No description available.

Bakgrund: År 2020 var fler än 2 miljoner av Sveriges invånare utrikes födda. Kommunikation är en grundförutsättning för att ge en god vård vilken tar hänsyn till patientens integritet och autonomi. Vid kommunikation där språkbarriärer förekommer används formella och informella tolkar. Bristande kommunikation kan innebära risker för patientsäkerheten. Alla som söker vård i Sverige omfattas av de lagar som styr hälso- och sjukvården vilka ger rätt till vård på lika villkor samt att besluta och medverka om sin egenvård. Begreppet personcentrerad vård är centralt inom sjukvården vilket är förenligt med Travelbees omvårdnadsteori. Syfte: Att undersöka hur immigranter beskriver upplevelser av språkbarriärer i mötet mellanpatient och vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Ett problem för patienter var svårigheter att få tillgång till information och nivån av förståelse för den givna informationen. Språkbarriären minskade patientens möjligheter att uttrycka känslor, formulera sina problem och att vara med i beslutsprocessen. Patienter kunde inte ge sitt informerade samtycke och upplevde vården som påtvingad. Negativa erfarenheter av språkbarriärer gjorde att patienter avstod från vård. Tolktjänster var svårtillgängliga trots uttrycklig begäran. Informella tolkar kunde ha negativa konsekvenser. Immigranter sökte sigtill vårdpersonal som talade deras språk eftersom de upplevde vården som säker ochförtroendeingivande. Slutsats: Studiens resultat visar att språkbarriärer och de konsekvenser de medför kan ha ennegativ inverkan patientsäkerheten och även på patienters mående. För att bedriva en personcentrerad vård behöver vårdpersonal kunna säkerställa att patientens upplevelse avdelaktighet uppmuntras och autonomin och integriteten respekteras. Detta är centralt för vårdpersonal att vara medveten om för att kunna ge god vård på lika villkor. / Background: In 2020, more than 2 million of Sweden's inhabitants were born abroad. Communication is a basic prerequisite for providing good care which considers the patient's integrity and autonomy. In communication where language barriers occur, formal and informal interpreters are used. Lack of communication can involve risks for patient safety. Everyone who seeks care in Sweden is covered by the laws that govern health care, which give patients the right to care on equal terms and to decide and participate in their own care. The concept of person-centered care is central to healthcare, which is compatible with Travelbee's nursing theory. Aim: To investigate how immigrants describe experiences of language barriers in the meeting between patient and care staff in somatic care. Method: A descriptive literature study of twelve qualitative original articles from the PubMed and CINAHL databases. Results: One problem for patients was difficulties to accessing information and the level of understanding of the information provided. The language barrier reduced the patient's opportunities to express emotions, formulate their problems and be involved in the decision making process. Patients could not give their informed consent and experienced the care as forced upon them. Negative experiences of language barriers led patients to refrain from care. Interpreting services were difficult to access despite being requested. The use of informal interpreters sometimes involved negative consequences. Immigrants sought care staff who spoke their language because they perceived the care as safe and trustworthy. Conclusion: The results of the study show that language barriers and the consequences they entail can have a negative impact on patient safety and on the patient's emotional status. In order to conduct person-centered care, health care staff need to be able to ensure that the patient's experience of participation is encouraged, and autonomy and integrity are respected. This is central for healthcare professionals to be aware of to be able to provide good care on equal terms.

Bakgrund   Beröring används i flera syften och kan skapa olika upplevelser hos den som blir berörd. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är beroende av beröring. Beröring är ett elementärt behov för människan, och kan förmedla närvaro, tillit, omtanke och samhörighet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av beröring som metod inom hälso- och sjukvården samt hur patienten upplever beröring. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes med både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed, därefter genomfördes ett urval utifrån förbestämda inklusions- och exklusionskriterier samt en kvalitetsgranskning av de artiklar som besvarade syftet. Studien baserades slutligen på 17 utvalda artiklar som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat Resultatet visade att beröringen skapade olika upplevelser hos patienten. Upplevelserna beskrevs utifrån tre huvudkategorier: beröring som skapar känslor, beröring som uttryck och vem som berör påverkar effekten av beröring. Patientens upplevelse av beröring visades vara högst individuell och kunde upplevas som både positiv och negativ. Vem som rörde vid patienten, och hur, spelade en viktig roll för hur beröringen upplevdes. Slutsats Litteraturstudien visade att beröringen kunde upplevas olika för patienter. Skillnaden visade sig vara mest tydlig när den som rörde patienten inte fokuserade på patienten eller inte hade patientens tillåtelse. I och med detta konstaterades sjuksköterskan ha ett ansvar att beröra patienter på ett sätt som förmedlade närvaro och respektera patientens personliga integritet. Detta då litteraturöversikten visade ett samband mellan en positiv upplevelse av beröring och förmedlad närvaro samt respekt av personlig integritet. / Background Touch is used for different purposes and can create different feelings and experiences for the person being touched. The nurse-patient relationship is dependent on how touch is used. Touch is described as a basic human need, and as a method for expressing presence, trust, care and affinity. Aim The purpose was to describe the effect of touch as a method within healthcare and how the patient experiences touch. Method A non-systematic review was conducted, including both qualitative and quantitative literature. Searches in CINAHL and PubMed were followed by a selection of literature based on inclusion- and exclusion criteria and a scrutiny of the chosen literature. The review was based on 17 research articles. The articles were then analyzed using an integrated analysis. Results The result showed that touch created different experiences. The experiences were presented with three different categories: touch that created feelings, touch that created an expression and touch in the patient-profession-relationship. Altogether, the categories showed that the experience of touch is highly individual and can create both positive and negative feelings with the patient. Most importantly, the experience was dependent on who touched the patient, and how. Conclusions The literature review showed that touch could be experienced differently. The difference was most clear when the person touching the patient was not focused on the patient or did not have the permission to do so. This established the nurse's responsibility to touch patients in a way that conveyed presence and maintaining personal integrity. This as the literature review concluded a correlation between a positive experience of touch and showing presence and maintaining personal integrity.

Bakgrund Ungefär 200 miljoner kvinnor i 30 olika länder har blivit utsatta för könsstympning världen över. Prevalensen för ingreppet är vanligt förekommande i länder inom Afrika och Asien. På grund av den rådande globaliseringen kommer tillståndet vara något som hälso- och sjukvården i höginkomstländer kommer komma i kontakt med i allt större utsträckning. Könsstympningen delas in i fyra olika kategorier och kan ge både fysiska, psykiska och sociala efterföljder. Det är genom hälso- och sjukvården som nya fall av kvinnor som genomgått ingreppet upptäcks och det är därför viktigt att vårdpersonal har kunskap om ingreppet och dess konsekvenser. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av könsstympning. Metod Föreliggande studie är en icke-systematisk litteraturöversikt. De sammanslagna sökningarna resulterade i 618 träffar som gav artiklar av kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL med relevanta sökord och avgränsningar utifrån exklusions- och inklusionskriterier. Sökorden som användes var “circumcision, female”, “circumcision, female/psychology”, “female genital mutilation”, “perception”, “culture”, “universal healthcare”, “psychological trauma”, “experiences” och “beliefs”. Artiklarna analyserades i sin tur genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade på att kvinnorna upplever fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser av ingreppet. De fysiska konsekvenserna var enbart negativa. De psykologiska konsekvenserna var till största delen negativa, med positiva inslag. De sociala konsekvenserna kunde vara positiva förutsatt att kvinnan var bosatt i ett land där ingreppet praktiseras. Vidare framkom att vårdpersonal uppfattas som antingen okunniga, okänsliga, eller osäkra vid vårdmötet. Slutsats De fysiska, psykologiska och sociala konsekvenser som kvinnlig könsstympning leder till är mångfaldiga och komplexa. Då kvinnans upplevelser av könsstympningen i hög grad visades variera ställs det höga krav på vårdens förmåga att anpassa bemötandet därefter. God kompetens hos sjukvårdspersonal inom behandling, kommunikation och kulturella skillnader samt kunskap om ingreppets konsekvenser är av stor vikt för att kunna bidra till ökad hälsa hos dessa kvinnor. / Background  Approximately 200 million women in 30 different countries has been subjected to female genital mutilation worldwide. The prevalence of the procedure is common in countries in Africa and Asia. Due to the current globalization, it will also be something that healthcare professionals in high-income countries will encounter to an increasing extent. The procedure is categorized into four different types which all may cause physical, psychological and social consequences. It is through health care that new cases of women who have undergone the procedure are discovered, which is why it is of high importance that healthcare staff have knowledge of the procedure and its consequences. Aim  The aim was to illustrate women´s experiences of genital mutilation. Method  The present study is a non-systematic literature review. The combined searches resulted in 618 hits that presented articles of qualitative and quantitative study design. The articles were searched in the databases PubMed and CINAHL with relevant keywords and delimitations based on exclusion and inclusion criteria. The keywords used were “circumcision, female”, “circumcision, female/psychology”, “female genital mutilation”, “perception”, “culture”, “universal healthcare”, “psychological trauma”, “experiences” and “beliefs”. The articles were analyzed through an integrated analysis. Result  The results showed that women experienced physical, psychological and social consequences of the genital mutilation. The physical consequences were only negative. The psychological consequences were mostly negative, with positive elements. The social consequences could be positive given that the women were living in a country whereas the procedure is commonly practiced. Furthermore, it emerged that care staff are perceived as either ignorant, insensitive, or insecure at the care meeting. Conclusion  The physical, psychological and social consequences which the procedure leads to are nuanced and complex. With the knowledge that women's experiences can vary greatly there is a demand on the healthcare´s ability to adapt its treatments accordingly. The treatment, communication and cultural competence of the care staff, as well as knowledge about all the consequences of the procedure, are therefore of great importance in order to be able to contribute to increased health in these women.

Bakgrund: Genom delegering av arbetsuppgifter till annan personalkategori frigörs tid för sjuksköterskor att fokusera på uppgifter av mer komplex natur. Trots att delegering minskar arbetsbelastningen för sjuksköterskor är delegeringsförfarandet också tidskrävande och ställer höga krav på säkerhet och att det är förenligt med en god vård av hög kvalitet. Då läkemedelshantering visats vara det största ansvaret som sjuksköterskor i hälso- och sjukvård i hemmet har samt att arbetsbördan fortsätter öka, är det av stort intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserat på 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård i hemmet. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering både var positiva och negativa. Delegering i sig underlättade sjuksköterskors arbetssituation samtidigt som sjuksköterskor erfor att omvårdnadspersonal många gånger saknade kunskap, intresse och hade svårt att förstå ansvaret med den delegerade uppgiften. Slutsats: För att patientsäkerheten skall kunna upprätthållas måste sjuksköterskor ges förutsättningar att utbilda, handleda, säkerställa och följa upp läkemedelsdelegeringar. / Background: By delegating tasks to another staff category, time is freed up for nurses to focus on tasks of a more complex nature. Although delegation reduces the workload for nurses, the delegation procedure is also time-consuming and places high demands on safety and that it is consistent with good quality care. Since drug management has been shown to be the greatest responsibility that nurses in home health care have and that the workload continues to increase, it is of great interest to investigate nurses' experience of drug delegation in home health care. Aim: To describe nurses' experiences of drug delegation in home health care. Method: A qualitative content analysis with inductive approach based on 13 semi-structured interviews with nurses in home health care. Results: The results show that nurses' experience with drug delegation was both positive and negative. Delegation itself facilitated nurses' work situation, while nurses experienced that nursing staff often lacked knowledge, interest and had difficulty understanding the responsibility of the delegated task. Conclusion: To maintain patient safety, nurses must be given the conditions to train, supervise, confirm and follow up on pharmaceutical delegations.

Introduktion: Migrationen har ökat markant det senaste decenniet. Detta leder till svårigheter att tillämpa vård på lika villkor för patienter som inte har sitt modersmål i landet de befinner sig i. Detta kräver att en tredje part som är tolk blir involverad för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser vid användning av tolk i kommunikation med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. Datainsamling genomförd i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv utvalda artiklar har kvalitetsgranskats utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2012).  Resultat: Patienters upplevelser av tolkanvändning inom hälso- och sjukvården var varierande. Resultatanalysen redogörs i fem kategorier; Jämlik vård, oro för missförstånd och bristande tillit, informella tolkar, professionalism hos tolken, tillfredsställelse med telefontolk/videotolk respektive fysisk närvaro. Slutsats: Tillgången till auktoriserade tolkar upplevdes avgörande för att få en jämlik vård. Däremot upplevde deltagarna att det uppstod brist på auktoriserade tolkar samt information om tillgången till auktoriserade tolkar. Patienterna beskrev positiva såväl som negativa aspekter av tolkanvändning. Den negativa upplevelsen gentemot den auktoriserad tolken beskrevs som att det förekom dialektskillnader som ledde till missförstånd, bristande tillit över tolkens översättningsförmåga samt tolkens sätt att vara objektiv och neutral i sitt uppdrag. Detta resulterade i att patienterna valde att använda informella tolkar bland annat familjemedlemmar som saknade medicinska språkkunskaper. Vilket i sin tur ledde till svårigheter att uppnå patientdelaktighet och personcentrerad vård.   Nyckelord Tolk, patienters upplevelser, migranter, kommunikationssvårigheter, hälso- och sjukvård. / Introduction: Migration has increased significantly in recent decades. This leads to difficulties in applying care on equal terms to patients who don’t have their mother tongue in the country in which they are located, which requires the involvement of a third party who is an interpreter to facilitate communication between healthcare professionals and patients. Aim: the purpose is to investigate patients' experiences of using an interpreter in communication in health care.   Method: A general literature study based on scientific qualitative articles. Data collection was performed in the databases CINAHL and PubMed. Twelve selected quality articles were reviewed based on the SBU quality review template (2012).     Results: Patients' experiences of interpreter use in health care vary. The results analysis is presented in five categories; Equal care, Concerns about misunderstandings and lack of trust, non-formal interpreters, professionalism of the interpreter, Satisfaction with telephone interpreter / video interpreter and physical presence.   Conclusion: The availability of authorized interpreters was perceived as crucial in order to receive equal care. However, the participants felt that there was a shortage of authorized interpreters and information about the availability of authorized interpreters. Patients described positive as well as negative aspects of interpreting. The negative experience towards the authorized interpreter was described as that there were dialect differences that led to misunderstandings, lack of trust in the interpreter's translation ability and the interpreter's way of being objective and neutral in his assignment. This resulted in patients choosing to use informal interpreters, including family members who lacked medical language skills. Which in turn led to difficulties in achieving patient participation and person-centered care.   Keywords Interpreters, patients' experiences, migrants, communication difficulties, health care.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, då endometriet växer utanför uterus och orsakar inflammation och fibrosbildning. Sjukdomen och dess symtom påverkar kvinnors livskvalitet negativt, och kräver således adekvat vård och behandling. Endometrios är relativt vanligt förekommande, men trots det är sjukdomen tämligen okänd och kvinnorna kan få vänta länge på att få en diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga studier om kvinnors upplevelser av hälso- och sjukvården då de diagnostiserats med endometrios. Metod: Studien har designats som en litteraturstudie där vetenskapliga studier med kvalitativ ansats eftersökts i databaserna CINAHL och PubMed. De vetenskapliga studierna har sedan kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på elva vetenskapliga studier som analyserats och utmynnat i fyra teman: Att söka vård; Att inte bli trodd; Att vänta på diagnos och Att skapa strategier. Konklusion: En sammanställning av 11 vetenskapliga studier visar att kvinnor har såväl positiva som negativa upplevelser av hälso- och sjukvården. Samtidigt som de inte upplever sig bli tagna på allvar, försummade, feldiagnostiserad och felbehandlade så känner de stöd av sjuksköterskorna de träffade. / Background: Endometriosis is a disease that affects fertile women. Endometriosis occurs when bits of the endometrium grows on other pelvic organs than inside the uterus, which causes an inflammation and fibrosis to occur. The disease and its symptoms effects women in several different aspects of their lives and therefore call for immediate and accurate treatment. Endometriosis is a relatively common disease, however, it is rather unfamiliar and women may therefore have to wait a long time before being diagnosed. Aim: The aim of this literature review was to compile scientific studies about women with endometriosis’ experiences with health care services. Method: This study has been designed as a literature review where scientific studies with a qualitative approach was conducted in PubMed and CINAHL. The scientific studies were selected and then examined using the SBU’s template for qualitative research. These scientific studies were analysed using a thematic content analysis. Result: The result is presented using four different themes. These are; to seek health care, to not be trusted, the wait for diagnosis and the creation of strategies. Conclusion: The 11 scientific studies showed that women has both positive and negative experiences with health care services. Simultaneously, the women experienced that their symptoms were not taken seriously and they were neglected, misdiagnosed and mistreated.

Medellivslängden i den svenska befolkningen har successivt ökat och kroniska sjukdomar har blivit fler bland de äldre. Potentiella medicinska behandlingar har också blivit fler och det är inte ovanligt att den äldre patienten behandlas med många olika läkemedel samtidigt, så kallat polyfarmaci. Polyfarmaci innebär en ökad risk för läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner. Uppföljning av läkemedelsbehandlingar är därför en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. I litteraturstudien ingår tio vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och en mixad metod. Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning i två huvudkategorier: risker och samverkan. Under dessa återfinns sju kategorier, tre kategorier var särskilt återkommande i inkluderade artiklar: osäkerhet i ansvarsfördelning kring läkemedelsuppföljning, brist på kunskap och ansvar för att sammanställa läkemedelsinformation. Den sistnämnda kategorin framträdde som ett markant problem för sjuksköterskan varför vi föreslår forskning på ett gemensamt journalsystem för region och kommun beträffande patientens läkemedelslista. Förhoppningsvis kan en sådan studie leda till resultat som i framtiden kan användas till ett förbättrat journalsystem och ökad patientsäkerhet. / Life expectancy in the Swedish population has gradually increased and chronic diseases have increased among the elderly. Potential medical treatments have also increased and it is not uncommon for the elderly patient to be treated with many different drugs at the same time, denoted polypharmacy. Polypharmacy involves an increased risk of drug side effects and drug interactions. Follow-up of drug treatments is therefore an important task for the nurse. The purpose of the literature study was to describe the nurse's experiences of drug follow-up in elderly patients in municipal health care. The literature study includes ten articles, of which six with a qualitative method, three with a quantitative method and one mixed method. The results show the nurse's experiences of drug follow-up in two main categories: risks and collaboration. Under these are seven categories, three categories were particularly recurring in included articles: uncertainty in the division of responsibilities regarding drug follow-up, lack of knowledge and responsibility for compiling drug information. The latter category emerged as a significant problem for the nurse, which is why we propose research on a common record system for region and municipality regarding the patient's drug list. Hopefully, such a study can lead to results that in the future can be used for an improved medical record system and increased patient safety.

Introduktion: Forskning har visat att patienter kan uppleva diskriminerande bemötande inom vården. Några faktorer som påverkar bemötande är personers etnicitet, könsidentitet och socioekonomisk position. Diskriminering inom sjukvård kan ha allvarliga konsekvenser, och bidra till lägre förväntad livslängd. Syfte: Syftet med arbetet är att utforska hur patienter med olika etniska bakgrunder, olika könsidentiteter och i socioekonomiskt utsatta positioner upplever bemötandet inom hälso-och sjukvården. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt där elva originalartiklar genomförda med kvalitativ metod analyserades. Artiklar inhämtades från PubMed och APA PsychInfo och granskades med hjälp av Fribergs fyra-stegs analysmetod. Resultat: Personer med olika etniciteter, könsidentiteter och socioekonomisk ställning hade upplevt både positivt och negativt bemötande. Vissa personer som upplevt negativt bemötande och diskriminering valde att inte söka hjälp nästa gång eller att avvakta tills behovet krävde akuta insatser. Strukturella normer kombinerat med patienters individuella faktorer ledde till erfarenheter av diskriminering inom vården. Slutsats: Patienter kan uppleva bemötande som diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, könsidentitet och socioekonomisk utsatthet. Det behövs kunskap och utbildning för att alla ska få möjlighet till jämlik vård. Patienters upplevelser och berättelser är en viktig del för ökad förståelse gällande hur diskriminerande faktorer samverkar. / Introduction: Studies have shown that patients can experience encounters in health care as discriminatory. Factors that affect encounters are people’s ethnicity, gender identity and socioeconomic positions. Discrimination in healthcare can have serious consequences, amongst others lower life expectancies for some groups. The aim: The aim was to explore patients’ experiences of the encounter within healthcare depending on factors such as ethnicity, gender identities and socioeconomical positions. Method: Descriptive design with a literature review was used as method where eleven qualitative original articles were analysed. Articles were found through searches in the databases PubMed and APA PsychInfo and were analysed with a four-step method by Friberg. Result: Individuals with different ethnicities, gender identities’ and socioeconomical positions had experiences of both positive and negative interactions. Some who had negative experiences and had been subjects of discrimination chose to avoid care until the need was so great that they required emergency care. Structural and normative ideas combined with patients’ different conditions created discrimination in health care settings. Conclusion: Patients can experience encounters as discriminatory based on their ethnicity, gender identity and socioeconomic vulnerable positions. More knowledge and education are needed to get closer to the goal of health equity. Patients experiences and stories are an important part to be able to reach a greater understanding of how different discriminatory factors intersect.

Background: Research shows that transgender people are disproportionally represented in term of physical and mental illness compared to cis people. Stigmatization and discrimination in society results in transgender people having low trust in society's institutions, including health care. A good care relationship and equal care are of great importance for a patient's well-being and health. However, nurses feel that they do not have enough competence or experience in caring for transgender people. Aim: The aim of this literature study was to describe transgender people's experiences of care relationships with health care staff. Method: A qualitative literature study with an inductive approach consisting of twelve articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: Lack of competence in the care meeting, Abusive care meetings and Affirmingcare meetings. Seven subcategories were also identified. These findings highlight that transgender people experience incompetence and violations in care meetings. However, positive experiences in the form of affirmative care meetings have also been described. Conclusions: The healthcare institution needs to implement education on cis-normativity and transgender people's specific care needs. Therefore, more research is needed on how transgender people believe that care can become more inclusive for this group of individuals.