Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelse av sin roll i elevhälsoteamet och dess uppdrag. Studien vilar på en kvalitativ ansats där empirin samlats in med hjälp av en intervjuguide för att göra semistrukturerade intervjuer.Sju olika specialpedagoger med olika utbildningar i bakgrunden och en gemensam specialpedagogutbildning ingår i studien. Fyra specialpedagoger från grundskolan och tre från gymnasieskolan. Respondenterna är verksamma i olika kommuner i Skåne och arbetar både i kommunala och fristående skolor.Resultatet av studien visar olika inriktningar. Specialpedagogernas helhetsperspektiv ser olika ut då några skiljer på sin roll i elevhälsoteamet från sin roll som specialpedagog. I elevhälsoteamet arbetar de ofta mer hälsofrämjande och förebyggande och övrig tid mest åtgärdande. Andras helhetsperspektiv är att elevhälsoteamets hälsofrämjande och förebyggande arbete är levande hela tiden under arbetet och det som diskuteras på mötena är det som lever vidare i arbetet under veckan, månaden eller läsåret beroende på vad som diskuterats och beslutats. Något som inte alls kommer fram i samtalen med respondenterna är att de ska hålla sig uppdaterade med den senaste forskningen inom specialpedagogik Detta står i examensförordningen (SFS 2017:1111). Vår studies syfte har varit att öka kunskapen kring våra valda specialpedagogers upplevelse av sin roll i elevhälsoteamet och samverkan med de övriga professionerna i elevhälsoteamet utifrån ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studiens resultat visar att organisatoriska förutsättningar begränsar möjligheten till kommunikation och samverkan mellan elevhälsoteamets professioner. Organisatoriska förutsättningar kring tid, mötesformer och samsyn behöver utvecklas. Studien visar komplexiteten i skolors organisation samt hur det påverkar möjligheterna till kommunikation och samverkan. Trots att studien inte ger ett generaliserbart resultat så bidrar den till inblick i några specialpedagogers upplevelser av sitt arbete i elevhälsoteam. Hos alla våra respondenter finns en stor vilja att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, vilket vi ser som en stor fördel i utvecklingsarbetet framåt.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa?</p><p>Metod</p><p>Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram.</p><p>Resultat</p><p>Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske.</p><p>Slutsats</p><p>Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa? Metod Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram. Resultat Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske. Slutsats Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.

The aim of this study has been to examine school councelors experiences of the possibility to work with health promotion and preventive focus. According to Swedish law this should be their main focus but previous research shows that school councelors lack possibility to perform such work. In this study qualitative interviews have been conducted with five different school councelors that work in or near Stockholm with students in primary, middle and secondary school. The study has focused on in what way the school’s organisational and institutional factors affect the possibility to work with health promotion and preventive focus. The study shows that law as well as guidelines are inexplicit about in what way school councelors should work health promotive and preventive. The general idea from both colleagues and society is that they should work with individual interventions which also makes it difficult for them to focus on work on a structural level. The inexplicit law and guidelines as well as expectations from colleagues, parents and pupil’s means that the possibility to work health promotive and preventive in the end depends on the support from headmasters.

Drogkonsumtion är ett växande hälsoproblem bland ungdomar i Sverige och olika former av droger blir alltmer lättillgängligt. Skolans roll i det förebyggande arbetet mot droger är central där goda skolresultat och trygghet är exempel på skyddande faktorer för eleverna. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot ohälsa och bruk av droger. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av det förebyggande arbetet mot droger inom gymnasieskolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats och data har inhämtats från intervjuer med fyra skolsköterskor. Analysen av datamaterialet gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier som beskriver betydelsen av att bygga goda relationer med elever, att identifiera elever i riskzon och att arbeta med skyddande faktorer. Konklusion: Samarbetet med övrig personal inom skolan är en viktig faktor för att kunna agera, identifiera och stödja elever i riskzon. Skolsköterskorna beskriver även det relationsbyggande arbetet med eleverna som en viktig faktor i det förebyggande arbetet mot droger. Resultatet visar att skolsköterskornas arbete präglas av ett salutogent förhållningsätt. / Background: Drug consumption is a growing health problem among young people in Sweden and various forms of drugs are becoming increasingly accessible. The school's role in the preventive work against drugs is central, where good school results and security are examples of protective factors for students. The school nurse's task is to work on prevention and health promotion against illnes and drug use. Purpose: To shed light on school nurses' experience of the preventive work against drugs in upper secondary school. Method:Qualitative method with inductive approach has been applied and data have been obtained from interviews with four school nurses at upper secondary school level. The analysis of the data material was done with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis (2004). Results: The study resulted in three categories that describe the importance of building good relationships with students, identifying students at risk and working with protective factors. Conclusion: The collaboration with other staff within the school is an important factor in being able to act, identify and help students at risk. The school nurses also describe the relationship-building work with the students as an important factor in the preventive work against drugs. The results show that the school nurses' work is characterized by a salutogenic approach.

Vår studie syftar till att undersöka vilken upplevd roll några studie- och yrkesvägledare har eller skulle kunna ha i elevhälsoteam. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika informanter, fyra studie- och yrkesvägledare och två elevhälsoteamansvariga och tittat på deras erfarenheter och åsikter kring studie- och yrkesvägledarnas roll i elevhälsoteam. Våra forskningsfrågor är: Hur ser studie- och yrkesvägledarnas roll ut och hur används dennes kompetenser i elevhälsoteamens arbete? Hur ser de elevhälsoteams-ansvariga på studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser i elevhälsoteamen? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna och de EHT-ansvariga samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och övriga professioner i elevhälsoteamen? Resultatet visar att samtliga av studiens informanter är eniga om att studie- och yrkesvägledare ska ingå i elevhälsan. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare besitter kompetenser som ingen annan i elevhälsoteam har, om bland annat utbildningsvägar, skolgångar och samtalsfärdigheter. Vidare framkommer det att det tvärprofessionella samarbetet i elevhälsan visar sig både ha för- och nackdelar. / Our study aims to explore what experienced role some school counselors have or could have in school-health teams. We have explored this through qualitative interviews with six different informants, four school counselors and two leaders of school-health teams. We have examined their experiences and opinions about the school counselor’s role in school- health teams. Our research questions are: How does the school counselor’s role look like and how are their competencies being used in school-health teams? How does leaders of school-health teams see the school counselor’s role and competencies in the work done by school-health teams? How does the school counselor and the leader of the school-health teams experience the cooperation between the school counselor and the other members of the school-health team? The results show that all our informants agree that the school counselor should be a part of the school-health team. They also agree that the school counselor have competencies that no other member of the school-health team have, including knowledge about educational routes, schooling, and conversation methodology. Furthermore, our study shows that the interprofessional cooperation in the school-health team prove to have both pros and cons.

Att utveckla ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt i skolor är något som gynnar alla i verksamheten, framförallt elever som inte når skolans kunskapskrav. Den här studien handlar om lärares uppfattning om arbetet med extra anpassningar både på individnivå och i samverkan på skolorna. Den handlar också om hur lärarna uppfattar att extra anpassningar förändras samt hur lärarna uppfattar att elevernas förståelse av sitt eget lärande förändras av ett ämnesövergripande arbetssätt och om detta kan vara ett bidrag till att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.Syftet har varit att undersöka hur skolor med ämnesövergripande inriktning arbetar med extra anpassningar i teoretiska och estetiska ämnen. För att undersöka detta har frågeställningarna handlat om hur lärare uppfattar sitt eget och skolans arbete med extra anpassningar, hur de uppfattar att de extra anpassningarna förändras i ett ämnesövergripande arbetssätt samt hur de uppfattar att arbetssättet förändrar elevernas förståelse av sitt eget lärande.Studien är en kvalitativ studie där empirin består av semistrukturerade intervjuer med lärare på två skolor med ämnesövergripande inriktning. Hermeneutiken har utgjort metodansats utifrån den hermeneutiska spiralens samspel mellan del och helhet för att utveckla ny förståelse och kunskap. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit ett relationellt perspektiv. Relationer och relationellt perspektiv är centralt i ett hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt, alltså att både den psykiska och fysiska miljön hos individ och grupp är av vikt.Resultatet visar att i ämnesövergripande arbete uppfattar lärarna att de extra anpassningarna förändras, men även att elevernas förståelse av kunskapen förändras. Lärarna uttrycker att det är lättare för eleverna att visa sina förmågor och kunskaper när de får använda fler sinnen, men även att det underlättar för lärarna att se deras förmågor.

The school counselor is the person who works with social work in the school. A school counselor's assignment is multifaceted, with duties playing a central role in health promotion and prevention work against for example mental illness, bullying and abusive treatment. The aim of this study has been to increase understanding of how school counselors and principals perceive the school counselor's assignment and the limitations that affect it. Our study emanates from eight semistructured qualitative interviews with school counselors and principals which were analyzed using sentence concentration. The results show that the assignment is perceived as vague where job descriptions are unclear. This in turn affects the school counselors' discretion. School counselors feel that their role is "fuzzy" and that there are unreasonable expectations from other professions. Furthermore, the results show that the main factors that control and limit the assignment are laws, regulations, guidelines, lack of resources such as time and finances, and the expectations of the principal and other professionals. Our conclusion is that school counselors need a clearer job description in order to clarify their assignment and their role at school. The school counselors described a desire to be able to devote more time to preventive work in order to be able to work more proactively than reactively.