Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka attityder till införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Legitimationen är en nyligen tillkommen titel som i vissa fall är en vattendelare mellan både studenter och yrkesverksamma. Därav har kvalitativa intervjuer genomförts med studerande, icke legitimerade och legitimerade yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer för att ta reda på olika inställningar till legitimationsfrågan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av professionaliseringsteori och legitimationens grunder inom andra yrken. För att sortera i datamaterialet som bestod av intervjuer har tematisk analys använts som utgångspunkt. Slutsatserna som går att ta del av i resultatet visar på olika syn på införandet av legitimation, samt delade åsikter i legitimationens nytta. Bland annat gick det att se förhoppningar om höjd lön samtidigt som det fanns attityder om en oförändrad status för hälsooch sjukvårdskuratorer. Intervjupersonerna uppgav även förhoppningar inför framtiden och att legitimationen på sikt ska innebära en positiv förändring, men att det i dagsläget är svårt att se någon skillnad gentemot tiden innan legitimationen infördes. Legitimationsfrågan för hälsooch sjukvårdskuratorer är en ny fråga och därav även svår att studera samt dra slutsatser kring. Därav anser vi att frågan bör studeras längre fram för att visa på eventuella förändringar över tid för legitimerade kuratorer samt ändrade attityder till införandet av legitimation.

Syftet var att studera hälso- och sjukvårdskuratorers erfarenheter av att arbeta i tvärprofessionella team samt hur det upplever sin egen yrkesroll. Vidare studerades deras erfarenheter av hur de upplevt att pandemin påverkat deras och teamets arbete. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med sex hälso- och sjukvårdskuratorer inom två olika verksamheter. Vår empiri analyserades med stöd av systemteori, interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning. Av resultatet framgick å ena sidan att kuratorerna såg positivt på att ingå i tvärprofessionella team eftersom det var givande för både dem själva som professionella och för patienterna. Bidragande orsaker var bland annat patientcentrerad vård, emotionellt stöd, bredare kunskapsbas och främjandet av arbetsglädjen. Hög arbetsbelastning och tidsbrist visade sig å andra sidan vara en negativ faktor som kunde påverka samarbetet. Resultatet kunde urskilja att kuratorn inte hade någon tydlig arbetsbeskrivning och att konsekvenser av yrkesrollens otydlighet kunde orsaka en känsla av att vara vårdens slasktratt och en svårighet i att förstå rollens avgränsningar. Trots att kuratorerna upplevde en god kommunikation så nämndes försvårande omständigheter som för stora team, tidsbrist, förändrade kommunikationsvägar utifrån pandemin samt övergången till digitala möten i relation till fysiska. En slutsats vi gör är att ett samarbete kräver sociala relationer och sammanhållning och att en möjliggörande faktor till detta är mindre team med en balanserad samarbetsstruktur och tydlig arbetsbeskrivning för samtliga professioner i teamet.Hälsofrämjande aspekter behöver även få en högre prioritet i det digitala arbetssättet som pandemin bidragit till för att stärka sociala relationer och samarbetet i det tvärprofessionella teamet. / The aim was to study the experience of healthcare curators working in cross-professional teams and how they experience their own professional role. Furthermore, their experiences of how they experienced the pandemic affected their work and that of the team were studied. The information was collected through semi-structured interviews with six healthcare curators in two different activities. Our empirical data was analyzed using system theory, interaction rituals and emotional energy, as well as previous research. The results showed, on the one hand, that the curators were positive about being part of cross-professional teams because it was rewarding for both themselves as professionals and for patients. Contributing causes included patientcentred care, emotional support, a broader knowledge base and the promotion of job satisfaction. High workload and lack of time, on the other hand, proved to be a negative factor that could affect cooperation. The result could discern that the counsellor had no clear job description and that consequences of the ambiguity of the professional role could cause a feeling of being the sleagre steering wheel of care and a difficulty in understanding the boundaries of the role. Although the curators experienced good communication, aggravating circumstances such as magnifying teams, lack of time, changing communication paths based on the pandemic and the transition to digital meetings in relation to physical ones were mentioned. One conclusion we make is that collaboration requires social relationships and cohesion and that an enabling factor to this is smaller teams with a balanced collaboration structure and clear job description for all professions in the team. Health promotion aspects also need to be given a higher priority in the digital way of working that the pandemic has contributed to in order to strengthen social relations and cooperation in the cross-professional team.

Syftet med denna allmänna litteraturöversikt är att undersöka hur kvinnor som har blivit diagnostiserade med bröstcancer beskriver sin upplevelse. Vidare är syftet att beskriva kvinnornas situation och det faktum att en bröstcancerdiagnos inte enbart påverkar den fysiska hälsan, utan även kan resultera i psykiska och sociala konsekvenser. Målet med denna litteraturöversikt är att erbjuda en överblick av kunskapsområdet. Det teoretiska ramverket för den här studien är biografiskt avbrott, liminalitet och posttraumatic growth. Studien är baserad på fjorton artiklar av kvalitativ karaktär.  Resultatet tyder på att sjukdomen initierar ett biografiskt avbrott i kvinnornas liv. Till följd av detta avbrott upplever kvinnorna en ovisshet i relation till rädsla för återfall, fertilitet och framtiden. Kvinnorna upplever även svårigheter relaterade till kropp, identitet och sexualitet. Vidare visar resultatet även att kvinnorna upplever utmaningar i samband med övergången från patient till överlevare. Övergångar mellan sjukdomsfaser kan resultera i att kvinnorna hamnar i ett tillstånd av liminalitet. Resultatet tyder även på att en del kvinnor upplever positiva psykologiska effekter till följd av bröstcancerdiagnosen. / The aim of this general literature review is to investigate how women who have been diagnosed with breast cancer describe their experience. Furthermore, the purpose is to describe their situation and the fact that a breast cancer diagnosis does not only affect physical health, but potentially also comes with psychological and social consequences. The objective of this study is to offer an overview of the field of knowledge. The theoretical framework for this study is biographical disruption, liminality, and posttraumatic growth. The study is based on fourteen qualitative articles. The results indicate that the disease initiate a biographical disruption in the women’s life. As a result of this disruption the women experience uncertainty in relation to fear of recurrence, fertility, and the future. Furthermore, the results also indicate that women experience challenges when transitioning from patient to survivor. Transitions between stages of disease can result in a state of liminality. The results also indicate that some women experience positive effects from the breast cancer diagnosis.

Yrkesverksamma inom socialt arbete, däribland kuratorer, löper hög risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos. Tidigare forskning visar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har en tydlig koppling till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Trots det tenderar interventioner, i syfte att motverka arbetsrelaterad stress, att reduceras till individuella handlingsstrategier. Därför ämnar denna litteraturöversikt att undersöka vad tidigare forskning visar beträffande vilka organisatoriska faktorer som påverkar utbrändhet, och angränsande arbetsrelaterad psykisk ohälsa, bland kuratorer inom hälso- och sjukvården. En kartläggande litteraturöversikt används som metod i syfte att besvara frågeställningarna. Totalt granskades 111 studier, varav 14 inkluderades för en kvalitativ analys. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer upplevde kollegialt stöd, handledning samt kunskap och erfarenhet som skyddsfaktor mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Identifierade riskfaktorer i aktuell litteraturöversikt är bristande respekt/värdesättning, icke-ändamålsenliga resurser och motstridigheter vad gäller organisationens riktlinjer/kultur och den professionellas behov/värderingar. Slutsatserna är att såväl risk- som skyddsfaktorer för utbrändhet kan återfinnas på organisatorisk nivå samt att arbetsrelaterad stress, etisk stress, rollstress och STS också kan utvecklas eller reduceras till följd av faktorer inom den organisatoriska kontexten.

Sjukhuskuratorer samtalar med patienter på vårdsalar där möjlighet till avskildhet eller lugn ibland är liten. Denna uppsats har som ambition att undersöka vilka metoder för att skapa relation och en hållande miljö som sjukhuskuratorn använder sig av i sådana situationer, för att öka förståelsen för hur arbetet går till i praktiken. Denna kvalitativa intervjustudie visar att det finns ett flertal metoder som är användbara för att visa närvaro och skapa relationer tillpatienter i vårdmiljö – både fysiska och verbala. För att skapa en hållande miljö använder kuratorerna metoder för att stänga ute störningsmoment och upprätthålla tydliga ramar i samtalen. Metoderna används ofta i kombination med varandra och anpassas efter situationen. Studien visar också att de fyra intervjuade kuratorerna är samstämmiga i mycket trots att de ofta jobbar ensamma, samt att de lärt sig metoderna genom utbildning och genom att iaktta andra kuratorer. / On the ward, healthcare social workers often speak to patients in rooms without the possibility of privacy or quiet. The aim of this paper is to examine which methods healthcare social workers (HSW's) use to build relationships and create a holding environment in these settings, and how they are used in practice. Findings from this qualitative interview study show that there are several methods that HSW’s can use – both physical and verbal. They also employ several methods to block out disturbances from other patients and personnel, as well as methods to create safety and predictability in order to establish a holding environment for patients. These methods are often used together and adapted to each situation. The group of HSW's interviewed in this study draw knowledge from both education and practice, and are concordant in their views even though they often work alone.

This study aims to investigate how professional healthcare counselors use conversational methodology to create relationships with patients in clinical practice, as well as how they solve potential obstacles and difficulties that may arise in building a relationship. This area of research is interesting to investigate because of the healthcare counselor license that was introduced back in 2019, and there is considered a need for further research on healthcare counselor’s work with relationship building in a Swedish context. The study is based on an abductive approach and used semi-structured interviews when collecting data. Empirical data has been collected through four interviews with professional healthcare counselors in Sweden. The data has been analyzed using thematic content analysis and the theory of the contextual model. The results of the study show that relationship building, and an empathetic approach are the basis for the work of the healthcare counselor. Healthcare counselors use conversational methodology to create and maintain a good relationship with patients. Highlighted conversational methodology is general such as silence, feedback, confirmation, active listening, finding a common ground and using non-verbal signals to show understanding and empathy for the patient. The interviewed healthcare counselors stated that the obstacles they may experience in building relationships were, among other things, when the patient is going through a crisis, the influence of other external relationships, lack of communication and misunderstanding. In order to resolve said obstacles, the counselors strove to be attentive, listen to the patient's perspective and willing to admit if they acted wrongly or insensitively and take responsibility. The study intends to contribute with additional research in the field of healthcare counselors’ work with relationship building in a Swedish context. / Denna studie ämnar till att undersöka hur yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa relationer med patienter i praktiken, samt hur de löser potentiella hinder och svårigheter som kan uppstå i relationsskapande. Detta område är intressant att undersöka i och med hälso- och sjukvårdskuratorslegitimationen som infördes år 2019, och det anses finnas ytterligare behov av forskning om hälso- och sjukvårdskuratorers relationsskapande i svensk kontext. Studien utgår från en abduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer vid insamling av data. Empiri har insamlats genom fyra intervjuer med yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer i Sverige. Data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och teorin om den kontextuella modellen. Studiens resultat visar att relationsskapande och ett empatiskt förhållningssätt är grunden för hälso- och sjukvårdskuratorns arbete. Hälso- och sjukvårdskuratorer använder sig av samtalsmetodik för att skapa och bibehålla en god relation med patienter. Samtalsmetodik som lyfts upp är generella som exempelvis tystnad, återkoppling, bekräftande, aktivt lyssnande, att hitta en gemensam nämnare och användning av icke-verbala signaler för att visa förståelse och empati för patienten. Intervjupersonerna uppgav att de hinder de kan uppleva i relationsskapande var bland annat när patienten genomgår en kris, andra yttre relationers påverkan, brist i kommunikationen och missförstånd. För att lösa eventuella hinder eftersträvade kuratorerna att vara uppmärksamma, lyssna in patientens perspektiv och våga erkänna om de agerat fel eller okänsligt och ta ansvar. Studien ämnar bidra med ytterligare forskning på området av hälso- och sjukvårdskuratorers arbete med relationsskapande i svensk kontext.

Allians har i tidigare forskning visat sig vara betydelsefullt för utfallet i terapeutiska sammanhang. Emellertid har forskning som visar på betydelsen av allians i kurativa samtal inom hälso- och sjukvård vid efterforskning till denna studie inte kunnat påträffas. Metoder för att mäta allians har i huvudsak utgjorts av patientskattningsskalor för att utröna utfallet i det terapeutiska behandlingsarbetet utifrån patientens ståndpunkt. Att återge även kuratorernas perspektiv tror vi kan inbringa mer kunskap om kurativt arbete i jakten på förståelsen av den betydelse man anser allians utgör. Syftet med denna studie är således att genom en kvalitativ ansats undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvård upplever samt arbetar med etablerandet av allians med sina patienter. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter (<18 år) har denna studie bidragit till en nyanserad och djupgående beskrivning av fenomenet allians i mötet med patienten. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer definierar allians som något som är sprunget ur kuratorns förmåga att förmedla en trygg och förtroendefull relation. I etablerandet av allians är det initialt viktigaste att patienten upplever självbestämmande, att kuratorn tydliggör sitt uppdrag tidigt och att kuratorn skyndar långsamt. I det fortsatta kurativa arbetet är kuratorns förmåga att härbärgera patientens känslor en bidragande faktor till god allians. Andra faktorer som har visat sig bidra till en god allians är personlig kompatibilitet, individanpassad behandling och att skönja människan bakom sjukdomen för ett mellanmänskligt bemötande. Därtill har patientens förväntningar samt inställning till kontakt med kurator visat sig vara avgörande omständigheter för att en allians ska komma till stånd. Sammanfattningsvis utgör allians en grundförutsättning för ett lyckat kurativt arbete. Behovet av forskning i socialt arbete inom hälso- och sjukvård har visat sig vara stort och vi för diskussioner kring det holistiska perspektivet i sjukvården. / Alliance has been shown in previous research to be significant for the outcome in therapeutic contexts. However, research showing the importance of alliance in curative conversations in health care during research for this study could not be found. Methods for measuring alliance have mainly consisted of patient rating scales to ascertain the outcome of the therapeutic treatment work based on the patient's point of view. We believe that depicting also the perspective of the counselors can bring more knowledge about curative work in the search for the understanding of the importance one considers alliance to be. Thus, the purpose of this study is to investigate, through a qualitative approach, how counselors in health care experience and work with the establishment of an alliance with their patients. Through semi-structured interviews with eight informants (<18 years), this study has contributed with a nuanced and profound description of the phenomenon of alliance in the meeting with the patient. The results show that health care counselors define alliance as something that stems from the counselor's ability to mediate a safe and trusting relationship. In establishing an alliance, the most important thing initially is that the patient experiences self-determination, that the counselor clarifies the mission early and that the counselor proceeds slowly. In the continued curative work, the counselor's ability to contain the patient's feelings is a contributing factor to a good alliance. Other factors that have been shown to contribute to a good alliance are personal compatibility, individualizing the treatment and recognizing the person behind the illness for interpersonal treatment. In addition, the patient's expectations and attitude towards contact with the counselor have proven to be crucial circumstances for an alliance to come about. In summary, alliance is a basic prerequisite for successful curative work. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and we are having discussions around the holistic perspective in healthcare. The need for research in social work within healthcare has proven to be great and thus we discuss the holistic perspective in healthcare.

Under de drygt hundra år som kuratorsyrket förekommit inom hälso- och sjukvården i Sverige har det gått från att vara en yrkeskategori utan specificerat krav på utbildning till att idag vara en legitimerad yrkestitel. Hälso- och sjukvårdskuratorn (HSK) verkar i en medicinsk kontext med uppgiften att utgöra en länk mellan det sociala perspektivet och det biomedicinska och det som urskiljer kuratorn från övriga professioner är den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ofta är HSK ensam i sin roll och i uppgiften att föra fram sitt perspektiv, utan kollegor som delar den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Samtidigt råder inom vården i stort en psykosocial arbetsmiljö med många brister vilket blir tydligt inom forskning. Denna forskning är dock främst baserad på de vanligaste professionerna inom vården, läkare och sjuksköterskor. Hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för just HSK finns det däremot väldigt begränsat med forskning om. Därför har en narrativ litteraturöversikt gjorts med syftet att bidra med kunskap om vad som kan sägas om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevda handlingsutrymme som social förespråkare i en annars strikt medicinsk kontext på sjukhus. Samt att utifrån detta se om eller hur det påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. De sammanställda artiklarna har analyserats med hjälp av tematisk analys varpå två teman skapades; Yrkesroll med subteman delaktighet, samarbete och helhetssyn, samt Handlingsutrymme med subteman organisatoriska system, ledningsstruktur och utmaningar. Den teoretiska och begreppsliga utgångspunkten var Arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö samt Krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar på att det tycks finnas många hinder i förverkligandet av de faktorer som ska uppfyllas för en god psykosocial arbetsmiljö för HSK på sjukhus. Ökade krav på effektivitet, kontroll och snabba utskrivningar har en negativ inverkan på HSK handlingsutrymme, särskilt när förståelsen för HSK roll är liten hos övriga professioner. De slutsatser som dras är att många HSK upplever en undermålig psykosocial arbetsmiljö inom sjukhusen och att deras handlingsutrymme kan begränsas utifrån deras position som social förespråkare i den medicinska kontexten samt i förhållande till den styrning och de krav som ställs från sjukhussystemet.

Den här studien syftar till att öka kunskapen om kuratorer inom hälso- och sjukvården och deras upplevelser av att jobba i en medicinsk kontext samt de eventuella utmaningar och möjligheter det innebär. Socialt arbete bedrivs i stor omfattning inom hälso- och sjukvården. Att bemöta patienter utifrån psykosociala faktorer på en medicinsk arena ställer krav på både en individuell och professionell förmåga hos kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Med sin socionomutbildning bidrar kuratorerna inom hälso- och sjukvården med kunskap som sträcker sig långt över det rent medicinska perspektivet på patientens situation. Den 1 juli 2019 infördes legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator som ett steg mot en ökad kvalitet och rättssäkerhet för patienter genom krav på lämplighet och kompetens hos kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien syftar därför också till att undersöka om legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator eller annan relevant vidareutbildning påverkar kuratorernas upplevelser av att jobba ien medicinsk kontext. Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken kuratorer på ett somatiskt sjukhus i Stockholmsområdet. Studiens resultatet visar att kuratorer inom hälso- och sjukvården är en välutbildad yrkesgrupp med ett stort handlingsutrymme att utforma det egna arbetet. Det stora handlingsutrymmet tycks också bidra till att yrkesrollen är svår att avgränsa och definiera. Enligt resultaten för denna studie är rutinerna för samverkan över professionsgränserna på ett somatiskt sjukhus långt ifrån tydliga. Att nå samverkan med andra professioner i patientarbetet tenderar att många gånger bli kuratorernas ansvar. Slutsatserna är att yrkesrollen som kurator inom hälso- och sjukvården behöver bli stärkt och definierad, i synnerhet i en medicinsk kontext. Hälso- och sjukvården är en solid organisation som präglas av hierarkier och olika legitimitet att utföra arbetsuppgifter. Kuratorns psykosociala bidrag riskerar att hamna i skymundan trots det viktiga arbete hen erbjuder för patientens välmående. Legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator tycks hittills inte ha stärkt professionen i någon större utsträckning. Enligt denna studie är det istället annan vidareutbildning som genererat de viktigaste bidragen för yrkesprofessionen. / The aim of this study is to increase the knowledge about social workers in medical health care and their own experiences and challenges of working in a medical environment. Social workers offer important contributions to the medical settings. Their social and behavioral perspective broadens the possibilities to help the patients in more complex ways than the medical focus can offer. In 2014, as many as 10 percent of all social workers in Sweden were hired as medical and health care counselors. Despite the fact that social work in medical health care can be compared to other social work, there are important differences between the two. The work environment of social workers/counselors in medical health care is primarily focused on physical diseases. Also, the social workers in medical health care are bound to other jurisdiction than just social law. My study also aims to examine if the decision to certify the profession of counselors in medical health care, starting in July 1 2019, or other relevant further education in any ways affect the counselors’ experiences of working in medical health care. Both practically and for the professional identity, personally and as social workers as a group. This study shows that counselors in medical health care are well educated as a professional group having agency to form their own working practices. At the same time, agency seems to contribute to difficulties when defining their professional roles. When dealing with medical patients, the responsibility to create cooperation with other professions often seems to lie on the counselors. According to the results of this study the routines regarding cooperation between professions in a medical hospital are far from distinct. In conclusion, the profession of counselor needs strengthening and defining, perhaps particularly so within the medical context. Swedish medical health care shows a strong organization characterized both by hierarchies and a variety of legitimacies in performing different tasks. The psychosocial contributions of the counselor often seem sidelined despite the important implications for the patient’s well-being. At this point, the medical health care certificate for counselors doesn’t seem to have strengthened the profession to any significant degree. According to this study, it is rather another form of further education which has made the greater contributions to the profession.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares och hälso- och sjukvårdskuratorers upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst vid utslussning av rättspsykiatriska klienter, sett ur ett maktperspektiv. Studiens empiri grundar sig på åtta semi-strukturerade intervjuer, fyra med varje yrkesgrupp, som sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens slutsats visar på att samverkan mellan socialtjänst och rättspsykiatri påverkas av organisatoriska, ekonomiska och mellanmänskliga faktorer som är svåra att påverka. Studien bekräftar även tidigare samverkansforskning som visar på svårigheter i samverkan när aktörer har olika förutsättningar, uppdrag och mål. Slutsatserna i denna studie leder oss till att förstå intervjupersonernas upplevelser av samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst. Dessa går att förstås genom: värdet av kompromisser, förståelsen för varandras villkor och behov, upplevelsen av bristande mandat, maktlöshet samt rollförvirring. / The aim of this study is to examine social workers and health care counsellors experiences of cooperation between forensic psychiatry and social services during discharge of forensic psychiatric clients, seen from a power perspective. The study's empiricism is based on eight semi-structured interviews, four with each professional group, which were analyzed using a thematic analysis. The study's conclusions show that collaboration between social services and forensic psychiatry is affected by organizational, financial and inter personal factors that are difficult to affect. The study confirms previous collaboration research that shows difficulties in collaboration when actors have different conditions, assignments and goals. The conclusions of this study lead us to understand that the interviewees experiences of collaboration between forensic psychiatry and social services can be understood through: the value of compromise, the understanding of each other's conditions and needs, the experience of a lack of mandate, powerlessness and role confusion.