Konklusion: Sjuksköterskans roll i vårdteamet upplevs flerdimensionell. Sjuksköterskan stödjer patient, anhöriga och teammedlemmar, samt tar emot stöd från vårdteamet. Rollen består likaledes av att utbyta kunskap, undervisa i egenvård samt leda och koordinera omvårdnadsarbetet. Det finns även omständigheter som kan leda till att rollen blir svår att utföra, vilket är brist på kommunikation, brist på arbetsledning samt ökad arbetsbelastning. / Introduction: The number of seriously ill people who are cared for during municipal health care is increasing, which places demands on a functioning care team around the patient. The district nurse has an in-depth knowledge of collaborating with the multi-professional team and is seen as an important component. Aim: The aim was to describe the district nurse’s experience of her role in the multidisciplinary care team within home nursing. Method: A systematic literature review based upon twelve scientific articles that were identified through electronic searches within databases of PubMed and Cinahl. The articles were analyzed according to Graneheim and Lundman’s (2004) method of qualitative content analysis. Result: The study resulted in four categories; The function of giving and receiving support, The function of conveying and exchanging knowledge, The function of leading and coordinating the nursing work and Circumstances that complicate the role. Conclusion: The nurse's role in the care team is perceived as multidimensional. The nurse supports patients, relatives and team members, and receives support from the care team. The role also consists of exchanging knowledge, teaching self-care and leading and coordinating nursing work. There are also circumstances that can lead to the role becoming difficult to perform, which is a lack of communication, lack of work management and increased workload.

Bakgrund: Vårdmöten med patienter med språkbarriärer blir allt vanligare för distriktssköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård. Hen har ett ansvar att arbeta personcentrerat och sträva efter jämlik vård, men detta försvåras på grund avspråkbarriärer.  Syfte: Var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja personcentrerad vård för patienter i kommunal hälso- och sjukvård när språkbarriärer föreligger.  Metod: Studien är kvalitativ, datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanfattades i sex underkategorier och två huvudkategorier;Distriktssköterskans egna strategier och förhållningssätt för att främja personcentrerad vård. Språkligt stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att möjliggöra personcentrerad vård. En god vårdrelation var en förutsättning för att vården skulle bli personcentrerad. Distriktssköterskorna försökte främja personcentrerad vård och en vårdrelation genom egna förhållningsätt och kulturell medvetenhet samt språkligt stöd, från informella och formella tolkar. Slutsats: Kommunikationen och den enskilda distriktssköterskans kulturella medvetenhet, hade en stor betydelse för skapandet av en vårdrelation, som främjar personcentrerad vård. Att kunna kommunicera var viktigt och behovet av formellatolkar som språkligt stöd lyfts av distriktssköterskorna. Dock begränsade organisatoriska förutsättningar möjligheten, att använda formella tolkar i tillräcklig utsträckning. / Background: Care meetings with patients with language barriers are becoming more common for the district nurse in municipal health care. The district nurseshave a responsibility to work person-centered and strive for equal care, but this becomes more difficult due to language barriers. Aim: To describe the district nurses' experiences of promoting person-centered care for patients in municipal health care, when language barriers occur.  Method: The study has used a qualitative approach. Data collection has taken placeby semi-structured interviews, with eight district nurses in municipal health care. Collected data has been analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Summarised in six subcategories' and two main categories; The district nurse's own strategies and approaches to promote person-centered care. Language support and organisational conditions are required to enable person-centered care. A good care relationship was essential for the care to become person-centered. District nurses tried to promote person-centered care and the establishment of a care relationship, through their own attitudes and cultural awareness, as well as linguistic support from informal and formal interpreters. Conclusion: The communication and the cultural awareness of the individual district nurse was of great importance, for establishing a care relationship that promotes person-centered care. Being able to communicate was important and the need for a formal interpreter as language support was pointed out by the district nurses. However, organisational conditions limited the possibility of using formal interpreters to a sufficient extent.

Bakgrund: Efter en treårig högskoleutbildning erhåller den nyutexaminerade sjuksköterskan sin legitimation. Sjuksköterskor har många ansvarsområden och etiska regler att förhålla sig till vilket präglar hela sjuksköterskeutbildningen. Benner (1982) beskriver sjuksköterskans utveckling utifrån fem stadier från novis till expert inom området. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första arbetsår inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar vilka sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna blev granskade enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. En textanalys ligger till grund för resultatet. Resultat: Presenterar nyutexaminerades erfarenheter under första arbetsåret. Med inspiration av de tre första faserna i Benners (1982) teori skapades huvudkategorierna. Från student till sjuksköterska, Utmanande situationer och Att utvecklas i professionen. Diskussion: Genom att använda de kvalitativa trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet kunde styrkor och svagheter av studiens metod diskuteras. Tre fynd lyftes i resultatdiskussionen vilka fokuseras kring förberedande utbildning, den stora ansvarsrollen samt introduktionens betydelse för vidareutveckling. Fynden har diskuterats och jämförts utifrån Benners (1982) utvecklingsteori tillsammans med andra studier riktat mot ämnet sjuksköterskor och reflekterats utifrån både konsekvensetik samt ur ett samhällsperspektiv.

No description available.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupgående tradition som främst utövas inom länder i Afrika, Asien och mellanöstern. På grund av den ökande migrationen har detta blivit ett globalt problem. Kvinnor med könsstympning möter flertal komplikationer, fysiska, psykiska och inom nära relationer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med könsstympning upplever vårdmötet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes. Data samlades in genom användandet av relevanta databaser i Cinahl, Medline och Pubmed, och utvalda vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Utvalda vetenskapliga artiklar beskrev hur kvinnor rapporterade att vårdmötet upplevdes varierande, dock hade flertal kvinnor upplevt rädsla och stress i samband med undersökningar. Vidare beskriver kvinnorna upplevelsen av bristande kunskap hos vårdpersonal då vårdpersonalen oftast inte visste vad kvinnlig könsstympning var. Kvinnorna rapporterade att vårdpersonal inte ställer frågor om könsstympning. Och om frågan ställs, upplevs brister med vidare hantering, då vårdpersonalen upplevs osäkra på vad som skall ske efter. Slutsats: Kvinnorna rapporterade att vårdpersonalen behöver våga ställa frågor kring kvinnlig könsstympning, samt inleda samtalet kring det då kvinnorna upplever det svårt att inleda samtalen själva. Fynden i denna studie visar att utbildning för vårdpersonal om kvinnor med könsstympning bör implementeras för att öka kunskapen och kvaliteten på omvårdnaden för dessa kvinnor. Framtida forskning bör fortsätta undersöka hur kvinnor med könsstympning upplever vården.

Background: The disease HIV was brought to attention in the 1980s. Today, there is effective treatment for the disease that allows a well-treated person to live a long life as others, without the risk of infecting someone. Living with HIV means lifelong contact with healthcare. This put demands on the healthcare personnel, including the nurse, to offer good care and good treatment. Aim: To describe how people living with HIV experience the encounter with the healthcare personnel. Method: A qualitative literature review. The databases CINAHL and PubMed were used to produce ten articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: Two categories were identified, discriminatory meetings and confirmed meetings. Six subcategories were identified based on the two categories. Conclusions: A prerequisite for good care is a working meeting between the health care personnel and the patient. People living with HIV have experiences of both good and bad encounters with health care personnel. The healthcare personnel need increased knowledge about HIV to improve their encounters with people living with HIV. / Bakgrund: Sjukdomen hiv uppmärksammades på 1980-talet. Idag finns det effektiv behandling mot sjukdomen som gör att en medicinskt välbehandlad person kan leva ett lika långt liv som andra, utan risk att smitta någon. Att leva med hiv innebär en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Detta ställer krav på vårdpersonalen inklusive sjuksköterskan att erbjuda en god vård och ett bra bemötande. Syfte: Att beskriva hur personer som lever med hiv upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att ta fram tio vetenskapliga artiklar som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades, diskriminerande möten och bekräftade möten. Sex subkategorier identifierades utifrån de två kategorierna. Slutsatser: En förutsättning för god vård är ett fungerande möte mellan vårdpersonal och patient. Personer som lever med hiv har erfarenheter av både bra och dåliga möten med vårdpersonalen. Vårdpersonalen behöver ökad kunskap om hiv för att kunna förbättra mötet med personer som lever med hiv.

Hälso- och sjukvården i Sverige genomgår en digitalisering i enlighet med Vision e-hälsa 2025, för att bättre kunna bemöta patienters behov idag och i framtiden samt för att anpassa hälso- och sjukvården när allt fler delar av befolkningen är i behov av skräddarsydd vård. Digitala vårdtjänster för självservice är ett koncept som medföljt digitaliseringens möjligheter och tillåter individer att sköta dess egenvård och komma i kontakt med vården där patient och vårdpersonal är åtskilda i tid och rum. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som har påverkan på användarupplevelsen för en digital vårdtjänst med fokus på självservice, så som 1177 Vårdguiden e-tjänster. Utifrån identifierade faktorer och upplevda för- och nackdelar från tidigare studier har en analysmodell tagits fram. Vidare har studien genomförts med kvalitativ utgångspunkt och empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter i åldrarna 18–25 år för att skapa en förståelse för respondenternas användarupplevelser av en digital vårdtjänst med fokus självservice.  Studien resulterar i faktorer som påverkar användarupplevelsen positivt respektive negativt för 1177 Vårdguiden e-tjänster, en tjänst för självservice. De identifierade faktorerna är användbarhet, användarvänlighet, självbetjäning samt patientengagemang. Studiens resultat visar att användbarhet handlar om upplevd tillgänglighet, effektivitet och förtroende. Faktorn användarvänlighet innefattar huruvida 1177 Vårdguiden e-tjänster skall vara enkel att använda i from av tydlig struktur, god rubriksättning, tydlig förstasida och lättförsåtlig design. Studiens resultat konstaterar att självbetjäning handlar om upplevd enkelhet för att använda tjänsterna, patientanpassning, och relation mellan patient och läkare. Slutligen visar studiens resultat att patientengagemang handlar om upplevd vårdkvalitet, självvald kontakt med vården och att slippa belasta vårdpersonalen. Studiens resultat visar också att viss oro när vård sker digitalt och på distans kan förekomma och ligga till grund för hur faktorn patientengagemang upplevs.

Bakgrund: I Sverige är fallolyckor den vanligaste skadeorsaken. Förutom lidande för den drabbade utgör fallolyckorna också en betydande kostnad för samhället. Svenska kommuner ansvarar både för socialtjänst och till viss del hälso- och sjukvård. Syfte: Var att utforska folkhälsoarbete på kommunal nivå avseende fallprevention för målgruppen äldre. Metod: För att besvara syftet utformades en begäran om offentliga handlingar i form av politiska beslut/tjänsteutlåtanden som låg till grund för beslut som berörde kommunala åtgärder i fallpreventivt syfte för tidsperioden 2010-2020. I studien är dokument från fyra svenska kommuner representerade. Dokumenten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunernas åtgärder var främst riktade mot äldre som redan var föremål för olika typer av kommunala insatser, exempelvis personer som bodde på vård- och omsorgsboende. Flera kommuner har arbetat i team med olika professioner representerande, däribland arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Arbetet har varit inriktat på flera olika faktorer som kan påverka förekomsten av fallolyckor. De åtgärder som gjorts har delvis varit tillfälliga utifrån exempelvis statlig finansiering med stimulansmedel, en den åtgärder fortsätter efter avslutat projekt medan andra avslutats. Slutsats: Flera kommuner i studien lyfte betydelsen av att arbeta systematiskt och tillvarata kompetenser från flera olika professioner. Studien har också visat att det i vissa fall varit svårt att implementera nya arbetssätt. Det är betydelsefullt med uppföljningar av arbetssätt och att säkerställa att rutiner efterlevs. __________________________________________________________________ / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Background: Endometriosis is a prolonged gynecological disease that causes a lot of pain during menstruation and affects many aspects of the person’s life. The disease occurs in approximately 10 percent of the fertile women worldwide, making it a public health problem. Despite that, it takes a long time to get the right diagnosis and treatment. Nurses meet women with endometriosis in various contexts and thus have an important role in supporting and advocating for women’s health and rights. Aim: To illustrate how women with endometriosis experience healthcare encounter. Method: 11 scientific articles with a qualitative approach have been synthesized using thematic analysis. Results: Two main themes were identified: Feeling of powerlessness and alienation and Feeling of hope. Women with endometriosis had mainly negative experiences of the treatment due to the healthcare professional’s lack of knowledge and understanding of the disease. The results also showed that care meetings that were characterized by respect, knowledge and compassion led to positive experiences for the women. Conclusion: Women with endometriosis need greater attention both in healthcare but also in the general public. Knowledge, adequate treatment, understandable communication and patient participation are a basic prerequisite for more holistic and equal care. / Bakgrund: Endometrios är en långvarig gynekologisk sjukdom som orsakar mycket smärta i samband med menstruation och påverkar många aspekter av den enskilda individens liv. Sjukdomen drabbar ungefär 10 procent av de fertila kvinnorna världen över, vilket gör den till ett folkhälsoproblem. Trots detta tar det lång tid att få rätt diagnos och behandling. Sjuksköterskor träffar kvinnor med endometrios i olika sammanhang och har därmed en viktig roll i att stödja och förespråka kvinnans hälsa och rättigheter. Syfte: Att belysa hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har syntetiserats med hjälp av tematisk analys. Resultat: Två huvudteman identifierades: Känsla av maktlöshet och utanförskap och känsla av hopp. Kvinnor med endometrios har huvudsakligen negativa upplevelser av bemötandet till följd av vårdpersonalens brist på kunskap och förståelse för sjukdomen. Resultatet visar även att vårdmöten som präglades av respekt, kunskap och medkänsla ledde till positiva upplevelser hos kvinnorna. Slutsats: Kvinnor med endometrios behöver uppmärksammas i större omfång både inom hälso-och sjukvården men även allmänheten. Kunskap, gott bemötande, tydlig kommunikation och patientdelaktighet är en grundläggande förutsättning för en mer holistisk och jämställd vård.

Bakgrund: Munhälsan är central för välbefinnandet, livskvalitet och hälsa. Att förebygga ohälsa i munnen är en viktig hälsoinsats för den äldre patienten. Munvård är likväl en omvårdnadsintervention som ofta hamnar långt ner i prioriteringslistan inom vård och omsorg. Flera vårdgivare och professioner är involverade i äldres munhälsa och munvård vilket leder till otydlig ansvarsfördelning och kräver därför väl fungerande samverkan. Sjuksköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård har ansvar att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors, inom kommunal hälso- och sjukvård, uppfattningar om sin egen kunskap, förhållningssätt och ansvar angående munhälsa, munhälsobedömning och munvård hos den äldre patienten samt att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar uppfattningarna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där data samlades in genom webbenkätundersökning. Deskriptiva data presenterades i text och tabell. Data analyserades med Kruskal Wallis test där statistiska signifikansen sattes till p&lt;0,05. Analytisk statistik presenterades i text, tabeller och cirkeldiagram. Inklusionskriterier var sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor med nattjänstgöring exkluderades. Resultat: Huvudfynden visade att nästintill alla respondenter erhållit utbildning i munhälsa och munvård i någon form och övervägande del skattade sin kunskap hög i att utföra munvård och genomföra munhälsobedömning enligt ROAG. Resultatet visade att det rådde viss osäkerhet kring sjuksköterskans ansvar för patientens munhälsa, ändå ansåg majoriteten av respondenterna att de hade ansvar för patientens munhälsa och att handleda omvårdnadspersonal i munvård. Respondenternas förhållningssätt till utförande av munvård och genomförande av munhälsobedömning enligt ROAG skattades generellt lågt i avseende hur de upplevde det som obehagligt, tålamodskrävande, tidskrävande eller att det utgjorde ett personligt intrång för patienten. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna i studien hade fått utbildning i munhälsa och munvård i någon form och att de skattade sin kunskap högt, vilket var oväntat. Sjuksköterskans kunskap kunde bidra till att munvård fick samma prioritet som övriga grundläggande vårdbehov och därmed minskade risken för vårdskador. Det fanns viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen gällande patienten munhälsa och munvård men majoriteten av sjuksköterskorna i studien uppfattade dock att de hade ett ansvar vilket kunde öka möjligheten att förändringar i patientens munhälsa upptäcktes innan ohälsa i munnen försämrade patientens välbefinnande och livskvalitet. Gällande förhållningssätt påviades att sjuksköterskorna gjorde sitt yttersta för att munvård och munhälsobedömning kunde utföras med respekt för den äldres integritet och självbestämmande och ingå som en naturlig del i god omvårdnad. / Background: Oral health is central to well-being, quality of life and health. Preventing oral health is an important health measure for the elderly patient. Oral care is nevertheless a nursing intervention that often ends up far down the priority list in health and care. Several care providers and professions are involved in the elderly's oral health and oral care, which leads to an unclear division of responsibilities and therefore requires well-functioning collaboration. The nurse in municipal health care is responsible for meeting the patient's basic care needs from a holistic perspective. Aim: The aim of the study is to describe nurses', in municipal health care, perceptions of their own knowledge, attitudes and responsibilities regarding oral health, oral health assessment and oral care in the elderly patient and to investigate whether professional experience affects perceptions. Method: A quantitative cross-sectional study was conducted where data were collected through web survey. Descriptive data were presented in text and table. Data were analyzed with Kruskal Wallis test where the statistical significance was set at p&lt;0.05. Analytical statistics were presented in text, tables and pie charts. Inclusion criteria were nurses in municipal health and medical care. Nurses on night duty were excluded. Results: The main findings showed that almost all respondents received education in oral health and oral care in some form and the vast majority valued their knowledge highly in performing oral care and conducting oral health assessment according to ROAG. The results showed that there was some uncertainty about the nurse's responsibility for the patient's oral health, yet most of the respondents considered that they were responsible for the patient's oral health and to supervise nursing staff in oral care. The respondents' approach to performing oral care and performing oral health assessment according to ROAG was generally underestimated in terms of how they perceived it as unpleasant, patient, time-consuming or that it constituted a personal intrusion for the patient. Conclusion: The results showed that the nurses in the study had received education in oral health and oral care in some form and that they valued their knowledge highly, which was unexpected. The nurse's knowledge could contribute to oral care being given the same priority as other basic care needs and thereby reducing the risk of care injuries. There was some uncertainty about the division of responsibilities regarding the patient's oral health and oral care, but most of the nurses in the study perceived that they had a responsibility which could increase the possibility that changes in the patient's oral health were detected before oral health impaired the patient's well-being. The current approach showed that the nurses did their utmost to ensure that oral care and oral health assessment could be performed with respect for the elderly's integrity and self-determination and be included as a natural part of good nursing.