I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

Denna undersökning har haft som mål att undersöka och förstå hälsoism som begrepp inom bodybuildingkretsar men även om dessa kan uppfattas som religiösa fenomen. Den metod som använts har varit intervjuer, det har varit sex stycken informanter till denna undersökning, fördelningen mellan könen har varit helt jämn, åldersfördelningen har varit relativt jämn med spannet mellan 22 år till 28 år. Efter transkribering av intervjuer har ett kodningsschema använts för att finna material att tolka utifrån en innehållsanalys.  Den tidigare forskningen har varit relativt omfattande med allt från mediers roll i att påverka individer till hur extremt fokuserad man kan vara vad gäller matintaget. Detta är för att öka förståelsen för ämnet men även för att kunna jämföra denna studies resultat med den tidigare forskningen. Den teoretiska utgångspunkten har varit bred, för att kunna definiera svaren som religiösa fenomen eller inte har Berger och Luckmanns teori om ”osynlig” religion använts, där religion har skiftat fokus från grupp till individfokus. Men samtidigt för att klassas som ett religiöst fenomen måste det finnas ett meningssystem men samtidigt en egen identitet. Här har även teorin varit till stor hjälp att öka förståelsen för det meningssystem som finns bland svaren. Utifrån svaren kan man se att denna livsstil påverkar individerna både positivt och negativt och i många frågor kan man se tecken på religiösa fenomen. Detta har främst varit frälsning och mission som är sammankopplade med många religioner.

Hälsokommunikation har flera etiska utmaningar. Det uttrycks ofta att hälsa är individens eget ansvar. Så kallad ”hälsoism” och kroppens form som bevis på hälsa är något som reproduceras i media. Idag är det väldigt vanligt att använda olika sociala medier, bland annat för att söka efter information om hälsa. Därför var syftet med den här studien att undersöka hur livsstilsrelaterad hälsa presenteras genom inflytelserika influencers via Instagram, vilket är en av de mest populära plattformarna av social media. Med hjälp av element av utförande och performativitet som teoretiskt ramverk användes multimodalanalys och fonetisk iterativ metod på 84 inlägg från 11 konton som benämnde sig själva som hälsokonton. Resultatet gav fyra kategorier: Goda effekter, ”Strong is the new skinny”, Självpresenterande och Mottagare. Slutsatsen är att god hälsa anses innebära att man bör hålla en balanserad kost och vara disciplinerad. Muskulösa kroppar har ett högt värde och mottagare positioneras att ta ansvar för att nå ideal för hälsa. Förekomsten av hälsoism är närvarande även i denna form av media, om än vissa omförhandlande av hälsa som super-värde kontra livskvalité förekommit. / Health communication implicates ethical concerns. Health is often expressed as being a responsibility for the individual to gain or maintain. Healthism and perception of a certain body as healthy is reproduced in the media. Today, it is very common to use social media, for example to do health related searches. The aim of this study was therefore to explore how a healthy lifestyle was presented by influential influencers on Instagram, that is one of the most popular social media platforms. With elements of execution and performativity as the theoretical basis, multimodal analysis and phronetic iterative method was used on 84 posts from 11 accounts that claimed themselves to be health inspiring. Four categories emerge in the result: Good effects, “Strong is the new skinny”, Self-representation and Receiver.  In conclusion, good health is communicated as being able to maintain a balanced food intake but also to be disciplined. Muscular bodies had a high value and receivers was seen as responsible to obtain ideals of health. The presence of healthism is still an issue, but with some negotiations of other values such as quality of life.

Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen och många söker antingen själva efter information eller så får de motta hälsobudskap via media. I takt med att människor använder fler sociala medier framför traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen. Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. Mot denna bakgrund syftar denna studie till att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från #hälsosamlivsstil. De centrala teorier och metoder studien utgår ifrån är socialkonstruktivistism och kritisk diskursanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för text- och bildanalys. Studien kommer bland annat fram till att användarna som delat inläggen, gärna väljer att inta ”expertpositioner” eller dela ”expertinformation” i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. De återkommande teman och diskurser som är framträdande i denna konstruktion är konsumtion, moral, moderskap, viktnedgång och utseende. Språkligt konstrueras en hälsosam livsstil bland annat som att äta på ett visst sätt, känna träningsglädje eller göra en viktresa. Den visuella analysen visar bland annat att de människor som porträtteras varken äter eller motionerar på bilderna. Vidare är bilder på människor antingen ”selfies” eller kvinnor i tajta träningskläder med spända muskler. Övriga bilder syftar till att visa hur mycket man gått ner i vikt eller hur många kalorier man bränt. De normer och värderingar som framträder i studien visar främst på vad användarna själva anser är en hälsosam kost genom att benämna den som bra eller dålig. Det finns även normer för hur man bör se ut – ha synliga muskler och lite kroppsfett. Men även om konstruktionen ibland skiljer sig åt, visar studien på ett homogent material där en gemensam syn finns om vad som är en hälsosam livsstil enligt användarna under #hälsosamlivsstil.

En stoisk livsstilstrend fick svensk mediauppmärksamhet år 2019, vilket har medfört flera nya hälso - och livsstilsgurus, flera påståenden hur man bör leva sitt liv, vilka beteenden som är avsevärda, vad som anses hälsosamt, och ansatser om vilka typer av personer anses vara experter om livsstilen. Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur stoicism och de personer som anses vara stoiker konstrueras språkligt i tidningen DN (Dagens Nyheter). I konstruktionerna har undersökts närmare vilka värden och värderings framställs, samt vilka ojämna maktförhållanden och diskrimineringar potentiellt formas mot sociala grupper. Materialet som analyserats är två artiklar vilka delar den stoiska trenden som huvudämne, för att kunna göra enkompletterande analys av hur ämnet omskrivs. Metodologiskt har först gjorts en appraisal-analys för attidentifiera olika värden och värderingar som förekommer på textuell nivå, som sedan kombineras meden kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella modell för att avtäcka eventuella makt asymmetrier. I texterna kunde särskilt en hälso- och livsstilsdiskurs identifieras. Den stoiska trenden konstrueras som en livsstil vilket upphöjs med hjälp av framförallt intensifierande adjektiv till ett ideal, tillsammans med dess företrädare vilka positioneras som gurus och hälsoexperter. Det framkom en homogen representation av dessa experter som män, där kvinnor utesluts. Resultatet visar även på att att hälso- och livsstilsdiskurserna kunde var moraliserande, med potential att utesluta individer från socialt utsatta grupper.

Syftet med studien är att förstå gestaltningen av fenomenet hälsobudskap i svensk dags- och kvällspress. Detta undersöks genom att analysera berättelser om viktresor för att ta reda på hur personerna gestaltas före och efter viktnedgången. Studien bygger på 20 artiklar som har valts ut och analyserats genom en etnografisk innehållsanalys. Till grund för tolkningarna har två teorier tillämpats, vilka är stigmatisering och hälsoism. Utifrån teorierna har ett analysschema utformats för att urskilja framgående kategorier i artiklarna. Resultatet visar att kategorierna som tillhör hälsoism är mest framträdande, i synnerhet lycka och framgång och individuellt ansvar. Detta resultat tyder på att den smalare kroppen är kopplad till positiva attribut till skillnad mot den större kroppen. De mest identifierbara kategorierna inom stigmatiseringsteorin är negativa attribut och självdiskriminering, vilket kopplas till gestaltningen av personerna innan viktnedgången. Innan viktresan skildrar artiklarna personernas viktstatus som något de vill förändra, där bakgrunden till detta ofta är dålig självkänsla. Därmed är missnöjet till kroppen ofta relaterat till det psykiska måendet snarare än utseendet, vilket har formats i stigmat om övervikt. Det förekommer skillnader i gestaltningen av personerna innan och efter viktresan där fördelarna visar på att det vardagliga livet har underlättats efter viktnedgången. Majoriteten av artiklarna formar gestaltningar om att personerna lever ett mer harmoniskt liv efter viktresan där träning och hälsa har blivit en del av vardagen. Enbart tre artiklar gestaltas med negativa efterföljder som visar att personen mår sämre efter viktnedgången. Slutsatsen som kan dras i studien är att människokroppen gestaltas olika beroende på kroppsvikt; den smala kroppsformen har en mer positiv gestaltning än den överviktiga. / The aim of this study is to understand the framing of the phenomenon of health messages in Swedish daily and evening press. This is achieved by analyzing stories about weight loss journeys to find out how the people are framed before and after weight loss. The study is based on 20 articles that have been selected and analyzed through an ethnographic content analysis. In the basis for interpretations, two theories have been applied, which are stigmatization and healthism. Based on the theories an analysis scheme has been designed to distinguish prominent categories in the articles. The result shows that the categories belonging to healthism are most prominent, especially success and happiness and individual responsibility, which indicates that the slimmer body is linked to positive attributes in contrast to the larger body. The most identifiable categories within the stigmatization theory are negative attributes and self-discrimination, which is linked to the framing of the person before weight loss. Before weight loss, the articles frame the weight status of the people as something they want to change, the background of it is often based on poor self-esteem. Thus, dissatisfaction with the body is related to psychological well-being rather than appearance, which has been formed in the stigma of being overweight. There are differences in the framing of the people before and after the weight journey where the benefits show that everyday life has become easier. Most of the articles form representations that the people live a more harmonious life after weight loss where exercise and health have become a part of everyday life. Only three articles are presented with negative consequences of the weight loss, which show that the person felt worse after losing weight. The conclusion that can be drawn in the study is that the human body is framed differently depending on body weight; a slim body shape has a more positive framing than a larger body.

Syftet med studien har varit att belysa fenomenet hälsoism utifrån personliga tränares perspektiv. Tidigare forskning har påvisat att hälsoism är ett starkt växande fenomen i västvärlden. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur diskuterar personliga tränare synen på sig som en förebild inom hälsa? Hur framträder hälsomedvetenhet i vardagen för personliga tränare? Vad innebär en hälsosam livsstil för personliga tränare? Undersökningen använde kvalitativ metod och bestod av fyra intervjuer. Informanterna var utbildade och arbetade med någon form med personlig träning. En del av resultatet visade att personliga tränare anser sig själv som förebilder och representanter för hälsa. Detta leder till att rätt beteende måste ske i en omgivning där kunder eller potentiella kunder kan hålla koll på en. Att inte ha rätt beteende i sådana situationer kan resultera i att man anses som en opålitlig personlig tränare. Ett annat resultat visar på att en hälsosam livsstil är viktigt för personliga tränare men att det är lika viktigt att inte ha för hälsosam beteende heller. Ett för hälsosamt beteende eller att ha hälsa som religion kan anses som osunt beteende. Slutsatsen i uppsatsen tyder på att personliga tränare är en del av hälsoismen och uppfyller en del krav på att ha hälsa som religion. Men det finns fortfarande en negativ inställning mot att ha hälsa som religion och att prioritera hälsa först. Detta kan förklaras utifrån att det inte är socialt accepterat än att ha hälsa som en religion kanske eftersom det är ett så pass nytt fenomen. / The aim of the study was to shed light on the phenomenon healthism based on personal trainers’ perspective. Previous research has shown that healthism is a rapidly growing phenomenon in the western world. Based on the purpose, three issues were created; How do personal trainers discuss their view as a role model in health? How does health awareness appear in everyday life for personal trainer? What does a healthy lifestyle for personal trainer mean? The study used the qualitative method and consisted of four interviews. The informants were educated and worked in some form of personal training. A part of the the results show that personal trainers consider themselves as role models and representatives of health. This leads to the proper behavior must occur in an environment where clients or potential clients can keep track of one. Not having the right behavior in such situations can result in being considered as an extremely unreliable personal trainer. Another result shows that a healthy lifestyle is important for personal trainers but it is equally important not to have too healthy behavior either. A too healthy behavior or to have health as a religion can be regarded as unhealthy behavior. The conclusion in the paper suggest that the personal trainer is part of the healthism and fulfill some requirements to have health as a religion. But there is still a negative attitude towards taking health as a religion and prioritize health first. This can be explained on the basis that it is not socially acceptable yet to have health as a religion perhaps because it is such a new phenomenon.